17 sep 2014 17:44

23 jan 2015 14:42

"De är otroligt manipulativa"

2009 kom en ny lag mot grooming. Men det är inte den som är lösningen på problemet menar juristen Ulrika Rogland.
– Det viktigaste är att få unga att våga berätta när de blivit utsatta, säger hon.

Ulrika Rogland har arbetat med flera mål som rör grooming, till exempel fallet med ”Alexandramannen” som dömdes i Malmö 2006 för bland annat våldtäkt och grovt sexuellt utnyttjande av underårig. Mannen sökte upp sina offer på Internet och inriktade sig på yngre flickor som han tog kontakt och skapade en relation med - så kallad grooming.

Just det fallet berättade hon om när Skaraborgsgruppen mot sexuella övergrepp och misshandel av barn i går anordnade en konferens om just grooming i Skövde och visade hur mannens chattkonversationer kunde se ut med de unga flickorna.

– Han, och liknande förövare, är så otroligt manipulativa och lyckas övertala dem att gå med på saker som varit helt otänkbara i början.

Förutom fallet med ”Alexandramannen” fick Rogland frågor kring hur lagen mot grooming som trädde i kraft 2009 har påverkat situationen. Inte särskilt mycket blev svaret.

– Lagen är ganska svårtillämpad då det är svårt att bevisa. Jag tror det bara har blivit en dom sedan den infördes och då rör det sig om bötesstraff, berättar hon.

– Men bekymret är inte lagstiftningen utan att man måste få unga att våga berätta när de blivit utsatta. Att bli utsatt är förknippad med en väldigt stor skam precis som i fall med andra sexualbrott och det är den problematiken man måste komma åt.

Hur gör man det?

– Det krävs att man pratar om det i mycket högre utsträckning. Till exempel att man frågar barnen ”hur de har haft det på internet i dag”, precis som man pratar om alla andra saker i vardagen.

Ur den aspekten har lagen ändå medfört en positiv utveckling menar hon.

– Nu vet man vad grooming är på ett tydligare sätt och man har börjat prata om det. Men kunskapen runt om i landet är än så länge väldigt varierande och måste bli bättre.

Ulrika Rogland har arbetat med flera mål som rör grooming, till exempel fallet med ”Alexandramannen” som dömdes i Malmö 2006 för bland annat våldtäkt och grovt sexuellt utnyttjande av underårig. Mannen sökte upp sina offer på Internet och inriktade sig på yngre flickor som han tog kontakt och skapade en relation med - så kallad grooming.

Just det fallet berättade hon om när Skaraborgsgruppen mot sexuella övergrepp och misshandel av barn i går anordnade en konferens om just grooming i Skövde och visade hur mannens chattkonversationer kunde se ut med de unga flickorna.

– Han, och liknande förövare, är så otroligt manipulativa och lyckas övertala dem att gå med på saker som varit helt otänkbara i början.

Förutom fallet med ”Alexandramannen” fick Rogland frågor kring hur lagen mot grooming som trädde i kraft 2009 har påverkat situationen. Inte särskilt mycket blev svaret.

– Lagen är ganska svårtillämpad då det är svårt att bevisa. Jag tror det bara har blivit en dom sedan den infördes och då rör det sig om bötesstraff, berättar hon.

– Men bekymret är inte lagstiftningen utan att man måste få unga att våga berätta när de blivit utsatta. Att bli utsatt är förknippad med en väldigt stor skam precis som i fall med andra sexualbrott och det är den problematiken man måste komma åt.

Hur gör man det?

– Det krävs att man pratar om det i mycket högre utsträckning. Till exempel att man frågar barnen ”hur de har haft det på internet i dag”, precis som man pratar om alla andra saker i vardagen.

Ur den aspekten har lagen ändå medfört en positiv utveckling menar hon.

– Nu vet man vad grooming är på ett tydligare sätt och man har börjat prata om det. Men kunskapen runt om i landet är än så länge väldigt varierande och måste bli bättre.