19 aug 2014 19:30

07 jan 2015 12:14

Anmäler efter visdomstandsoperation

En kvinna från Skövde opererade ut en visdomstand, men fick en kronisk inflammation i käkleden. Hon har anmält till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, att inflammationen beror på att benflisor från käkbenet blev kvar i såret.

Skövdekvinnan opererade ut en visdomstand hos folktandvården i oktober förra året.

Fyra dagar senare fick hon en rejäl blödning sent på kvällen. Hon fick inte stopp på den och besöket hos folktandvården dagen därpå hjälpte inte. Hon kunde inte öppna munnen mer än åtta millimeter och personalen kunde inget göra. Inte heller fick hon smärtlindring eller sjukintyg, enligt anmälan till Ivo.

Hon fick remiss till käkkirurgen på Skas, där det konstaterade att det låg benbitar kvar i såret och under slutet av november opererades kvinnan på nytt.

Åtskilliga besök

Kvinnan menar i anmälan att hon borde ha fått mer information och att de beslutsfattande tandläkarna borde ha haft bättre kunskap.

Ett knappt år efter ingreppet orkar kvinnan bara öppna munnen 30 millimeter och hålla den öppen några sekunder åt gången. Hon har gått ned åtta kilo och situationen har påverkat tillvaron.

– Jag har levt i snart ett år med obeskrivlig värk, otaliga besök hos tandläkare, vårdcentraler och sjukhus. Jag har ätit mängder av mediciner, vilket kostat mig en hel del, både ekonomiskt och hälsomässigt, skriver hon i anmälan.

Skövdekvinnan opererade ut en visdomstand hos folktandvården i oktober förra året.

Fyra dagar senare fick hon en rejäl blödning sent på kvällen. Hon fick inte stopp på den och besöket hos folktandvården dagen därpå hjälpte inte. Hon kunde inte öppna munnen mer än åtta millimeter och personalen kunde inget göra. Inte heller fick hon smärtlindring eller sjukintyg, enligt anmälan till Ivo.

Hon fick remiss till käkkirurgen på Skas, där det konstaterade att det låg benbitar kvar i såret och under slutet av november opererades kvinnan på nytt.

Åtskilliga besök

Kvinnan menar i anmälan att hon borde ha fått mer information och att de beslutsfattande tandläkarna borde ha haft bättre kunskap.

Ett knappt år efter ingreppet orkar kvinnan bara öppna munnen 30 millimeter och hålla den öppen några sekunder åt gången. Hon har gått ned åtta kilo och situationen har påverkat tillvaron.

– Jag har levt i snart ett år med obeskrivlig värk, otaliga besök hos tandläkare, vårdcentraler och sjukhus. Jag har ätit mängder av mediciner, vilket kostat mig en hel del, både ekonomiskt och hälsomässigt, skriver hon i anmälan.

  • Alf Ehn