22 jan 2015 06:00

23 jan 2015 14:47

En otrevlig och objuden gäst

Vägglössen blir allt fler

Statistiken på saneringsfirmornas uppdrag när det vägglöss är ingen mysig läsning.
Bara på några år har antalet saneringar tredubblats.

Att få med sig vägglöss som fripassagerare i bagaget är väl knappast den avslutning någon önskar sig av semesterresan, men det förekommer allt oftare.

Att människor är allt mer på resande fot är en av de troligaste faktorerna till att den tidigare utdöda vägglusen har kommit tillbaka i de svenska hemmen.

Vägglusen gömmer sig i utrymmen som ventilationer, väggkontakter och golvlister dagtid är ofta svåra att upptäcka och gör därmed saneringsarbetet svårare. Värme är den mest framgångsrika metoden att bli av med krypen då de dör vid 45 °C, och löss i alla utvecklingsstadier dör vid sju minuters exponering av 46 °C värme.

Drastisk ökning

För fyra år sedan genomfördes under 10 000 antal saneringar av vägglöss gemensamt av saneringsbolagen Anticimex och Nomor i Sverige, 2014 är siffran 33 000.

Siffor från de saneringsbolag som arbetar lokalt visar på samma utveckling i Skaraborg. En rundringning till Anticimex, Nomor och Inspectera bekräftar den accelererade utvecklingen i stort, men att Mariestad har varit väl förskonat.

Områden med studentbostäder är överrepresenterat. Ett ständigt flöde av människor ökar självklart risken för objudna gäster.

– Vi har endast haft ett fall hos oss och då kunde vi agera snabbt. Värre är det om lössen fått fäste, säger Lotta Linusson vid Mariehus och fortsätter:

– Det är en riktigt kostsam sanering att bli av med vägglöss. Så vi är glada för att vi har varit förskonade från de bekymren.

En lägenhetssanering kan kosta uppemot 100 000 kronor och ofta tar det lång tid innan någon agerar.

– Det kan säkert kännas pinsamt att ha löss i hemmet, dessutom är det kanske inte det första man tänker på. Det man kan göra som enskild person är ju att titta noga hur madrasser och sänggavlar ser ut när man bor borta, säger Linusson.

Att få med sig vägglöss som fripassagerare i bagaget är väl knappast den avslutning någon önskar sig av semesterresan, men det förekommer allt oftare.

Att människor är allt mer på resande fot är en av de troligaste faktorerna till att den tidigare utdöda vägglusen har kommit tillbaka i de svenska hemmen.

Vägglusen gömmer sig i utrymmen som ventilationer, väggkontakter och golvlister dagtid är ofta svåra att upptäcka och gör därmed saneringsarbetet svårare. Värme är den mest framgångsrika metoden att bli av med krypen då de dör vid 45 °C, och löss i alla utvecklingsstadier dör vid sju minuters exponering av 46 °C värme.

Drastisk ökning

För fyra år sedan genomfördes under 10 000 antal saneringar av vägglöss gemensamt av saneringsbolagen Anticimex och Nomor i Sverige, 2014 är siffran 33 000.

Siffor från de saneringsbolag som arbetar lokalt visar på samma utveckling i Skaraborg. En rundringning till Anticimex, Nomor och Inspectera bekräftar den accelererade utvecklingen i stort, men att Mariestad har varit väl förskonat.

Områden med studentbostäder är överrepresenterat. Ett ständigt flöde av människor ökar självklart risken för objudna gäster.

– Vi har endast haft ett fall hos oss och då kunde vi agera snabbt. Värre är det om lössen fått fäste, säger Lotta Linusson vid Mariehus och fortsätter:

– Det är en riktigt kostsam sanering att bli av med vägglöss. Så vi är glada för att vi har varit förskonade från de bekymren.

En lägenhetssanering kan kosta uppemot 100 000 kronor och ofta tar det lång tid innan någon agerar.

– Det kan säkert kännas pinsamt att ha löss i hemmet, dessutom är det kanske inte det första man tänker på. Det man kan göra som enskild person är ju att titta noga hur madrasser och sänggavlar ser ut när man bor borta, säger Linusson.

  • Johanna Drath

FAKTA VÄGGLÖSS

Vägglöss lever bland annat bakom lösa tapeter, tavlor och möbler samt i springor och skrevor i väggar, golv eller sängar. Alla vägglöss lever uteslutande av blod. De är aktiva huvudsakligen nattetid och kan suga blod varje natt. Vägglöss sprider inte någon infektionssjukdom.

Källa: Folkhälsomyndigheten