09 apr 2015 06:00

09 apr 2015 16:29

Foto: Charlotte Ferneman

Sjöräddarna redo för nya uppdrag

SJÖTORP: Filip och Magnus har jour var fjärde vecka

Beredda. När larmet går är Magnus Andersson och Filip Byhlén redo.

Grabbarna är två av landets drygt 2 000 frivilliga sjöräddare.

I över 100 år har Sjöräddningssällskapet räddat människor i nöd. I dag finns 68 räddningsstationer längs landets kustremsor och i de stora sjöarna; bemannade av frivilliga sjöräddare som rycker ut dygnet runt, året om.

SSRS Mariestad grundades 2010 av ett gäng eldsjälar med Bosse Jansson i spetsen, och drevs till en början som pilotstation. I december ifjol uppgraderades Mariestad till ordinarie räddningsstation, som nu bemannas av 20 aktiva sjöräddare och ett tiotal som hjälper till på land.

Vid kajen i yttre hamnen ligger den åtta meter långa räddningsbåten Rescue Thorsten Brunius. Under vintern har flottan även utökats med svävaren Smulle.

– Nyligen var fyra man iväg på en pilotutbildning för svävaren, så nu har vi en besättning som kan bemästra den också, säger stationsansvarige Bosse Jansson.

Fyra jourlag

SSRS Mariestad har fyra jourlag som bemannar stationen en vecka i taget. Tre veckor utgår räddningsbåten från Mariestad, den fjärde ligger den i Sjötorp där Magnus Andersson, 29, och Filip Byhlén, 25, ingår i besättningen.

Magnus, som till vardags jobbar som truckförare på DS Smith, har varit frivillig sjöräddare i ett par år. Filip, som jobbar på Riwalls i Sjötorp, halkade in i gänget ifjol somras.

– Eftersom pappa (Anders Richardsson) är engagerad hängde jag med så mycket jag kunde i somras. Till slut tyckte Bosse (Jansson) att jag skulle gå med på riktigt. På den vägen är det, förklarar Filip.

Uppdraget som sjöräddare innebär att grabbarna måste hålla sig hemmavid under jourveckan. Vid larm är inställelsetiden 15 minuter – sedan ska båten vara på väg ut ur hamnen.

– När personsökaren piper är det skarpt läge, då gäller det att komma iväg så snabbt det bara går. Om situationen inte är akut och det inte är fara för människoliv kan vi ta det lite lugnare.

”Får uppskattning”

Merparten av larmen grabbarna åkt på så här långt har varit medlemsuppdrag, där båtägare fått problem med motorn eller stött på grund.

– Peppar, peppar har vi inte haft några skarpa larm när vi haft jour. Men samtidigt är ett motorhaveri på sjön ingen rolig upplevelse för den drabbade. I det läget fyller vi en viktig uppgift, säger Filip Byhlén.

– Det roliga med att vara sjöräddare är all uppskattning man får av dem man hjälper. Man känner verkligen att man gör en insats, tycker Magnus Andersson.

I varje besättning måste minst en ha gått Sjöbefälsutbildning klass 8.

– Den personen är befälhavare ombord. I övrigt varierar rollerna så att alla ska klara uppgifterna man ställs inför. Alla har vi ju olika bakgrund så det finns alltid någon i gänget som är bra på något.

Ingen prestige

För att bli sjöräddare måste man ha fyllt 18 år (eller 16 år med målsmans godkännande), kunna simma 200 meter, vara fullt frisk och ha ett genuint intresse för sjön. Genom sjösäkerhetsskolorna på Öckerö och Arkö anordnar Sjöräddningssällskapet kontinuerligt utbildningar i bland annat personlig säkerhet, brandövning, sjukvård, navigation, radio- och båtkunskap.

– Det är inget krav att man ska gå utbildningen, men inom SSRS Mariestad är målet att alla ska gå den, säger Filip som hoppas på en plats till hösten.

– Jag gick den för ett par år sedan och det var bland det roligaste jag varit med om. Den ska man absolut inte missa, säger Magnus bestämt.

Filip och Magnus tillhör det yngre gardet i SSRS Mariestad, som än så länge enbart har manliga sjöräddare.

– Jag tycker vi har en bra blandning på olika åldrar, men visst vore det skoj med några fler yngre, och då gärna tjejer. Många kanske tycker det låter främmande och tufft att vara sjöräddare, men så är det inte. Det finns inga krav eller någon prestige i uppdraget, säger Filip Byhlén.

