25 apr 2014 06:00

23 jan 2015 14:35

Salomons högtflygande jobb

Han hjälper satelliterna att förstå vädret

På hustaket betraktade unge Salomon Australiens kaotiska åskväder.
17-åringen lämnade det subtropiska klimatet för att söka lyckan i Mariestad.
Vädret var kallt. Flickorna varma.
Komvuxeleven blev till slut atmosfärforskare.

Ursäkta, vad sa du att ditt jobb går ut på? Frågan kommer att upprepas några gånger de närmaste timmarna.

Ett par hundra meter från Vänern sitter 36-årige Salomon Eliasson i svärföräldrarnas hus och försöker göra sig förstådd med hjälp av teckenspråk, tålamod och pedagogik.

– Vi samlar in information och data ifrån vädersatelliter, räknar fram var molnen befinner sig och vilka typer de är, och skickar vidare detta till prognosmeteorologer.

– Just nu jobbar jag mestadels med att ta fram verktyg för att kontrollera molnen i klimatmodellerna, men jag har också jobbat en del på att ta fram algoritmer för att „fånga” moln över Arktis med hjälp av satellitmätningar.

Vi kommer överens om att det är nog bäst att utelämna ett icke oävet antal ”detaljer”.

Andra sidan jorden

Salomon föddes i Sverige, men fick snart se andra sidan världen. Som fyraåring gick flyttlasset tillsammans med mamma och pappa till Australien. I Brisbane såddes fröet till vad som kom att bli en karriär.

– Ända sedan jag varit liten har jag fascinerats av häftiga åskväder. Jag satt på vårt hustak så länge som det bara gick när blixtarna slog ner. Med tiden började jag göra egna synoptiska kartor och betrakta vädret. Genom att lägga märke till olika saker blev jag snart ganska duktig på att träffa rätt väder. Fast det var ju egentligen mest tur.

För riktigt så enkelt är det inte att förutspå veckans väderlek. I Sverige kan det vara betydligt svårare att pricka rätt än i ett subtropiskt klimat, förklarar Salomon.

– I Brisbane handlar det om så otroligt stora fronter att man kan vara ganska säker på att de kommer att passera vissa områden den och den tiden. I Sverige är det ofta skillnader på bara några mil och det blir svårare att förutse vädret i till exempel Mariestad och Götene.

– Men vi får hela tiden pricksäkrare klimatmodeller.

Fann kärleken

En del gånger är tuffare än andra att binda samman en persons historia. Inte för att där saknas händelser, tvärtom.

Det är med andra ord läge för en liten snabbspolning:

• 17 år gammal var det dags för Salomon att påbörja sitt eget äventyr. Med morföräldrarna i Töreboda sökte han sig själv tillbaka till Sverige.

• Eftersom han inte kunde språket började Salomon plugga på Komvux i Mariestad. Året efter var det dags att inta Vadsbogymnasiet och första klass. Två är äldre än studiekompisarna.

• På gymnasiet träffade Salomon blivande hustrun Karin.

– De undrade hur någon kunde vara så dålig på fotboll. I Australien spelade jag ju cricket och rugby, så jag kunde i alla fall sätta in en tackling.

– Jag minns att jag tyckte att Sverige var exotiskt. Ja inte vädret, utan tjejerna.

Doktorsexamen

Med kärleken kirrad förberedde sig Salomon för lumpen. Tjänstgöring inom Flygvapnet gav nämligen möjlighet att få en betald meterologutbildning. Färgblindhet och glasögon slog håll på de planerna. Han gjorde ändå militärtjänst inom signaltrupperna.

Det blev kneg på Metsä Tissue och ett kortare lärarvikariat i Mariestad innan de atmosfäriska ambitionerna till slut fick en stadig grund att stå på.

– Jag studerade matematik och fysik under två års tid på Uppsala universitet. Samtliga studier var på engelska så det fixade jag bra. Inom meterologi och atmosfärforskning är det engelska som gäller. Skriver du på svenska får du inget genomslag.

I dag har atmosfärsforskaren Salomon Eliasson en doktorsexamen i rymdteknik. Tillsammans med Karin har han barnen Elliot och Simon. Familjen flyttade nyligen från Kiruna till Norrköping, trots att det fanns tankar om Australien.

