18 mar 2016 14:34

18 mar 2016 14:34

Mannen som vill förändra vården

SKARABORG: Utredare Göran Stiernstedt lockade många åhörare

Utredaren Göran Stiernstedt vill ge invånarna en effektivare vård, men kan inte säga hur.
– Vi måste ha starka politiker samt jobba med kultur- och ledarskapsfrågor.

Göran Stiernstedt, en gång i tiden infektionsläkare, och hans kollegor utredde under två år hur den svenska vården ska bli mer effektiv. Utredningen släpptes för någon månad sedan och sedan dess har Stiernstedt rest runt i landet och träffat vårdfolk.

Under fredagen var han i Skövde. Konferenslokalen var proppfull med bland annat politiker, tjänstemän, fackliga företrädare och vårdpersonal. Alla lyssnade uppmärksamt när Stiernstedt berättade om utredningens bakgrund, slutsatser och förslag till förbättringar.

Mer öppenvård

Ett av budskapen är att öka andelen öppenvård och att en större del av slutenvården kan ske i patientens bostad. Han vill även se mer resurser till första linjens vård, att den ska ta hand om fler patienter som i dagsläget söker sig till sjukhusen.

– Befolkningen är sjukhusfokuserad.

Han pekade bland annat att på de svenska sjukhusen har en lägre produktivitet än sina nordiska grannar, att endast 17 procent av läkarna i Sverige är allmänläkare (primärvården), samt att andelen sjuksköterskor per 1 000 invånare ökat de senaste åren, medan andelen specialistsjuksköter minskat.

– Däremot har vi gott om pengar i hela systemet, problemet är hur de fördelas.

En av slutsatserna i utredningen är att öka antalet undersköterskor och medicinska sekreterare i vården, och samtidigt minska andelen läkare och sjuksköterskor.

– Sjusköterskor och läkare behöver inte göra allt vårdarbete. Vi är övertygade om att det går att göra så.

Han hade däremot inga svar på exakt hur förändringen ska gå till och hur stor del av sjukhusens resurser som ska föras över.

– Det är inte svårt att sätta fingret på vad som är snett, men jag kan inte svara på hur förändringen ska ske. Vi behöver starka politiker, vården måste jobba med kultur- och ledarskapsfrågor. Folk undrar hur problemen ska lösas men lösningen ligger längst ut.

Exemplariskt

Han lyfte fram närvårdsmodellen i västra Skaraborg, där sjukhuset, kommunen och primärvården har ett intimt samarbete kring de mest sjuka äldre. Sättet att jobba har lett till färre akutbesök och vårddygn för patientgruppen. Det är ett bra exempel på hur samverkan ska se ut men det finns sämre.

– Vi har fått flera exempel på att det annars mest handlar om hur gränserna dras. Vi måste sluta snacka om vem som ska betala för stödstrumporna.

Han tillade, med tanke på förkortningar på alla de arbetssätt som figurerat genom åren, ironiskt:

– Jag vill se FBV; förnuftsbaserad vård.

Göran Stiernstedt, en gång i tiden infektionsläkare, och hans kollegor utredde under två år hur den svenska vården ska bli mer effektiv. Utredningen släpptes för någon månad sedan och sedan dess har Stiernstedt rest runt i landet och träffat vårdfolk.

Under fredagen var han i Skövde. Konferenslokalen var proppfull med bland annat politiker, tjänstemän, fackliga företrädare och vårdpersonal. Alla lyssnade uppmärksamt när Stiernstedt berättade om utredningens bakgrund, slutsatser och förslag till förbättringar.

Mer öppenvård

Ett av budskapen är att öka andelen öppenvård och att en större del av slutenvården kan ske i patientens bostad. Han vill även se mer resurser till första linjens vård, att den ska ta hand om fler patienter som i dagsläget söker sig till sjukhusen.

– Befolkningen är sjukhusfokuserad.

Han pekade bland annat att på de svenska sjukhusen har en lägre produktivitet än sina nordiska grannar, att endast 17 procent av läkarna i Sverige är allmänläkare (primärvården), samt att andelen sjuksköterskor per 1 000 invånare ökat de senaste åren, medan andelen specialistsjuksköter minskat.

– Däremot har vi gott om pengar i hela systemet, problemet är hur de fördelas.

En av slutsatserna i utredningen är att öka antalet undersköterskor och medicinska sekreterare i vården, och samtidigt minska andelen läkare och sjuksköterskor.

– Sjusköterskor och läkare behöver inte göra allt vårdarbete. Vi är övertygade om att det går att göra så.

Han hade däremot inga svar på exakt hur förändringen ska gå till och hur stor del av sjukhusens resurser som ska föras över.

– Det är inte svårt att sätta fingret på vad som är snett, men jag kan inte svara på hur förändringen ska ske. Vi behöver starka politiker, vården måste jobba med kultur- och ledarskapsfrågor. Folk undrar hur problemen ska lösas men lösningen ligger längst ut.

Exemplariskt

Han lyfte fram närvårdsmodellen i västra Skaraborg, där sjukhuset, kommunen och primärvården har ett intimt samarbete kring de mest sjuka äldre. Sättet att jobba har lett till färre akutbesök och vårddygn för patientgruppen. Det är ett bra exempel på hur samverkan ska se ut men det finns sämre.

– Vi har fått flera exempel på att det annars mest handlar om hur gränserna dras. Vi måste sluta snacka om vem som ska betala för stödstrumporna.

Han tillade, med tanke på förkortningar på alla de arbetssätt som figurerat genom åren, ironiskt:

– Jag vill se FBV; förnuftsbaserad vård.