01 jun 2016 11:31

01 jun 2016 11:31

Släktforskare på resa i skogsbygd

RESEBREV

Lördagen den 14 maj for 27 förväntansfulla medlemmar i Mariestadsbygdens släktforskareförening på bilresa till Tivedstorp.

l lite regnigt men skönt väder gick färden via Töreboda till Svanvik och vidare från Bocksjö in i Nationalparken. Invigt 1983, bestående av 13,5 kvadratkilometer sammanhängande barrskog utan bebyggelse, ger området verkligen ett trolskt intryck. Väl framme i Tiveds-, eller som det egentligen hetat Hindrikstorp, möttes sällskapet av dagens guider. Först intogs fika, direkt följt av en vandring längs en skogsstig, som ledde till det mycket välbevarade Korplampsängen. Vår förste berättare Nisse Johansson, med släktskap med de tidigare boende, gav en livfull skildring om livet runt Tivedstorp. Inspirerade av promenaden var det dock skönt att komma in i serveringens stugvärme för intagande av lunch, där köttalternativet bestod av älgwallenbergare. Sedan följdes en ny, kortare promenad till ladan, där Roger Hammarström samt Lisbeth redogjorde förtjänstfullt för den finska invandringsepoken till Tiveden. Under det sena 1500-talet samt tidiga 1600-talet förflyttades många människor från den då östra rikshalvan av Sverige-Finland, främst från Savolaxområdet, till Sveriges skogsbygder. Hertig Carl, sedermera kung Carl IX och senare regenter, såg nyttan av röjning samt uppodling av trakter med stora naturtillgångar. Svedjefinnarna bedrev odling på ett markbrytande, ålderdomligt sätt och erhöll som motprestation skattefrihet för vissa år genom de så kallade stubbarättsbreven. Den allmänna uppfattningen är att Hindrik Hindriksson, kallad ”Lille-Hindrik” och son till ”Store-Hindrik” Andersson i Kavelbron, Finnerödja, varit först på platsen i Tivedstorp. Således informerade avtackade släktforskarna sina verkligt goda ciceroner samt anträdde resan tillbaka hem.

l lite regnigt men skönt väder gick färden via Töreboda till Svanvik och vidare från Bocksjö in i Nationalparken. Invigt 1983, bestående av 13,5 kvadratkilometer sammanhängande barrskog utan bebyggelse, ger området verkligen ett trolskt intryck. Väl framme i Tiveds-, eller som det egentligen hetat Hindrikstorp, möttes sällskapet av dagens guider. Först intogs fika, direkt följt av en vandring längs en skogsstig, som ledde till det mycket välbevarade Korplampsängen. Vår förste berättare Nisse Johansson, med släktskap med de tidigare boende, gav en livfull skildring om livet runt Tivedstorp. Inspirerade av promenaden var det dock skönt att komma in i serveringens stugvärme för intagande av lunch, där köttalternativet bestod av älgwallenbergare. Sedan följdes en ny, kortare promenad till ladan, där Roger Hammarström samt Lisbeth redogjorde förtjänstfullt för den finska invandringsepoken till Tiveden. Under det sena 1500-talet samt tidiga 1600-talet förflyttades många människor från den då östra rikshalvan av Sverige-Finland, främst från Savolaxområdet, till Sveriges skogsbygder. Hertig Carl, sedermera kung Carl IX och senare regenter, såg nyttan av röjning samt uppodling av trakter med stora naturtillgångar. Svedjefinnarna bedrev odling på ett markbrytande, ålderdomligt sätt och erhöll som motprestation skattefrihet för vissa år genom de så kallade stubbarättsbreven. Den allmänna uppfattningen är att Hindrik Hindriksson, kallad ”Lille-Hindrik” och son till ”Store-Hindrik” Andersson i Kavelbron, Finnerödja, varit först på platsen i Tivedstorp. Således informerade avtackade släktforskarna sina verkligt goda ciceroner samt anträdde resan tillbaka hem.

  • Christer Bengtsson