25 sep 2014 21:11

23 jan 2015 14:42

Lugnåsföräldrar bjöd in till möte om skolmaten

Närproducerat, fritt från tillsatser och mer ekologiskt.
Det var ingredienserna i den önskelista som en grupp föräldrar i Lugnås la fram vid ett möte om skolmaten.

Ronnie Larsson, Anton Andersson, Erika Wångstedt och Sanna Svensson är fyra småbarnsföräldrar som vill förändra skolmaten, med betoning på det ekologiska. I onsdags kväll bjöd de därför in andra föräldrar, ansvariga politiker, kostchefen och berörd personal till Lugnås bygdegård för att ventilera sina tankar.

– Barn är särskilt utsatta för kemikalier. Det finns överallt; i luften, i damm och i maten. Mycket är svårt att påverka, men maten är relativt enkelt att förändra och där har vi alla ett stort ansvar. Generellt är det bra skolmat i Mariestad, men vi vill ha mer ekologiskt, säger Ronnie Larsson.

Som exempel vill de byta ut margarin mot smör eller Bregott, produkter som enbart innehåller naturliga ämnen. Vidare på föräldrarnas önskelista vill man att det snarast serveras standardmjölk, närproducerat svenskt kött och varor som är fria från tillsatser och bekämpningsmedel i kommunens skolmatsalar.

– Inom fyra år har vi också som mål att minst 50 procent ska vara ekologiskt, säger Anton Andersson.

Kostchefen Ann-Christine Gustavsson betonade vid ett flertal tillfällen att Mariestads kommun följer Livsmedelsverkets rekommendationer.

– Som enskild kommun är det svårt att ha egna regler. Det finns olika viljor i olika delar av kommunen. Följer vi inte Livsmedelsverkets riktlinjer måste man anpassa sig så att alla behov tillfredställs.

Kostchefen, som under kvällen blev hårt ansatt med synpunkter på skolmaten, framhöll att kommunen inte har något uttalad procentsats vad gäller ekologiska varor. I dag ligger det runt 20 procent.

– Men vi strävar uppåt och hoppas nå upp mellan 25-30 procent. Samtidigt är det en ekonomisk fråga, det är större prisskillnad på ekologiska varor i offentliga upphandlingar jämfört med vad en privatkonsument betalar i butik, säger Gustavsson.

En förälder ansåg det ”skamligt att det inte läggs mer pengar på skolmaten”.

– Det är våra barn vi talar om. Jag skulle gärna betala en extra krona i skatt för bättre skolmat.

– En krona skulle betyda jättemycket. Även om det finns många viljor och önskemål kan jag inte sitta här och lova någonting, säger Anette Karlsson (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

Ronnie Larsson, Anton Andersson, Erika Wångstedt och Sanna Svensson är fyra småbarnsföräldrar som vill förändra skolmaten, med betoning på det ekologiska. I onsdags kväll bjöd de därför in andra föräldrar, ansvariga politiker, kostchefen och berörd personal till Lugnås bygdegård för att ventilera sina tankar.

– Barn är särskilt utsatta för kemikalier. Det finns överallt; i luften, i damm och i maten. Mycket är svårt att påverka, men maten är relativt enkelt att förändra och där har vi alla ett stort ansvar. Generellt är det bra skolmat i Mariestad, men vi vill ha mer ekologiskt, säger Ronnie Larsson.

Som exempel vill de byta ut margarin mot smör eller Bregott, produkter som enbart innehåller naturliga ämnen. Vidare på föräldrarnas önskelista vill man att det snarast serveras standardmjölk, närproducerat svenskt kött och varor som är fria från tillsatser och bekämpningsmedel i kommunens skolmatsalar.

– Inom fyra år har vi också som mål att minst 50 procent ska vara ekologiskt, säger Anton Andersson.

Kostchefen Ann-Christine Gustavsson betonade vid ett flertal tillfällen att Mariestads kommun följer Livsmedelsverkets rekommendationer.

– Som enskild kommun är det svårt att ha egna regler. Det finns olika viljor i olika delar av kommunen. Följer vi inte Livsmedelsverkets riktlinjer måste man anpassa sig så att alla behov tillfredställs.

Kostchefen, som under kvällen blev hårt ansatt med synpunkter på skolmaten, framhöll att kommunen inte har något uttalad procentsats vad gäller ekologiska varor. I dag ligger det runt 20 procent.

– Men vi strävar uppåt och hoppas nå upp mellan 25-30 procent. Samtidigt är det en ekonomisk fråga, det är större prisskillnad på ekologiska varor i offentliga upphandlingar jämfört med vad en privatkonsument betalar i butik, säger Gustavsson.

En förälder ansåg det ”skamligt att det inte läggs mer pengar på skolmaten”.

– Det är våra barn vi talar om. Jag skulle gärna betala en extra krona i skatt för bättre skolmat.

– En krona skulle betyda jättemycket. Även om det finns många viljor och önskemål kan jag inte sitta här och lova någonting, säger Anette Karlsson (M), ordförande i barn- och utbildningsnämnden.

  • Tomas Höglund