– SMHI i Norrköping hörde att jag var på väg bort och erbjöd mig en fast forskartjänst. Just nu håller jag på att detektera ismoln över Arktis. De är svåra att upptäcka med den låga temperaturen på marken och den likfärgade snön.

Kunde ändrat allt

Den här dagen gör sig regndropparna påminda. Salomon blickar upp mot himlen, det ingår i jobbet så att säga. Forskaren söker vetenskapliga förklaringar. För något annat tror han inte på däruppe, även om Salomon har ganska starka skäl att göra det.

– Jag var sex år gammal när mina föräldrar märkte att något var fel med mina ögon. Jag fick plötslig huvudvärk flera gånger när jag var ute och lekte och tvingades spy.

– Läkarna sa att det var en hjärntumör. Det trodde att jag bara hade några dagar kvar att leva. De gjorde en första operation för att lätta på trycket, något som lyckades. Men tumören satt på ett ”dåligt” ställe med känsliga förgreningar. Jag skulle bli en grönsak förklarade de.

Men, mot alla odds gick tiden, och utan att läkarna kunde förklara varför minskade tumören i storlek. Till slut var den inte längre ett hinder för en ung pojke som alltid imponerats av vädrets makter.

– Min familj är troende och de är övertygade om att det som hände är ett verk av någon större än oss. Jag vet inte jag, men visst är det lite speciellt att tumören bara försvann, säger Salomon Eliasson.

Ursäkta, vad sa du att ditt jobb går ut på? Frågan kommer att upprepas några gånger de närmaste timmarna.

Ett par hundra meter från Vänern sitter 36-årige Salomon Eliasson i svärföräldrarnas hus och försöker göra sig förstådd med hjälp av teckenspråk, tålamod och pedagogik.

– Vi samlar in information och data ifrån vädersatelliter, räknar fram var molnen befinner sig och vilka typer de är, och skickar vidare detta till prognosmeteorologer.

– Just nu jobbar jag mestadels med att ta fram verktyg för att kontrollera molnen i klimatmodellerna, men jag har också jobbat en del på att ta fram algoritmer för att „fånga” moln över Arktis med hjälp av satellitmätningar.

Vi kommer överens om att det är nog bäst att utelämna ett icke oävet antal ”detaljer”.

Andra sidan jorden

Salomon föddes i Sverige, men fick snart se andra sidan världen. Som fyraåring gick flyttlasset tillsammans med mamma och pappa till Australien. I Brisbane såddes fröet till vad som kom att bli en karriär.

– Ända sedan jag varit liten har jag fascinerats av häftiga åskväder. Jag satt på vårt hustak så länge som det bara gick när blixtarna slog ner. Med tiden började jag göra egna synoptiska kartor och betrakta vädret. Genom att lägga märke till olika saker blev jag snart ganska duktig på att träffa rätt väder. Fast det var ju egentligen mest tur.

För riktigt så enkelt är det inte att förutspå veckans väderlek. I Sverige kan det vara betydligt svårare att pricka rätt än i ett subtropiskt klimat, förklarar Salomon.

– I Brisbane handlar det om så otroligt stora fronter att man kan vara ganska säker på att de kommer att passera vissa områden den och den tiden. I Sverige är det ofta skillnader på bara några mil och det blir svårare att förutse vädret i till exempel Mariestad och Götene.

– Men vi får hela tiden pricksäkrare klimatmodeller.

Fann kärleken

En del gånger är tuffare än andra att binda samman en persons historia. Inte för att där saknas händelser, tvärtom.

Det är med andra ord läge för en liten snabbspolning:

• 17 år gammal var det dags för Salomon att påbörja sitt eget äventyr. Med morföräldrarna i Töreboda sökte han sig själv tillbaka till Sverige.

• Eftersom han inte kunde språket började Salomon plugga på Komvux i Mariestad. Året efter var det dags att inta Vadsbogymnasiet och första klass. Två är äldre än studiekompisarna.

• På gymnasiet träffade Salomon blivande hustrun Karin.

– De undrade hur någon kunde vara så dålig på fotboll. I Australien spelade jag ju cricket och rugby, så jag kunde i alla fall sätta in en tackling.

– Jag minns att jag tyckte att Sverige var exotiskt. Ja inte vädret, utan tjejerna.

Doktorsexamen

Med kärleken kirrad förberedde sig Salomon för lumpen. Tjänstgöring inom Flygvapnet gav nämligen möjlighet att få en betald meterologutbildning. Färgblindhet och glasögon slog håll på de planerna. Han gjorde ändå militärtjänst inom signaltrupperna.

