23 sep 2014 16:00

23 jan 2015 14:42

Damlaget sonade brottet 31 år senare

Ett förlorat vad gäller även om det är 31 år gammalt.
I lördags sonade Gullspångs damlag från 80-talet sitt straff – att gå hem från sista hemmamatchen.

Under ledning av huvudtränaren Hasse Friman och lagledaren Bosse Zackrisson hade Gullspångs IF ett framgångsrikt damlag på 1980-talet.

I omgångar spelade laget i division två – vilket på den tiden var Sveriges näst högsta serie.

1981 var Gullspång nykomling i tvåan och därmed var förväntningarna låga. Inför säsongen slog spelarna vad om att laget skulle hänga kvar i serien. Ledarna satte emot.

– Det skulle vi aldrig ha gjort. Straffet var att gå hem från sista hemmamatchen och den spelades i Fiskevik utanför Arvika, säger Zackrisson.

Friman och Zackrisson fick dispens och behövde ”bara” promenera från Kristinehamn.

Förlorade igen

Året därpå upprepades historien. Gullspång hängde kvar i division två – och med svansen mellan benen tvingades ledarna traska flera mil igen.

– Vi spelade borta mot Mellby i sista omgången, men den gången gick vi från Mariestad till Gullspång. Då var även assisterande tränaren Jan Feltsten med, minns Zackrisson.

Där slutade oturen för ledarna. 1983 åkte Gullspång ur serien och i samband med avslutningsmatchen var tanken att spelarna skulle få svettas.

– Jag tror att vi spelade mot Mariestads Bois, men tjejerna gick aldrig hem. De har genom åren hittat många ursäkter, men vi har inte glömt det.

Under fyra timmar

I lördags – 31 år senare – fick Zackrisson som han ville. På gång- och cykelbanan mellan Sjötorp och Gullspång gick stora delar av truppen de två milen.

– Totalt var det 14 tidigare spelare som promenerade och de kom till Gullspång under fyra timmar. Det var starkt gjort.

På kvällen samlades hela gänget för en bit mat och tala gamla minnen.

Och det verkar det onekligen finnas många av.

Under ledning av huvudtränaren Hasse Friman och lagledaren Bosse Zackrisson hade Gullspångs IF ett framgångsrikt damlag på 1980-talet.

I omgångar spelade laget i division två – vilket på den tiden var Sveriges näst högsta serie.

1981 var Gullspång nykomling i tvåan och därmed var förväntningarna låga. Inför säsongen slog spelarna vad om att laget skulle hänga kvar i serien. Ledarna satte emot.

– Det skulle vi aldrig ha gjort. Straffet var att gå hem från sista hemmamatchen och den spelades i Fiskevik utanför Arvika, säger Zackrisson.

Friman och Zackrisson fick dispens och behövde ”bara” promenera från Kristinehamn.

Förlorade igen

Året därpå upprepades historien. Gullspång hängde kvar i division två – och med svansen mellan benen tvingades ledarna traska flera mil igen.

– Vi spelade borta mot Mellby i sista omgången, men den gången gick vi från Mariestad till Gullspång. Då var även assisterande tränaren Jan Feltsten med, minns Zackrisson.

Där slutade oturen för ledarna. 1983 åkte Gullspång ur serien och i samband med avslutningsmatchen var tanken att spelarna skulle få svettas.

– Jag tror att vi spelade mot Mariestads Bois, men tjejerna gick aldrig hem. De har genom åren hittat många ursäkter, men vi har inte glömt det.

Under fyra timmar

I lördags – 31 år senare – fick Zackrisson som han ville. På gång- och cykelbanan mellan Sjötorp och Gullspång gick stora delar av truppen de två milen.

– Totalt var det 14 tidigare spelare som promenerade och de kom till Gullspång under fyra timmar. Det var starkt gjort.

På kvällen samlades hela gänget för en bit mat och tala gamla minnen.

Och det verkar det onekligen finnas många av.