12 maj 2016 06:00

12 maj 2016 06:00

Här kan barnens växtintresse gro och få näring

MARIESTAD: Goda grannar i Universitetsparken

URSPRUNG. Finns det något godare än egenodlade grönsaker? Troligen inte – det vet barnen på förskolan Skrivaren. När det serveras purjolökssoppa har de stenkoll på varifrån huvudingrediensen kommer.

Nu händer det grejer i Universitetsparkens växthus. Står man bara stilla en stund kan man säkert se med blotta ögat hur sallat och rädisor skjuter ur jorden och växer i omfång. Det är inte bara vi människor som mår gott i vårsolens värme, det är tydligt.

Den här förmiddagen knallar fem barn i gula reflexvästar in på området. De kommer från närmaste grannen – Skrivarens förskola – och rör sig vant mellan såbäddar, krukor och planteringar.

Snart potatisdags

Trädgårdslärare Marianne Lenngren tar emot och visar hur långt barnens egna odlingar har kommit. Redan i mars petades de första fröna ner i krukor och sedan dess har förskolans barn turats om att komma dit och vattna och titta till sina växter.

Marianne öppnar locket till växthusets ”barnkammare” och besökarna kan se att bönorna har blivit någon decimeter höga sen sist, att persiljan är stor nog att provsmakas och att till och med citronen kan presentera små gröna blad.

I kallväxthuset finns potatisar med gröna blad. Några av dem är Skrivarens och ska snart sättas ut i landet.

– Av en sån här potatis blir det flera stycken – som en hel middag, förklarar Marianne och barnen lyssnar intresserat.

Vattning roligast

De får också veta att det snart är dags att börja så i utomhuslandet. Morötter till exempel – det gillar de allihop. Men dem får nästa gäng som kommer fixa. Och innan dess ska jorden göras redo för sådd.

Tvåårige Frank tar ett kliv i den torra jorden, men drar snabbt tillbaka den när han får klart för sig att den är blandad med kobajs.

Han tycker bäst om att vattna – det är en av favoritsysslorna för många av barnen, berättar förskollärarna Monica Jerenvik och Maria Löfgren som fått följa med denna gång.

Till förskoleköket

Allra bäst är det förstås på hösten, när det är dags för skörd. Då får barnen plocka sina rotfrukter, örter och grönsaker och gemensamt bära hem dem till ”Anette i köket” på Skrivaren.

– Minns ni de stora, tunga pumporna, frågar Monica och får nickningar som svar av Ellen, Måns och Saga som är fem och sex år och kommer ihåg fjolårets skörd.

Samarbetet mellan Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Skrivarens förskola började redan då högskolekurserna i trädgård och landskapsvård flyttade till parken mellan Gärdet och ån. Och glädjen är ömsesidig, intygar Marianne Lenngren, Monica Jerenvik och Maria Löfgren.

– Barnen är glada, säger Marianne. Och vi vill gärna uppmuntra till att så och äta grönsaker som man odlat själv.

– Det är värdefullt, säger Monica.

– Och man lär sig mycket – även vi vuxna, konstaterar Maria.

Nu händer det grejer i Universitetsparkens växthus. Står man bara stilla en stund kan man säkert se med blotta ögat hur sallat och rädisor skjuter ur jorden och växer i omfång. Det är inte bara vi människor som mår gott i vårsolens värme, det är tydligt.

Den här förmiddagen knallar fem barn i gula reflexvästar in på området. De kommer från närmaste grannen – Skrivarens förskola – och rör sig vant mellan såbäddar, krukor och planteringar.

Snart potatisdags

Trädgårdslärare Marianne Lenngren tar emot och visar hur långt barnens egna odlingar har kommit. Redan i mars petades de första fröna ner i krukor och sedan dess har förskolans barn turats om att komma dit och vattna och titta till sina växter.

Marianne öppnar locket till växthusets ”barnkammare” och besökarna kan se att bönorna har blivit någon decimeter höga sen sist, att persiljan är stor nog att provsmakas och att till och med citronen kan presentera små gröna blad.

I kallväxthuset finns potatisar med gröna blad. Några av dem är Skrivarens och ska snart sättas ut i landet.

– Av en sån här potatis blir det flera stycken – som en hel middag, förklarar Marianne och barnen lyssnar intresserat.

Vattning roligast

De får också veta att det snart är dags att börja så i utomhuslandet. Morötter till exempel – det gillar de allihop. Men dem får nästa gäng som kommer fixa. Och innan dess ska jorden göras redo för sådd.

Tvåårige Frank tar ett kliv i den torra jorden, men drar snabbt tillbaka den när han får klart för sig att den är blandad med kobajs.

Han tycker bäst om att vattna – det är en av favoritsysslorna för många av barnen, berättar förskollärarna Monica Jerenvik och Maria Löfgren som fått följa med denna gång.

Till förskoleköket

Allra bäst är det förstås på hösten, när det är dags för skörd. Då får barnen plocka sina rotfrukter, örter och grönsaker och gemensamt bära hem dem till ”Anette i köket” på Skrivaren.

– Minns ni de stora, tunga pumporna, frågar Monica och får nickningar som svar av Ellen, Måns och Saga som är fem och sex år och kommer ihåg fjolårets skörd.

Samarbetet mellan Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Skrivarens förskola började redan då högskolekurserna i trädgård och landskapsvård flyttade till parken mellan Gärdet och ån. Och glädjen är ömsesidig, intygar Marianne Lenngren, Monica Jerenvik och Maria Löfgren.

– Barnen är glada, säger Marianne. Och vi vill gärna uppmuntra till att så och äta grönsaker som man odlat själv.

– Det är värdefullt, säger Monica.

– Och man lär sig mycket – även vi vuxna, konstaterar Maria.