Det blev kneg på Metsä Tissue och ett kortare lärarvikariat i Mariestad innan de atmosfäriska ambitionerna till slut fick en stadig grund att stå på.

– Jag studerade matematik och fysik under två års tid på Uppsala universitet. Samtliga studier var på engelska så det fixade jag bra. Inom meterologi och atmosfärforskning är det engelska som gäller. Skriver du på svenska får du inget genomslag.

I dag har atmosfärsforskaren Salomon Eliasson en doktorsexamen i rymdteknik. Tillsammans med Karin har han barnen Elliot och Simon. Familjen flyttade nyligen från Kiruna till Norrköping, trots att det fanns tankar om Australien.

– SMHI i Norrköping hörde att jag var på väg bort och erbjöd mig en fast forskartjänst. Just nu håller jag på att detektera ismoln över Arktis. De är svåra att upptäcka med den låga temperaturen på marken och den likfärgade snön.

Kunde ändrat allt

Den här dagen gör sig regndropparna påminda. Salomon blickar upp mot himlen, det ingår i jobbet så att säga. Forskaren söker vetenskapliga förklaringar. För något annat tror han inte på däruppe, även om Salomon har ganska starka skäl att göra det.

– Jag var sex år gammal när mina föräldrar märkte att något var fel med mina ögon. Jag fick plötslig huvudvärk flera gånger när jag var ute och lekte och tvingades spy.

– Läkarna sa att det var en hjärntumör. Det trodde att jag bara hade några dagar kvar att leva. De gjorde en första operation för att lätta på trycket, något som lyckades. Men tumören satt på ett ”dåligt” ställe med känsliga förgreningar. Jag skulle bli en grönsak förklarade de.

Men, mot alla odds gick tiden, och utan att läkarna kunde förklara varför minskade tumören i storlek. Till slut var den inte längre ett hinder för en ung pojke som alltid imponerats av vädrets makter.

– Min familj är troende och de är övertygade om att det som hände är ett verk av någon större än oss. Jag vet inte jag, men visst är det lite speciellt att tumören bara försvann, säger Salomon Eliasson.

  • Niklas Lindström

Salomon Eliasson

Ålder: 36

Familj: Hustrun Karin, barnen Elliot, 5, och Simon 3.

Bor: Nyinflyttad Norrköpingsbo.

Jobbar: Som atmosfärforskare på SMHI.

Bakgrund: Flyttade från Australien till Mariestad som 17-åring där han så småningom träffade blivande frun Karin på Vadsbogymnasiet.

Källa:

Väderforskaren ogillar korta svar

Kvällstidningarna basunerar gärna ut sommarens väder tre månader i förväg. Finns det någon trovärdighet i det?

– För varje dag framåt blir det svårare att spå vädret. Det är oerhört komplext och ju längre tid det handlar om desto fler faktorer spelar in.

– Du kan använda statistik och historik för att försöka förutsäga vädret långt fram. Men ingen ställer tillförlitliga väderprognoser med några större tidsramar. Det går att vara hyfsat säker ett par, tre dagar framåt. Det här är kaotiska processer som kan slumpa sig väldigt olika.

Det verkar vara ganska delade bud vad gäller människors påverkan på klimatet och uppvärmningen?

– Är det verkligen det? Det är väl snarare så att media i regel försöker att skapa debatt. Då behöver man en ja- och en nejsida. Forskarna är tämligen eniga om att vi skyndar på uppvärmningen. Sen finns det alltid någon som gillar att sticka ut hakan.

– Eftersom vi vet att koldioxid bidrar till växthuseffekten borde det vara upp till tvivlarna att förklara hur ett ökat utsläpp inte leder till accelererad uppvärmning.

Hur oroliga bör vi vara?

– Även om vi skulle sluta med alla utsläpp i dag är det här en så enorm process att uppvärmningen ändå skulle fortgå i många år. Det tar inte stopp bara för att vi drar i handsbromsen.

– Tittar vi på Sverige klarar vi självklart att leva med högre temperaturer. Men infrastrukturen är vi långt ifrån redo ett varmare klimat med kraftiga väderfenomen och fler skyfall. Till exempel är dräneringen i Sverige gjord för ytterst små mängder nederbörd, så det är stora investeringar vi talar om.

Källa: