06 aug 2014 06:00

23 jan 2015 14:40

Foto: Ewa Renverth

Då gick tågen som på räls

Otterbäckens Järnvägsmuseiförening och några av deras eldsjälar håller liv i ett stycke intressant lokal och nationell historia inrymt i en banvaktarstuga från slutet på 1800-talet.

– Vi fick stugan av järnvägen mot att vi monterade ner den i Årås, och jämnade till platsen efteråt, berättar 92-årige Gotthard Lindsjö som tillsammans med allkunnige Wighardt Eriksson var med och gjorde det svåra och tidsödande nedmonterings- och transportarbetet 1998. Ny plats för banvaktarstugan, som varit hem år fem personer, blev i parken vid järnvägen i Otterbäcken. Sedan fylldes stugan med hamn- och järnvägshistoria i form av foton, arkiv, uniformer och mycket annat.

Stort arkiv

På helt ideell basis med bidrag från kommun och fonder har museiföreningen samlat ihop och skapat ett intressant historiskt material som visas, dels varje tisdag några förmiddagstimmar, och vid Sjöfartsdagen i september varje år då det vankas blåsorkester och bakas ett hundratal våfflor åt sugna besökare. Ett tyskt diesellok, nr 19 Nora står det på, och två gamla vagnar står också till påseende utanför, även de skänkta mot borttransport.

Ungdomar önskas

Till det kommer bitar av u-räls, en skalenlig modell av ett A3-lok som sägs ha tagit 10 år att bygga samt äldre redskap som en nödyxa, tågklarerarens signalpipa och en biljettmaskin använd vid Otterbäckens station. Museiföreningen har i dag runt 100 medlemmar och någon handfull aktiva som ska hålla museet och dess föremål i skick och ordning.

– Vi vill väldigt gärna engagera ungdomar, så att kunnandet förs vidare, så att vi får dela med oss, säger Gotthard. Nu har vi ju magasinet här borta och tanken är ju att efter det är renoverat så skulle vi kunna köpa in en riktigt fin modelljärnväg som ungdomar, skolklasser kan komma och bygga upp. Men det är ju en framtidsfråga förstås, det kräver också pengar.

– Vi fick stugan av järnvägen mot att vi monterade ner den i Årås, och jämnade till platsen efteråt, berättar 92-årige Gotthard Lindsjö som tillsammans med allkunnige Wighardt Eriksson var med och gjorde det svåra och tidsödande nedmonterings- och transportarbetet 1998. Ny plats för banvaktarstugan, som varit hem år fem personer, blev i parken vid järnvägen i Otterbäcken. Sedan fylldes stugan med hamn- och järnvägshistoria i form av foton, arkiv, uniformer och mycket annat.

Stort arkiv

På helt ideell basis med bidrag från kommun och fonder har museiföreningen samlat ihop och skapat ett intressant historiskt material som visas, dels varje tisdag några förmiddagstimmar, och vid Sjöfartsdagen i september varje år då det vankas blåsorkester och bakas ett hundratal våfflor åt sugna besökare. Ett tyskt diesellok, nr 19 Nora står det på, och två gamla vagnar står också till påseende utanför, även de skänkta mot borttransport.

Ungdomar önskas

Till det kommer bitar av u-räls, en skalenlig modell av ett A3-lok som sägs ha tagit 10 år att bygga samt äldre redskap som en nödyxa, tågklarerarens signalpipa och en biljettmaskin använd vid Otterbäckens station. Museiföreningen har i dag runt 100 medlemmar och någon handfull aktiva som ska hålla museet och dess föremål i skick och ordning.

– Vi vill väldigt gärna engagera ungdomar, så att kunnandet förs vidare, så att vi får dela med oss, säger Gotthard. Nu har vi ju magasinet här borta och tanken är ju att efter det är renoverat så skulle vi kunna köpa in en riktigt fin modelljärnväg som ungdomar, skolklasser kan komma och bygga upp. Men det är ju en framtidsfråga förstås, det kräver också pengar.

  • Ewa Renverth