19 feb 2015 21:00

19 feb 2015 21:00

Barnens egen text om pjäsen

Här är barnens egna ord om teatern i Westerstrandshuset. Texten nedan är författad i stort samarbete av klass 3a på Kilenskolan med fröken Annika Krussgård som sekreterare.

”Torsdagen den 19 februari 2015 såg årskurs tre och fyra i Töreboda en teater om hur man ska vara mot varandra. Först fick barnen se en eldslukare utanför huset.

När barnen kom in så mättes de och fick reda på vilken plats de skulle sitta på. De som fick sitta på bästa plats fick sitta på sköna solstolar. Mellanplatserna var dynor och sämsta platserna var frigolitplattor som skådespelaren kallade Skit frigolit. Sedan började teatern. Handlingen var att man skulle försöka spela Bockarna Bruse men det fick man aldrig riktigt till förrän mot slutet. En gammal, krokig, fult och trasigt klädd man, bodde i lådor och kom fram och skrämdes med en kniv. Han var först lite skrämmande men det visade sig sedan att han var jättesnäll. Han hade också en liten Iller som husdjur.

En annan man hade skrämmande tatueringar och långt hår och verkade bara tyst och farlig. Han gillade att sticka och han hade aldrig fått fira sin födelsedag. Han blev till slut både glad och snäll när de andra skådespelarna firade hans födelsedag genom att sjunga för honom och ge honom en present.

Det var en jätterolig och bra teater tyckte barnen.”

Klass 3a Kilenskolan

”Torsdagen den 19 februari 2015 såg årskurs tre och fyra i Töreboda en teater om hur man ska vara mot varandra. Först fick barnen se en eldslukare utanför huset.

När barnen kom in så mättes de och fick reda på vilken plats de skulle sitta på. De som fick sitta på bästa plats fick sitta på sköna solstolar. Mellanplatserna var dynor och sämsta platserna var frigolitplattor som skådespelaren kallade Skit frigolit. Sedan började teatern. Handlingen var att man skulle försöka spela Bockarna Bruse men det fick man aldrig riktigt till förrän mot slutet. En gammal, krokig, fult och trasigt klädd man, bodde i lådor och kom fram och skrämdes med en kniv. Han var först lite skrämmande men det visade sig sedan att han var jättesnäll. Han hade också en liten Iller som husdjur.

En annan man hade skrämmande tatueringar och långt hår och verkade bara tyst och farlig. Han gillade att sticka och han hade aldrig fått fira sin födelsedag. Han blev till slut både glad och snäll när de andra skådespelarna firade hans födelsedag genom att sjunga för honom och ge honom en present.

Det var en jätterolig och bra teater tyckte barnen.”

Klass 3a Kilenskolan