– Det enda kravet egentligen är ju att man måste hålla sig på hemmaplan under jourveckan. Men det är inte speciellt betungande; det är ju bara kul om man kan hjälpa till, tycker Magnus Andersson.

I över 100 år har Sjöräddningssällskapet räddat människor i nöd. I dag finns 68 räddningsstationer längs landets kustremsor och i de stora sjöarna; bemannade av frivilliga sjöräddare som rycker ut dygnet runt, året om.

SSRS Mariestad grundades 2010 av ett gäng eldsjälar med Bosse Jansson i spetsen, och drevs till en början som pilotstation. I december ifjol uppgraderades Mariestad till ordinarie räddningsstation, som nu bemannas av 20 aktiva sjöräddare och ett tiotal som hjälper till på land.

Vid kajen i yttre hamnen ligger den åtta meter långa räddningsbåten Rescue Thorsten Brunius. Under vintern har flottan även utökats med svävaren Smulle.

– Nyligen var fyra man iväg på en pilotutbildning för svävaren, så nu har vi en besättning som kan bemästra den också, säger stationsansvarige Bosse Jansson.

Fyra jourlag

SSRS Mariestad har fyra jourlag som bemannar stationen en vecka i taget. Tre veckor utgår räddningsbåten från Mariestad, den fjärde ligger den i Sjötorp där Magnus Andersson, 29, och Filip Byhlén, 25, ingår i besättningen.

Magnus, som till vardags jobbar som truckförare på DS Smith, har varit frivillig sjöräddare i ett par år. Filip, som jobbar på Riwalls i Sjötorp, halkade in i gänget ifjol somras.

– Eftersom pappa (Anders Richardsson) är engagerad hängde jag med så mycket jag kunde i somras. Till slut tyckte Bosse (Jansson) att jag skulle gå med på riktigt. På den vägen är det, förklarar Filip.

Uppdraget som sjöräddare innebär att grabbarna måste hålla sig hemmavid under jourveckan. Vid larm är inställelsetiden 15 minuter – sedan ska båten vara på väg ut ur hamnen.

– När personsökaren piper är det skarpt läge, då gäller det att komma iväg så snabbt det bara går. Om situationen inte är akut och det inte är fara för människoliv kan vi ta det lite lugnare.

”Får uppskattning”

Merparten av larmen grabbarna åkt på så här långt har varit medlemsuppdrag, där båtägare fått problem med motorn eller stött på grund.

– Peppar, peppar har vi inte haft några skarpa larm när vi haft jour. Men samtidigt är ett motorhaveri på sjön ingen rolig upplevelse för den drabbade. I det läget fyller vi en viktig uppgift, säger Filip Byhlén.

– Det roliga med att vara sjöräddare är all uppskattning man får av dem man hjälper. Man känner verkligen att man gör en insats, tycker Magnus Andersson.

I varje besättning måste minst en ha gått Sjöbefälsutbildning klass 8.

– Den personen är befälhavare ombord. I övrigt varierar rollerna så att alla ska klara uppgifterna man ställs inför. Alla har vi ju olika bakgrund så det finns alltid någon i gänget som är bra på något.

Ingen prestige

För att bli sjöräddare måste man ha fyllt 18 år (eller 16 år med målsmans godkännande), kunna simma 200 meter, vara fullt frisk och ha ett genuint intresse för sjön. Genom sjösäkerhetsskolorna på Öckerö och Arkö anordnar Sjöräddningssällskapet kontinuerligt utbildningar i bland annat personlig säkerhet, brandövning, sjukvård, navigation, radio- och båtkunskap.

– Det är inget krav att man ska gå utbildningen, men inom SSRS Mariestad är målet att alla ska gå den, säger Filip som hoppas på en plats till hösten.

– Jag gick den för ett par år sedan och det var bland det roligaste jag varit med om. Den ska man absolut inte missa, säger Magnus bestämt.

Filip och Magnus tillhör det yngre gardet i SSRS Mariestad, som än så länge enbart har manliga sjöräddare.

– Jag tycker vi har en bra blandning på olika åldrar, men visst vore det skoj med några fler yngre, och då gärna tjejer. Många kanske tycker det låter främmande och tufft att vara sjöräddare, men så är det inte. Det finns inga krav eller någon prestige i uppdraget, säger Filip Byhlén.

– Det enda kravet egentligen är ju att man måste hålla sig på hemmaplan under jourveckan. Men det är inte speciellt betungande; det är ju bara kul om man kan hjälpa till, tycker Magnus Andersson.