03 okt 2014 06:00

23 jan 2015 14:43

Tillsammans mot rasism

Vännerna fick nog av påhoppen i sociala medier

Två vänner fick nog och bestämde sig för att agera. Resultatet är Uppror mot rasism i Mariestad – en facebook-sida som har blivit en grupp även i ”verkligheten”.

En av dem kunde tidigare slänga sig med uttryck som ”blatte” och tyckte att invandrare inte riktigt hörde hemma i Sverige. Den andra har tre mörkhyade barn och har bred erfarenhet av rasism på nära håll.

Utifrån verkar det långt ifrån självklart att Yvonne Thunborg och Anna Hulthén Pruitt skulle finna varandra, men det gjorde de. Nu har de bildat en grupp för att samla likasinnade och få fler att göra som Yvonne gjorde: Ändra ståndpunkt.

– Jag kom till en punkt där jag blev medveten om att jag måste bestämma mig. Så jag började söka information och började prata med de människor det gäller. Satte mig ner vid tiggarna och pratade med dem. Det som är okänt är man rädd för, men tar man reda på saker behöver man inte vara rädd, säger hon.

”Okej med rasism”

Yvonne Thunborg och Anna Hulthén Pruitt tycker att samhället har förändrats till det sämre när det gäller rasismfrågan. Deras gemensamma frustration över diskussioner och påhopp de upplevde i sociala medier fick dem att agera.

– Helt plötsligt är det okej att vara rasistisk helt öppet. Och många diskussioner som varit på facebook före och efter valet bara förstärker motsättningarna, säger Anna Hulthén Pruitt.

Deras grupp är tänkt som en positiv kraft för att främja integration snarare än att protestera mot det som inte fungerar. Så småningom hoppas de kunna sälla sig till plattformen Tillsammansskapet, startad av Expo för att motverka rasism på lokal nivå.

Många idéer

Än så länge ligger gruppen i startgroparna. Ett par möten har genomförts och hittills har ett 20-tal personer engagerat sig. Initiativtagarna vill få i gång fadderverksamhet mellan etablerade svenskar och nyanlända, anordna svenskträning för de senare och matlagningsträffar för alla. Gärna hålla kontakt med flyktingmottagare för att utöka gruppens nätverk bland nyanlända. Allt för att på ett långsiktigt vis främja kontakterna mellan olika kulturer som i dag lever sida vid sida.

– De allmängiltiga frågorna är samma för alla, oavsett varifrån man kommer, slår Anna Hulthén Pruitt fast.

– Och det är vad jag gör och visar min omgivning – mina barn, inte minst – som påverkar och förändrar attityder, tillägger Yvonne Thunborg.

En av dem kunde tidigare slänga sig med uttryck som ”blatte” och tyckte att invandrare inte riktigt hörde hemma i Sverige. Den andra har tre mörkhyade barn och har bred erfarenhet av rasism på nära håll.

Utifrån verkar det långt ifrån självklart att Yvonne Thunborg och Anna Hulthén Pruitt skulle finna varandra, men det gjorde de. Nu har de bildat en grupp för att samla likasinnade och få fler att göra som Yvonne gjorde: Ändra ståndpunkt.

– Jag kom till en punkt där jag blev medveten om att jag måste bestämma mig. Så jag började söka information och började prata med de människor det gäller. Satte mig ner vid tiggarna och pratade med dem. Det som är okänt är man rädd för, men tar man reda på saker behöver man inte vara rädd, säger hon.

”Okej med rasism”

Yvonne Thunborg och Anna Hulthén Pruitt tycker att samhället har förändrats till det sämre när det gäller rasismfrågan. Deras gemensamma frustration över diskussioner och påhopp de upplevde i sociala medier fick dem att agera.

– Helt plötsligt är det okej att vara rasistisk helt öppet. Och många diskussioner som varit på facebook före och efter valet bara förstärker motsättningarna, säger Anna Hulthén Pruitt.

Deras grupp är tänkt som en positiv kraft för att främja integration snarare än att protestera mot det som inte fungerar. Så småningom hoppas de kunna sälla sig till plattformen Tillsammansskapet, startad av Expo för att motverka rasism på lokal nivå.

Många idéer

Än så länge ligger gruppen i startgroparna. Ett par möten har genomförts och hittills har ett 20-tal personer engagerat sig. Initiativtagarna vill få i gång fadderverksamhet mellan etablerade svenskar och nyanlända, anordna svenskträning för de senare och matlagningsträffar för alla. Gärna hålla kontakt med flyktingmottagare för att utöka gruppens nätverk bland nyanlända. Allt för att på ett långsiktigt vis främja kontakterna mellan olika kulturer som i dag lever sida vid sida.

– De allmängiltiga frågorna är samma för alla, oavsett varifrån man kommer, slår Anna Hulthén Pruitt fast.

– Och det är vad jag gör och visar min omgivning – mina barn, inte minst – som påverkar och förändrar attityder, tillägger Yvonne Thunborg.

  • Carin Söder