21 mar 2017 06:00

23 mar 2017 22:31

Irländsk student vurmar för svensk äldreomsorg

TÖREBODA: "Svensk sjukvård har hög patientsäkerhet"

Corinne Henry-Bezy utbildar sig till sjuksköterska i Dublin. Hon valde praktiktjänstgöring i Sverige för att den svenska vården har ett så gott rykte på Irland.

Corinne Herny-Bezy bor i en förort till den Irländska huvudstaden Dublin. Till skillnad från många av sina kurskamrater bor hon kvar hemma hos sina föräldrar.

– De är väldigt generösa, men snart tror jag att min mamma börjar kräva mig på hyra, säger hon och berättar att hon har två äldre systrar och en två år yngre bror.

Att utbilda sig till sjuksköterska i Irland tar fyra år. Det är ett år länge jämfört med den svenska utbildningen.

– Den största skillnaden är att vi har dubbelt så mycket praktik vid klinker som i Sverige.

Många av hennes kurskompisar valde att praktisera i England, Spanien eller i Frankrike.

– Jag valde Sverige för att vården har ett gott rykte och många jag pratade med ansåg att sjukvården ligger 15-20 år före i utvecklingen jämfört med många andra länder i Europa.

Corinne har ännu inte bestämt sig för vilken inriktning hon kommer att välja efter examen.

– Just nu lockar barnmorska eller tjänsten som operationssköterska mest.

Lönen lockar

Precis som i Sverige råder det brist på utbildade sjuksköterskor i Irland och landet gör vad det kan för att rekrytera arbetskraft från andra länder.

– Sjuksköterskor från Sydostasien är en vanlig syn på sjukhusen. Många Irländska syrror väljer hellre att arbeta i Kanada, Australien eller England där lönerna är högre och arbetsbelastningen är mindre.

Inom Skaraborg

Nu har hon varit på Närhälsan i Billingens i tre veckor och lika många veckor vid hjärtavdelningen vid Skas. På torsdag sätter hon sig på flyget hem till Dublin efter att ha avslutad de sista tre veckornas praktik vid Närhälsan i Töreboda.

– Ett läkarbesök i Irland kostar 500 kronor och många väljer därför att vänta in i det längsta med att besöka läkare.

Hon tycker att svensk vård ger personalen ett mandat till skillnad mot de irländska syrrorna som arbetar mer enligt principen, washc -clean - feed, vilket i en fri översättning kan betyda något i stil med, att tvätta, städa och mata patienten.

– Här pratar alla med alla oavsett vilken roll man har. Alla journaler finns i nätverken och det är enkelt att läsa in patientens vårdbehov.

Efter hemkosten till den gröna ön, väntar närmast ett terminslov innan de sista kurserna före sommaren startar. Om två år tar hon examen.

– Först kommer jag arbeta något år på Irland för att skaffa mig mer erfarenhet. Sen vill jag arbeta utomlands, gärna i frontlinjen med någon hjälporganisation.

Corinne Herny-Bezy bor i en förort till den Irländska huvudstaden Dublin. Till skillnad från många av sina kurskamrater bor hon kvar hemma hos sina föräldrar.

– De är väldigt generösa, men snart tror jag att min mamma börjar kräva mig på hyra, säger hon och berättar att hon har två äldre systrar och en två år yngre bror.

Att utbilda sig till sjuksköterska i Irland tar fyra år. Det är ett år länge jämfört med den svenska utbildningen.

– Den största skillnaden är att vi har dubbelt så mycket praktik vid klinker som i Sverige.

Många av hennes kurskompisar valde att praktisera i England, Spanien eller i Frankrike.

– Jag valde Sverige för att vården har ett gott rykte och många jag pratade med ansåg att sjukvården ligger 15-20 år före i utvecklingen jämfört med många andra länder i Europa.

Corinne har ännu inte bestämt sig för vilken inriktning hon kommer att välja efter examen.

– Just nu lockar barnmorska eller tjänsten som operationssköterska mest.

Lönen lockar

Precis som i Sverige råder det brist på utbildade sjuksköterskor i Irland och landet gör vad det kan för att rekrytera arbetskraft från andra länder.

– Sjuksköterskor från Sydostasien är en vanlig syn på sjukhusen. Många Irländska syrror väljer hellre att arbeta i Kanada, Australien eller England där lönerna är högre och arbetsbelastningen är mindre.

Inom Skaraborg

Nu har hon varit på Närhälsan i Billingens i tre veckor och lika många veckor vid hjärtavdelningen vid Skas. På torsdag sätter hon sig på flyget hem till Dublin efter att ha avslutad de sista tre veckornas praktik vid Närhälsan i Töreboda.

– Ett läkarbesök i Irland kostar 500 kronor och många väljer därför att vänta in i det längsta med att besöka läkare.

Hon tycker att svensk vård ger personalen ett mandat till skillnad mot de irländska syrrorna som arbetar mer enligt principen, washc -clean - feed, vilket i en fri översättning kan betyda något i stil med, att tvätta, städa och mata patienten.

– Här pratar alla med alla oavsett vilken roll man har. Alla journaler finns i nätverken och det är enkelt att läsa in patientens vårdbehov.

Efter hemkosten till den gröna ön, väntar närmast ett terminslov innan de sista kurserna före sommaren startar. Om två år tar hon examen.

– Först kommer jag arbeta något år på Irland för att skaffa mig mer erfarenhet. Sen vill jag arbeta utomlands, gärna i frontlinjen med någon hjälporganisation.

  • Henrik Beck Friis