11 maj 2017 10:40

11 maj 2017 10:40

Maffian in på bara skinnet

FAKTA

Yakuza Tattoo

Andreas Johansson

Dokument Press

När jag fick se att min lärare på en sommarkurs i islamologi hade skrivit en bok om japanska maffians tatueringar väcktes min nyfikenhet.

Att en religionsvetare har ett särskilt intresse för tatueringar är inte konstigt. Det handlar om mytologiska symboler och hur icke-religiösa grupper använder dessa i sina organisationer. Yakuza-medlemmarnas syn på sina tatueringar är förmodligen så långt man kan komma från en rolig modedetalj. De ägnar flera hundra timmar åt att få den traditionella kroppsmålningen som täcker stora delar av kroppen. En smal omålad rand över bröst och mage gör det möjligt att bära kimono utan att tatueringen syns.

Tatueringar är starkt förknippade med kriminalitet i Japan. Det är exempelvis förbjudet att öppet visa tatueringar på badhus. Vanliga medborgare ska inte behöva möta maffian. Samtidigt har tatueringar ökat i popularitet även som modedetalj och de yngre Yakuza-medlemmarna lägger ofta till något modernt motiv bland de klassiska symbolerna som drakar, fiskar och gudar.

Andreas Johanssons inträdesbiljett till maffians både slutna och farliga värld var förmodligen att han är forskare och inte journalist. Att hans intresse rör symbolerna och inte den kriminella verksamheten.

Andreas Johansson fick under arbetet med boken följa en av maffians bossar på klubbar, barer och bakgator i Yokohama, men han fick också komma hem till medlemmar som öppet berättade om sina liv. I boken Yakuza Tattoo visar de upp sina kroppar och berättar om motivens betydelse.

Boken är en mycket intressant inblick i Yakuza-maffians värld. Det enda som kan avskräcka läsaren är möjligen att boken är på engelska.

Karin Eriksson

När jag fick se att min lärare på en sommarkurs i islamologi hade skrivit en bok om japanska maffians tatueringar väcktes min nyfikenhet.

Att en religionsvetare har ett särskilt intresse för tatueringar är inte konstigt. Det handlar om mytologiska symboler och hur icke-religiösa grupper använder dessa i sina organisationer. Yakuza-medlemmarnas syn på sina tatueringar är förmodligen så långt man kan komma från en rolig modedetalj. De ägnar flera hundra timmar åt att få den traditionella kroppsmålningen som täcker stora delar av kroppen. En smal omålad rand över bröst och mage gör det möjligt att bära kimono utan att tatueringen syns.

Tatueringar är starkt förknippade med kriminalitet i Japan. Det är exempelvis förbjudet att öppet visa tatueringar på badhus. Vanliga medborgare ska inte behöva möta maffian. Samtidigt har tatueringar ökat i popularitet även som modedetalj och de yngre Yakuza-medlemmarna lägger ofta till något modernt motiv bland de klassiska symbolerna som drakar, fiskar och gudar.

Andreas Johanssons inträdesbiljett till maffians både slutna och farliga värld var förmodligen att han är forskare och inte journalist. Att hans intresse rör symbolerna och inte den kriminella verksamheten.

Andreas Johansson fick under arbetet med boken följa en av maffians bossar på klubbar, barer och bakgator i Yokohama, men han fick också komma hem till medlemmar som öppet berättade om sina liv. I boken Yakuza Tattoo visar de upp sina kroppar och berättar om motivens betydelse.

Boken är en mycket intressant inblick i Yakuza-maffians värld. Det enda som kan avskräcka läsaren är möjligen att boken är på engelska.

Karin Eriksson