30 dec 2013 06:00

07 jan 2015 11:53

Utredningen – en skenmanöver

insändare: Vänershofshallen

I MT fredagen 20 december kan man läsa om länsstyrelsens försök att vidga perspektivet bland de beslutande i frågan om Vänershofshallens öde. Artikeln bekräftar inte bara en redan påtalad orubblig beslutsamhet hos kommunstyrelsens arbetsutskott, den bär i lika stor mening, liksom tidigare artiklar och tystnaden från ansvariga politiker, vittnesbörd om en utarmad demokrati.

Den utredning som initierats av kommunen är en uppenbar skenmanöver, då direktiven demaskerar ett försmädligt förhållningssätt till utredningens neutralitet.

En utredning om hallens bevarande borde rimligtvis grundas i en frågeställning om hallen är bevarandevärd. Inte bara för idrottens ändamålsenliga skäl och dess viktiga sociala ställnings skull, utan även av politiska orsaker.

Kommunfullmäktige har i gällande detaljplan betonat områdets kulturhistoriska värden.

Först därefter är det dags att utreda vilka insatser som absolut måste göras initialt och därefter på lång sikt för att bevara hallen. Tvärtemot de direktiv man kan ana att kommunledningen vill ge. Länsstyrelsens representant har förstås rätt när han, enligt tidningen, säger att: ”gör man en ny utredning som utgår ifrån att allt ska vara i tipp-topp-skick, precis som i en modern idrottshall, har jag svårt att se att slutsatserna blir särskilt mycket annorlunda än tidigare”.

Den utredning som initierats kan, av rapporteringen i MT att döma, knappast utgöra grund för ansvarskännande politiker att fatta beslut på. Hur kan en utredning där utgången är given av direktiven kallas oberoende?

Ansvariga politiker har i skrivande stund fortfarande inte svarat på de frågor som ställts av föreningar och enskilda medborgare.

Frågan är hur länge till de sin vana trogen och i skydd av tystnaden kan agera egenmäktigt mot en folklig opinion?

Marcus Eklund

I MT fredagen 20 december kan man läsa om länsstyrelsens försök att vidga perspektivet bland de beslutande i frågan om Vänershofshallens öde. Artikeln bekräftar inte bara en redan påtalad orubblig beslutsamhet hos kommunstyrelsens arbetsutskott, den bär i lika stor mening, liksom tidigare artiklar och tystnaden från ansvariga politiker, vittnesbörd om en utarmad demokrati.

Den utredning som initierats av kommunen är en uppenbar skenmanöver, då direktiven demaskerar ett försmädligt förhållningssätt till utredningens neutralitet.

En utredning om hallens bevarande borde rimligtvis grundas i en frågeställning om hallen är bevarandevärd. Inte bara för idrottens ändamålsenliga skäl och dess viktiga sociala ställnings skull, utan även av politiska orsaker.

Kommunfullmäktige har i gällande detaljplan betonat områdets kulturhistoriska värden.

Först därefter är det dags att utreda vilka insatser som absolut måste göras initialt och därefter på lång sikt för att bevara hallen. Tvärtemot de direktiv man kan ana att kommunledningen vill ge. Länsstyrelsens representant har förstås rätt när han, enligt tidningen, säger att: ”gör man en ny utredning som utgår ifrån att allt ska vara i tipp-topp-skick, precis som i en modern idrottshall, har jag svårt att se att slutsatserna blir särskilt mycket annorlunda än tidigare”.

Den utredning som initierats kan, av rapporteringen i MT att döma, knappast utgöra grund för ansvarskännande politiker att fatta beslut på. Hur kan en utredning där utgången är given av direktiven kallas oberoende?

Ansvariga politiker har i skrivande stund fortfarande inte svarat på de frågor som ställts av föreningar och enskilda medborgare.

Frågan är hur länge till de sin vana trogen och i skydd av tystnaden kan agera egenmäktigt mot en folklig opinion?

Marcus Eklund