15 jun 2015 14:54

15 jun 2015 16:45

"På tiden att höja statusen inom yrket"

MARIESTAD: Tusentals beredskapsbrandmän i konflikt

Förhandlingarna med arbetsgivarna strandade.
På måndagen gick tusentals svenska deltidsbrandmän ut i strejk.
– Det är helt rätt att sätta ner foten, säger brandmannen Joakim Dahlgren från Töreboda.

Klockan 06.00 på måndagen bröt Brandmännens riksförbunds (BRF) varsel ut. Trots att förhandlingar med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Pacta har pågått i flera veckor kom inte parterna överens när medlarna presenterade sitt slutbud i söndags.

Det innebär att 10 000 deltidsbrandmän i Sverige, varav cirka 200 i östra Skaraborg, tagits ut i blockad. Varslet påverkar 17 beredskapsbrandmän i Mariestad, 16 i Töreboda, 15 i Gullspång och elva i Hova. Även personal på Räddningsvärnen i bland annat Moholm och Timmersdala berörs.

– En stor del av allmänheten verkar tro att vi inte gör någonting, utan mest glider runt. Vi åker trots allt på svåra olyckor, bränder och gör många viktiga insatser. Därför tycker jag att det är på tiden att höja statusen på yrket och jag står bakom BRF:s varsel, säger deltidsbrandmannen Joakim Dahlgren, som också är vice ordförande i BRF Töreboda.

Fullföljer uppdragen

Varslet innebär huvudsakligen en blockad mot arbete utanför ordinarie beredskapsschema. Alltså kommer deltidsbrandmännen även i fortsättningen att utföra räddningstjänst- och sjukvårdsuppdrag. Strejken bedöms därmed inte utgöra någon fara för allmänheten.

Fackförbundet menar att de berörda brandmännen ligger långt efter andra löntagare och kräver bland annat en lönehöjning på 15 procent under tre år.

– Vi har halkat efter i flera år. En kommunanställd som skottar snö får en jourersättning på cirka 3 000 kronor för en helg. Deltidsbrandmannen får 3 500 kronor för en hel vecka. Det rimmar illa, säger Dahlgren och fortsätter:

– BRF vill också se förändrade regler för gravida brandmän. I dag blir de avstängda från beredskapstjänstgöring, vilket kan skapa problem vid ansökan om havandeskapspenning. Det är för jävligt med tanke på att branschen säger sig vilja locka till sig fler kvinnor. Det är inte konstigt att många brandstationer har svårt att rekrytera folk.

Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, kallar lönekravet på 15 procent ”orealistiskt”, men öppnar för fortsatta förhandlingar inom kort.

– Vi tyckte medlarnas bud var ett balanserat förslag där båda parter fått ge med sig. Deras förväntningar måste ner till rimliga nivåer, säger Fritzon.

Lämnar brandslangen

Varslet kommer med stor sannolikhet ha en större påverkan i glesbygden än i storstadsregionerna, där majoriteten av brandmännen är heltidare.

Förutom övertidsblockad sker stridsåtgärder av övningsverksamhet och materielvård. Deltidsbrandmännen ska heller inte ta tillbaka slangen som använts vid ett uppdrag. Det får i stället heltidsstyrkan göra.

Klockan 06.00 på måndagen bröt Brandmännens riksförbunds (BRF) varsel ut. Trots att förhandlingar med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Pacta har pågått i flera veckor kom inte parterna överens när medlarna presenterade sitt slutbud i söndags.

Det innebär att 10 000 deltidsbrandmän i Sverige, varav cirka 200 i östra Skaraborg, tagits ut i blockad. Varslet påverkar 17 beredskapsbrandmän i Mariestad, 16 i Töreboda, 15 i Gullspång och elva i Hova. Även personal på Räddningsvärnen i bland annat Moholm och Timmersdala berörs.

– En stor del av allmänheten verkar tro att vi inte gör någonting, utan mest glider runt. Vi åker trots allt på svåra olyckor, bränder och gör många viktiga insatser. Därför tycker jag att det är på tiden att höja statusen på yrket och jag står bakom BRF:s varsel, säger deltidsbrandmannen Joakim Dahlgren, som också är vice ordförande i BRF Töreboda.

Fullföljer uppdragen

Varslet innebär huvudsakligen en blockad mot arbete utanför ordinarie beredskapsschema. Alltså kommer deltidsbrandmännen även i fortsättningen att utföra räddningstjänst- och sjukvårdsuppdrag. Strejken bedöms därmed inte utgöra någon fara för allmänheten.

Fackförbundet menar att de berörda brandmännen ligger långt efter andra löntagare och kräver bland annat en lönehöjning på 15 procent under tre år.

– Vi har halkat efter i flera år. En kommunanställd som skottar snö får en jourersättning på cirka 3 000 kronor för en helg. Deltidsbrandmannen får 3 500 kronor för en hel vecka. Det rimmar illa, säger Dahlgren och fortsätter:

– BRF vill också se förändrade regler för gravida brandmän. I dag blir de avstängda från beredskapstjänstgöring, vilket kan skapa problem vid ansökan om havandeskapspenning. Det är för jävligt med tanke på att branschen säger sig vilja locka till sig fler kvinnor. Det är inte konstigt att många brandstationer har svårt att rekrytera folk.

Heléne Fritzon, ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation, kallar lönekravet på 15 procent ”orealistiskt”, men öppnar för fortsatta förhandlingar inom kort.

– Vi tyckte medlarnas bud var ett balanserat förslag där båda parter fått ge med sig. Deras förväntningar måste ner till rimliga nivåer, säger Fritzon.

Lämnar brandslangen

Varslet kommer med stor sannolikhet ha en större påverkan i glesbygden än i storstadsregionerna, där majoriteten av brandmännen är heltidare.

Förutom övertidsblockad sker stridsåtgärder av övningsverksamhet och materielvård. Deltidsbrandmännen ska heller inte ta tillbaka slangen som använts vid ett uppdrag. Det får i stället heltidsstyrkan göra.