02 jul 2015 12:13

02 jul 2015 12:13

Ny vända med Vänershofshallen

MARIESTAD: Riksantikvarieämbetet vill pröva lagstiftningen

Vänershofshallens öde har hamnat i ny dager.

Detta sedan Riksantikvarieämbetet överklagat länsstyrelsens beslut om att inte byggnadsminnesförklara den gamla idrottshallen.

– Skälet till att vi vill få ärendet prövat är att vi bedömer att byggnaden har ett synnerligen högt värde, säger Maria Barkin, jurist på Riksantikvarieämbetet.

Den 5 juni meddelade länsstyrelsen att Vänershofshallens inte ska byggnadsminnesförklaras. Detta trots att länsstyrelsen angav att man ”delar Västergötlands museums uppfattning att Vänershofshallen har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde och sett till dessa skulle den förklaras som byggnadsminne”. Men eftersom länsstyrelsen inte kan utforma skyddsbestämmelser i samförstånd med fastighetsägaren, det vill säga Mariestads kommun, ansågs det inte finnas förutsättningar att byggnadsminnesförklara hallen från 1939.

För Mariestadsbon Björn Tropp som idogt kämpat för Vänershofshallens bevarande, och som begärt att få den byggnadsminnesförklarad, var beskedet ett tungt bakslag.

– Tyvärr är det väl så att det nu inte finns mycket att göra. Riksantikvarieämbetet har väl ingen större kännedom om Vänershofshallen, sa Björn Tropp till MT den 18 juni.

Men nu har frågan tagit en ny vändning.

I dagarna har Riksantikvarieämbetet trätt in på banan och överklagat länsstyrelsens beslut till Förvaltningsrätten. Riksantikvarieämbetet är den enda instans som kan överklaga beslut angående avslag på ansökan om byggnadsminnesförklaring. Maria Barkin är verksjurist på Riksantikvarieämbetet.

– Skälet till överklagan är att vi vill pröva lagstiftningen. I kulturmiljölagens tredje kapitel finns bestämmelser om byggnadsminnen, hur de inrättas och vilket skydd de har. I lagtexten står det om utformningen av skyddsbestämmelser. Men det står inte att själva byggnadsminnesförklaringen kräver samtycke från byggnadens ägare. Det är just delen vi vill få prövat, säger Maria Barkin.

Är det vanligt att Riksantikvarieämbetet överklagar sådana här beslut?

– Jag tror knappast att det hänt tidigare att vi lämnat in en överklagan i frågan om det är möjligt att byggnadsminnesförklara mot ägarens vilja.

– Vi kommer att åka till Mariestad och titta på Vänershofshallen, men vi kommer också att göra en ekonomisk värdering av fastigheten. Om det blir en byggnadsminnesförklaring mot fastighetsägarens vilja kan det bli fråga om ersättning från staten. Det är för att vi måste kolla upp de här sakerna som vi har begärt anstånd till 31 augusti med att komma in med skälen till överklagandet, förklarar Maria Barkin.

Är kommun skyldig att vidta åtgärder för att förhindra ytterligare förfall av byggnaden?

– Nej, inte utöver det som rent allmänt ankommer på en fastighetsägare, säger Barkin.

Hon tror att processen kommer att dra ut på tiden.

– Det är inget förtursärende. Jag skulle inte bli förvånad om det dröjer innan vi kan förvänta oss en dom från Förvaltningsrätten. Så länge ärendet inte är avgjort är vår bedömning att hallen inte får rivas.

Riksantikvarieämbetets utspel tänder en strimma hopp hos Björn Tropp.

– Det här ställer ju allt i en annan dager. Att Riksantikvarieämbetet skulle överklaga kunde jag inte föreställa mig, men givetvis känns det bra att de vill kämpa för att rädda historien, säger Björn Tropp.

– Skälet till att vi vill få ärendet prövat är att vi bedömer att byggnaden har ett synnerligen högt värde, säger Maria Barkin, jurist på Riksantikvarieämbetet.

Den 5 juni meddelade länsstyrelsen att Vänershofshallens inte ska byggnadsminnesförklaras. Detta trots att länsstyrelsen angav att man ”delar Västergötlands museums uppfattning att Vänershofshallen har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde och sett till dessa skulle den förklaras som byggnadsminne”. Men eftersom länsstyrelsen inte kan utforma skyddsbestämmelser i samförstånd med fastighetsägaren, det vill säga Mariestads kommun, ansågs det inte finnas förutsättningar att byggnadsminnesförklara hallen från 1939.

För Mariestadsbon Björn Tropp som idogt kämpat för Vänershofshallens bevarande, och som begärt att få den byggnadsminnesförklarad, var beskedet ett tungt bakslag.

– Tyvärr är det väl så att det nu inte finns mycket att göra. Riksantikvarieämbetet har väl ingen större kännedom om Vänershofshallen, sa Björn Tropp till MT den 18 juni.

Men nu har frågan tagit en ny vändning.

I dagarna har Riksantikvarieämbetet trätt in på banan och överklagat länsstyrelsens beslut till Förvaltningsrätten. Riksantikvarieämbetet är den enda instans som kan överklaga beslut angående avslag på ansökan om byggnadsminnesförklaring. Maria Barkin är verksjurist på Riksantikvarieämbetet.

– Skälet till överklagan är att vi vill pröva lagstiftningen. I kulturmiljölagens tredje kapitel finns bestämmelser om byggnadsminnen, hur de inrättas och vilket skydd de har. I lagtexten står det om utformningen av skyddsbestämmelser. Men det står inte att själva byggnadsminnesförklaringen kräver samtycke från byggnadens ägare. Det är just delen vi vill få prövat, säger Maria Barkin.

Är det vanligt att Riksantikvarieämbetet överklagar sådana här beslut?

– Jag tror knappast att det hänt tidigare att vi lämnat in en överklagan i frågan om det är möjligt att byggnadsminnesförklara mot ägarens vilja.

– Vi kommer att åka till Mariestad och titta på Vänershofshallen, men vi kommer också att göra en ekonomisk värdering av fastigheten. Om det blir en byggnadsminnesförklaring mot fastighetsägarens vilja kan det bli fråga om ersättning från staten. Det är för att vi måste kolla upp de här sakerna som vi har begärt anstånd till 31 augusti med att komma in med skälen till överklagandet, förklarar Maria Barkin.

Är kommun skyldig att vidta åtgärder för att förhindra ytterligare förfall av byggnaden?

– Nej, inte utöver det som rent allmänt ankommer på en fastighetsägare, säger Barkin.

Hon tror att processen kommer att dra ut på tiden.

– Det är inget förtursärende. Jag skulle inte bli förvånad om det dröjer innan vi kan förvänta oss en dom från Förvaltningsrätten. Så länge ärendet inte är avgjort är vår bedömning att hallen inte får rivas.

Riksantikvarieämbetets utspel tänder en strimma hopp hos Björn Tropp.

– Det här ställer ju allt i en annan dager. Att Riksantikvarieämbetet skulle överklaga kunde jag inte föreställa mig, men givetvis känns det bra att de vill kämpa för att rädda historien, säger Björn Tropp.