09 maj 2014 06:00

23 jan 2015 14:36

Rasism svärtar Nobelpristagarens nya

HEM/Toni Morrison/Forum

Jag har bara läst en bok tidigare av Morrison; ”Jazz” från 1993 och som väl får anses vara den yttersta anledningen till att hon fick Nobelpriset.

”Jazz” var riktigt bra så mina förväntningar på ”Hem” var rejält uppskruvade. På de stora morgontidningarnas kultursidor har det varit milslånga recensioner som till övervägande del varit positiva, om inte mycket positiva.

En svart soldat återvänder från Koreakriget hem till USA där rasismen fortfarande råder. Han har fått ett brev om att den älskade systern ligger på dödsbädden och därför rycker han upp sig från krigsdepression och supande.

Den 150-sidiga ”Hem” är... faktiskt inte alls särskilt upphetsande som läsupplevelse. Hade författaren hetat Tony Morrison och varit helt okänd hade nog ingen ansett att det var så vidare värst.

Men nu är det gubevars en pristagare det handlar om och då MÅSTE förstås djupingarna på kulturredaktionerna grotta ned sig i yviga överord om en hyfsat intressant liten obetydlighet som denna.

Tro mig, så bra är boken inte.

Helt okej, är enligt mitt förmenande ett ärligare omdöme.

Jag har bara läst en bok tidigare av Morrison; ”Jazz” från 1993 och som väl får anses vara den yttersta anledningen till att hon fick Nobelpriset.

”Jazz” var riktigt bra så mina förväntningar på ”Hem” var rejält uppskruvade. På de stora morgontidningarnas kultursidor har det varit milslånga recensioner som till övervägande del varit positiva, om inte mycket positiva.

En svart soldat återvänder från Koreakriget hem till USA där rasismen fortfarande råder. Han har fått ett brev om att den älskade systern ligger på dödsbädden och därför rycker han upp sig från krigsdepression och supande.

Den 150-sidiga ”Hem” är... faktiskt inte alls särskilt upphetsande som läsupplevelse. Hade författaren hetat Tony Morrison och varit helt okänd hade nog ingen ansett att det var så vidare värst.

Men nu är det gubevars en pristagare det handlar om och då MÅSTE förstås djupingarna på kulturredaktionerna grotta ned sig i yviga överord om en hyfsat intressant liten obetydlighet som denna.

Tro mig, så bra är boken inte.

Helt okej, är enligt mitt förmenande ett ärligare omdöme.

  • C. Lundh