12 jun 2014 06:00

23 jan 2015 14:38

Delar ut stipendium till Hannas minne

Familjen Dehlén vill uppmuntra elevers musikintresse

I augusti 2013 förlorade de sin älskade Hanna. Nu har familjen Dehlén bildat en stiftelse till hennes minne.
– Musiken var Hannas liv. Med ett årligt stipendium vill vi uppmuntra högstadieelever att föra Hannas musikintresse vidare, säger pappa Leif Dehlén.

Vi träffas hemma hos Margareta och Leif Dehlén på gården Bondetorp utanför Hova. Svärsonen Mikael dukar fram kaffekoppar. Inför fotograf Charlotte visar Ida, 7, konsten att hjula i gröngräset. Lillebror Isac, 4, tar sats för en ny spark på fotbollen.

– Barnen är så fulla av energi som smittar av sig, säger Margareta med ett varmt leende mot barnbarnen.

Familjen Dehlén har en tung tid bakom sig. I augusti förra året drabbades de av ett hårt slag då deras älskade Hanna hastigt rycktes ifrån dem efter att ha drabbats av aneurysm i hjärnan. Hanna, som var gravid i 38:e veckan, förlorade också de tvillingar hon bar.

– Jag trodde ingen så ung och fullt frisk kunde drabbas av något sådant, säger Mikael och skakar på huvudet.

Bildat stiftelse

Musiken hade stor del i Hannas liv. I tio år arbetade hon som musik- och engelsklärare på högstadieskolor i Mariestad. Leif Dehlén berättar att han tidigt efter dotterns bortgång väckte tanken om en minnesfond.

– Jag tror att Hanna hade velat det själv. Hon älskade sitt arbete och ville alltid uppmuntra eleverna till musik, säger Leif.

– Hanna var omtyckt av elever, kollegor och vänner. En positiv person, alltid med ett leende på läpparna, säger Margareta.

I samband med begravningen kom det in över 200 000 kronor i penninggåvor. Medel som nu överförts till Stiftelsen Hanna Dehléns minne.

Genom stiftelsen ska det under en tidsperiod av minst 25 år delas ut stipendier till en eller flera högstadieelever i Mariestad med särskild begåvning för musik. Förslag på stipendiater ges till stiftelsens styrelse av musiklärarna på skolorna.

– Tanken är att eleven ska använda stipendiet till inköp av instrument, utrustning, kurser eller utbildningar i ämnet musik, säger Mikael Dehlén.

Det första stipendiet delas ut i samband med skolavslutningen på fredag. Vem mottagaren är avslöjas inte på förhand.

– Det blir en överraskning. Men utdelaren kan vi släppa; det blir Ida, säger Mikael.

Förutom äran och 5 000 kronor får stipendiaten också en cd-skiva som Hanna spelade in tillsammans med två vänner under studieåren i Falun. Med skivan vill familjen visa att det inte krävs stora resurser för att ge ut en skiva.

”Oerhörd saknad”

Familjen Dehléns stora kontaktnät har betytt mycket för dem i sorgeprocessen.

– Saknaden är oerhörd, men Hanna finns alltid med oss. I bilen lyssnar jag på hennes skiva varje dag, säger Margareta som gjort en minnesbok om dottern.

– Familj och vänner betyder allt när en nära anhörig går bort. På det stora hela har det trots allt gått bra. När Hanna gick bort ville man ju skydda barnen. I dag är jag tacksam för det stöd vi fick från sjukhusprästen. Barnen var med hela tiden och fick ta avsked av tvillingarna och Hanna. Personalen på Torsö skärgårdsskola har också varit fantastisk och varit ett stort stöd, säger Mikael tacksamt.

Mikael och Hanna fick 17 år, och två små charmtroll, tillsammans.

– Första året är värst säger många. Men jag vet inte, det får tiden utvisa. Förut planerade Hanna och jag dagarna tillsammans, nu tar man dag för dag och värdesätter det man har på ett annat vis, säger Mikael och kramar om barnen.

Vi träffas hemma hos Margareta och Leif Dehlén på gården Bondetorp utanför Hova. Svärsonen Mikael dukar fram kaffekoppar. Inför fotograf Charlotte visar Ida, 7, konsten att hjula i gröngräset. Lillebror Isac, 4, tar sats för en ny spark på fotbollen.

– Barnen är så fulla av energi som smittar av sig, säger Margareta med ett varmt leende mot barnbarnen.

Familjen Dehlén har en tung tid bakom sig. I augusti förra året drabbades de av ett hårt slag då deras älskade Hanna hastigt rycktes ifrån dem efter att ha drabbats av aneurysm i hjärnan. Hanna, som var gravid i 38:e veckan, förlorade också de tvillingar hon bar.

– Jag trodde ingen så ung och fullt frisk kunde drabbas av något sådant, säger Mikael och skakar på huvudet.

Bildat stiftelse

Musiken hade stor del i Hannas liv. I tio år arbetade hon som musik- och engelsklärare på högstadieskolor i Mariestad. Leif Dehlén berättar att han tidigt efter dotterns bortgång väckte tanken om en minnesfond.

– Jag tror att Hanna hade velat det själv. Hon älskade sitt arbete och ville alltid uppmuntra eleverna till musik, säger Leif.

– Hanna var omtyckt av elever, kollegor och vänner. En positiv person, alltid med ett leende på läpparna, säger Margareta.

I samband med begravningen kom det in över 200 000 kronor i penninggåvor. Medel som nu överförts till Stiftelsen Hanna Dehléns minne.

Genom stiftelsen ska det under en tidsperiod av minst 25 år delas ut stipendier till en eller flera högstadieelever i Mariestad med särskild begåvning för musik. Förslag på stipendiater ges till stiftelsens styrelse av musiklärarna på skolorna.

– Tanken är att eleven ska använda stipendiet till inköp av instrument, utrustning, kurser eller utbildningar i ämnet musik, säger Mikael Dehlén.

Det första stipendiet delas ut i samband med skolavslutningen på fredag. Vem mottagaren är avslöjas inte på förhand.

– Det blir en överraskning. Men utdelaren kan vi släppa; det blir Ida, säger Mikael.

Förutom äran och 5 000 kronor får stipendiaten också en cd-skiva som Hanna spelade in tillsammans med två vänner under studieåren i Falun. Med skivan vill familjen visa att det inte krävs stora resurser för att ge ut en skiva.

”Oerhörd saknad”

Familjen Dehléns stora kontaktnät har betytt mycket för dem i sorgeprocessen.

– Saknaden är oerhörd, men Hanna finns alltid med oss. I bilen lyssnar jag på hennes skiva varje dag, säger Margareta som gjort en minnesbok om dottern.

– Familj och vänner betyder allt när en nära anhörig går bort. På det stora hela har det trots allt gått bra. När Hanna gick bort ville man ju skydda barnen. I dag är jag tacksam för det stöd vi fick från sjukhusprästen. Barnen var med hela tiden och fick ta avsked av tvillingarna och Hanna. Personalen på Torsö skärgårdsskola har också varit fantastisk och varit ett stort stöd, säger Mikael tacksamt.

Mikael och Hanna fick 17 år, och två små charmtroll, tillsammans.

– Första året är värst säger många. Men jag vet inte, det får tiden utvisa. Förut planerade Hanna och jag dagarna tillsammans, nu tar man dag för dag och värdesätter det man har på ett annat vis, säger Mikael och kramar om barnen.

  • Tomas Höglund