14 maj 2015 19:00

16 maj 2015 09:22

Mördarens ord blev bok

Prisbelönta Carina Bergfeldt på "hemmabesök"

Döden knackade på Vaughn Ross dörr. Han hade sju dagar kvar att leva.
Prisbelönta journalisten Carina Bergfeldt hann ta del av amerikanens livshistoria.
– Jag älskar boken och det känns coolt att kunna säga det, säger hon.

Onsdagens boksignering på Karströms i Mariestad utvecklade sig till rena släktträffen. Familj, vänner och till med gamla skolkamrater från barn- och ungdomsåren i Götene hade slutit upp när Carina Bergfeldt, 35, var på snabbvisit i Skaraborg.

– Pappa har nio syskon och det är många av dem som är här. Jag tror nog att 80 procent av besökarna tillhör min familj, säger hon och skrattar.

Carina Bergfeldt inledde med att berätta om sin nyutsläppta bok ”Sju dagar kvar att leva”. Därefter tog hon plats i en fåtölj och blev sittandes i en timma. Alla som var där ville köpa hennes bok och få den signerad.

Kolumnist till vardags

– I min yrkesroll som kolumnist är jag van vid att väcka känslor och ofta får jag höra negativa omdömen. Trots att boken släpptes så sent som förra fredagen har jag märkt att många tycker om den. Och det känns förstås jättekul.

För två år sedan åkte Bergfeldt till Texas för Aftonbladets räkning. Hon skulle få träffa dödsdömde Vaughn Ross, som 2001 dömdes för dubbelmord. Efter nästan tolv års väntan var stunden kommen för amerikanen.

En vecka innan 41-åringen fick sin dödliga giftinjektion ställdes han öga mot öga med Carina Bergfeldt – som fick chansen att intervjua honom. Hon blev kvar i Texas ända fram till avrättningen och fick bland annat träffa fängelsedirektören, prästen och anhöriga.

Låste in sig

– Tro det eller ej, men mitt i dessa tragedier finns även fina historier. Mycket kretsar kring försoning och förlåtelse och det är vad jag vill fånga upp.

Ett år senare återvände Bergfeldt till samma delstat. Hon låste in sig på ett hotellrum i tre veckor och skrev sin bok.

– Jag fnissade lite för mig själv när den var klar. Jag insåg att den var ganska bra, och det var en rätt konstig känsla. Även förlaget älskade boken, vilket gjorde att jag kunde pusta ut.

Tidigare har Carina Bergfeldt arbetat på flera landsortstidningar i Skaraborg, men fick senare en anställning på Sveriges största kvällstidning.

Hennes stora genombrott kom i samband med terrorattentatet på Utøya 2011. Hon belönades med Stora journalistpriset 2012 efter att ha skildrat de överlevandes historier.

– När jag skriver vill jag att läsaren ska känna att de är på plats. De ska kunna se, förstå och känna smakerna. Sådan journalistik är bra och jag tror att folk även i framtiden är beredda att betala för det.

Fluffiga katter

De flesta journalister går i dag en kamp mot klockan och strävar alltid efter att vara först med nyheter. Det gör att kvaliteten inte alltid kommer i första hand.

– Skulle det bara vara snabba knäck om fluffiga katter skulle branschen rasa samman. Men samtidigt behövs den rapporteringen, lika mycket som det genomarbetade och stilistiska hantverket, säger Carina Bergfeldt.

Onsdagens boksignering på Karströms i Mariestad utvecklade sig till rena släktträffen. Familj, vänner och till med gamla skolkamrater från barn- och ungdomsåren i Götene hade slutit upp när Carina Bergfeldt, 35, var på snabbvisit i Skaraborg.

– Pappa har nio syskon och det är många av dem som är här. Jag tror nog att 80 procent av besökarna tillhör min familj, säger hon och skrattar.

Carina Bergfeldt inledde med att berätta om sin nyutsläppta bok ”Sju dagar kvar att leva”. Därefter tog hon plats i en fåtölj och blev sittandes i en timma. Alla som var där ville köpa hennes bok och få den signerad.

Kolumnist till vardags

– I min yrkesroll som kolumnist är jag van vid att väcka känslor och ofta får jag höra negativa omdömen. Trots att boken släpptes så sent som förra fredagen har jag märkt att många tycker om den. Och det känns förstås jättekul.

För två år sedan åkte Bergfeldt till Texas för Aftonbladets räkning. Hon skulle få träffa dödsdömde Vaughn Ross, som 2001 dömdes för dubbelmord. Efter nästan tolv års väntan var stunden kommen för amerikanen.

En vecka innan 41-åringen fick sin dödliga giftinjektion ställdes han öga mot öga med Carina Bergfeldt – som fick chansen att intervjua honom. Hon blev kvar i Texas ända fram till avrättningen och fick bland annat träffa fängelsedirektören, prästen och anhöriga.

Låste in sig

– Tro det eller ej, men mitt i dessa tragedier finns även fina historier. Mycket kretsar kring försoning och förlåtelse och det är vad jag vill fånga upp.

Ett år senare återvände Bergfeldt till samma delstat. Hon låste in sig på ett hotellrum i tre veckor och skrev sin bok.

– Jag fnissade lite för mig själv när den var klar. Jag insåg att den var ganska bra, och det var en rätt konstig känsla. Även förlaget älskade boken, vilket gjorde att jag kunde pusta ut.

Tidigare har Carina Bergfeldt arbetat på flera landsortstidningar i Skaraborg, men fick senare en anställning på Sveriges största kvällstidning.

Hennes stora genombrott kom i samband med terrorattentatet på Utøya 2011. Hon belönades med Stora journalistpriset 2012 efter att ha skildrat de överlevandes historier.

– När jag skriver vill jag att läsaren ska känna att de är på plats. De ska kunna se, förstå och känna smakerna. Sådan journalistik är bra och jag tror att folk även i framtiden är beredda att betala för det.

Fluffiga katter

De flesta journalister går i dag en kamp mot klockan och strävar alltid efter att vara först med nyheter. Det gör att kvaliteten inte alltid kommer i första hand.

– Skulle det bara vara snabba knäck om fluffiga katter skulle branschen rasa samman. Men samtidigt behövs den rapporteringen, lika mycket som det genomarbetade och stilistiska hantverket, säger Carina Bergfeldt.