10 jul 2018 06:00

10 jul 2018 14:15

Ta Försvaret på allvar

Debatten om rikets försvar har ändrat skepnad. Alla partier i riksdagen, inklusive Vänsterpartiet, vill öka Försvarsanslagen. Detta bara några år efter att förhållandet var närmast det motsatta. Förändringen är givetvis av godo, men hittills har den mest bestått av framtidsvisioner. Det har dock inte hindrat framförallt regeringen att applådera den egna linjen.

Framtida satsningar kan vara väldigt värdefulla men löser inga av de nuvarande problemen. Regeringens mål under den gångna mandatperioden har varit att höja försvarsförmågan. Detta arbete har givit försvarsminister Peter Hultqvist (S) ett högt förtroende, något som nu verkar överilat.

SVT rapporterar att de löpande utvärderingar som görs av hur krigsförbanden kan möta ett väpnat hot visar att förmågan fortfarande inte ökar i den takt som det är tänkt. Ett allvarligt misslyckande från regeringens sida som får kännbara konsekvenser för svensk säkerhet.

Ryssland har i praktiken krigstränat alla sina väpnade styrkor i Syrien. Landet bedriver ett krig i Ukraina, informationskrigföring i ett enormt antal länder, attackerar människor med sofistikerat gift i Storbritannien och använder såväl mjuk som hård makt för att underminera de baltiska ländernas självständighet.

Detta är den främsta och närmaste motståndare Sverige möter i dag och som vi måste vara beredda att försvara oss emot på alla plan – politiskt, digitalt, psykologiskt, men också militärt. Det duger inte att som försvarsminister Hultqvist säga att det går åt rätt håll. Gör vi inte tillräckligt backar vi i själva verket.

Vår försvarsförmåga existerar inte i ett vakuum utan är ett mått på hur väl vi kan försvara vårt territorium. Det är alltså relativt en angripares styrka, vilket är själva problemet. Samtidigt som den svenska försvarsförmågan långsamt ökar något ökar Rysslands förmåga att tillfoga oss skada alltjämt i en mycket högre takt. Vår försvarsförmåga gentemot Ryssland minskar alltså hela tiden som vi inte håller åtminstone jämna steg.

Försvaret av nationen måste prioriteras över de många satsningar som S har gjort på precis allting. Alltifrån subventioner av elcyklar till byggande av hyresrätter som inte har haft avsedd effekt. I vårändringsbudgeten 2018 sattes nog rekord i verkningslösa småsatsningar. Från 10 miljoner kronor till barn och ungas idrottande till 50 miljoner kronor till läsning och böcker i förskolan. Det är bara att slå ut det per kommun för att se att effekten av alla småsatsningar är att ingenting förändras på något håll. Men det är inte heller avsikten. Målet är att se ut som att man satsar på allting så att varje väljare kan känna att regeringen gör något för dem.

Hade alla små- och felsatsningar samlats och lagts på förmågehöjningar inom Försvaret hade vi kanske inte behövt läsa hur långsamt förändringen går. Då hade regeringen också gjort något faktiskt som gagnat alla i landet. Så är det inte nu. Frågan är vad som krävs för att Socialdemokraterna faktiskt ska ta Försvaret på allvar.

Daniel Persson

Debatten om rikets försvar har ändrat skepnad. Alla partier i riksdagen, inklusive Vänsterpartiet, vill öka Försvarsanslagen. Detta bara några år efter att förhållandet var närmast det motsatta. Förändringen är givetvis av godo, men hittills har den mest bestått av framtidsvisioner. Det har dock inte hindrat framförallt regeringen att applådera den egna linjen.

Framtida satsningar kan vara väldigt värdefulla men löser inga av de nuvarande problemen. Regeringens mål under den gångna mandatperioden har varit att höja försvarsförmågan. Detta arbete har givit försvarsminister Peter Hultqvist (S) ett högt förtroende, något som nu verkar överilat.

SVT rapporterar att de löpande utvärderingar som görs av hur krigsförbanden kan möta ett väpnat hot visar att förmågan fortfarande inte ökar i den takt som det är tänkt. Ett allvarligt misslyckande från regeringens sida som får kännbara konsekvenser för svensk säkerhet.

Ryssland har i praktiken krigstränat alla sina väpnade styrkor i Syrien. Landet bedriver ett krig i Ukraina, informationskrigföring i ett enormt antal länder, attackerar människor med sofistikerat gift i Storbritannien och använder såväl mjuk som hård makt för att underminera de baltiska ländernas självständighet.

Detta är den främsta och närmaste motståndare Sverige möter i dag och som vi måste vara beredda att försvara oss emot på alla plan – politiskt, digitalt, psykologiskt, men också militärt. Det duger inte att som försvarsminister Hultqvist säga att det går åt rätt håll. Gör vi inte tillräckligt backar vi i själva verket.

Vår försvarsförmåga existerar inte i ett vakuum utan är ett mått på hur väl vi kan försvara vårt territorium. Det är alltså relativt en angripares styrka, vilket är själva problemet. Samtidigt som den svenska försvarsförmågan långsamt ökar något ökar Rysslands förmåga att tillfoga oss skada alltjämt i en mycket högre takt. Vår försvarsförmåga gentemot Ryssland minskar alltså hela tiden som vi inte håller åtminstone jämna steg.

Försvaret av nationen måste prioriteras över de många satsningar som S har gjort på precis allting. Alltifrån subventioner av elcyklar till byggande av hyresrätter som inte har haft avsedd effekt. I vårändringsbudgeten 2018 sattes nog rekord i verkningslösa småsatsningar. Från 10 miljoner kronor till barn och ungas idrottande till 50 miljoner kronor till läsning och böcker i förskolan. Det är bara att slå ut det per kommun för att se att effekten av alla småsatsningar är att ingenting förändras på något håll. Men det är inte heller avsikten. Målet är att se ut som att man satsar på allting så att varje väljare kan känna att regeringen gör något för dem.

Hade alla små- och felsatsningar samlats och lagts på förmågehöjningar inom Försvaret hade vi kanske inte behövt läsa hur långsamt förändringen går. Då hade regeringen också gjort något faktiskt som gagnat alla i landet. Så är det inte nu. Frågan är vad som krävs för att Socialdemokraterna faktiskt ska ta Försvaret på allvar.

Daniel Persson