21 dec 2016 06:00

27 apr 2017 15:35

"Luka fick trösta oss"

GULLSPÅNG: Klassen efter att familjen Gabrielashvili utvisats

För två veckor sedan skrev MT om skolans engagemang kring Luka Gabrielashvili.
Tisdagen den 13 december utvisade han och familjen till Georgien.

Luka och familjen hade inget att återvända till, inga släktingar, inget hus eller hem. Det har nu gått en vecka sedan utvisningen verkställdes och Lukas forna klasskamrater vill inget annat än att få kontakt med honom sin 14-årige kamrat. Det finns ett stor behov av ett livstecken.

– Vi har haft kontakt med honom på Snapchat, men bara en gång, och det var direkt efter, säger Tindra och Filippa Högberg.

Sista dagen i skolan var extrem känslomässig försäkrar eleverna. Det gräts. Men den som var starkast var Luka själv.

– Han fick trösta oss, säger Siem Mehari, som, precis som övriga i klassen, är orolig över Lukas framtid.

Hoppet står till Lukas löfte: ”jag kommer tillbaka”.

– Ja, han sa så.

Även Maria Smedberg, lärare, har engagerat sig.

– Jag har under mina 12 år på Gullstensskolan aldrig mött denna sammanhållning i klassen. De flesta har bra studieresultat och de har en vilja och en positivitet som jag aldrig känt förut, och att då plocka ut Luka var hemskt, menar Maria Smedberg.

”Svårt hjälpa”

Migrationsverket har inga möjligheter att hjälpa till att upprätta en kontakt med en person som utvisats och verkställd till sitt hemlandet.

– Generellt sett går det till så att när en person fått avslag på sin asylansökan betalar antingen han eller hon själv för biljetten tillbaka till sitt hemland eller också betalar Migrationsverket. I vissa fall ansvarar polismyndigheten för återvändandet, säger Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst till MT.

Har ni kontakt med hemlandet inför utvisningen?

– Vi kan ha en kontakt med hemlandsmyndigheten. Men det sker inte alltid, inte i de fall man själv köper en biljett och åker tillbaka.

Kan ni hjälpa till att etablera en kontakt med en utvisad familj?

– Nej, vi har inte i regel tillgång till personers adress i hemlandet. Det man kan göra är att använda de kanaler som finns, man skulle till exempel kunna prova med det svenska konsultat i Georgien och se om de har tillgång till det georgiska folkbokföringsregistret, säger Pierre Karatzian.

Luka och familjen hade inget att återvända till, inga släktingar, inget hus eller hem. Det har nu gått en vecka sedan utvisningen verkställdes och Lukas forna klasskamrater vill inget annat än att få kontakt med honom sin 14-årige kamrat. Det finns ett stor behov av ett livstecken.

– Vi har haft kontakt med honom på Snapchat, men bara en gång, och det var direkt efter, säger Tindra och Filippa Högberg.

Sista dagen i skolan var extrem känslomässig försäkrar eleverna. Det gräts. Men den som var starkast var Luka själv.

– Han fick trösta oss, säger Siem Mehari, som, precis som övriga i klassen, är orolig över Lukas framtid.

Hoppet står till Lukas löfte: ”jag kommer tillbaka”.

– Ja, han sa så.

Även Maria Smedberg, lärare, har engagerat sig.

– Jag har under mina 12 år på Gullstensskolan aldrig mött denna sammanhållning i klassen. De flesta har bra studieresultat och de har en vilja och en positivitet som jag aldrig känt förut, och att då plocka ut Luka var hemskt, menar Maria Smedberg.

”Svårt hjälpa”

Migrationsverket har inga möjligheter att hjälpa till att upprätta en kontakt med en person som utvisats och verkställd till sitt hemlandet.

– Generellt sett går det till så att när en person fått avslag på sin asylansökan betalar antingen han eller hon själv för biljetten tillbaka till sitt hemland eller också betalar Migrationsverket. I vissa fall ansvarar polismyndigheten för återvändandet, säger Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst till MT.

Har ni kontakt med hemlandet inför utvisningen?

– Vi kan ha en kontakt med hemlandsmyndigheten. Men det sker inte alltid, inte i de fall man själv köper en biljett och åker tillbaka.

Kan ni hjälpa till att etablera en kontakt med en utvisad familj?

– Nej, vi har inte i regel tillgång till personers adress i hemlandet. Det man kan göra är att använda de kanaler som finns, man skulle till exempel kunna prova med det svenska konsultat i Georgien och se om de har tillgång till det georgiska folkbokföringsregistret, säger Pierre Karatzian.