06 mar 2018 06:00

06 mar 2018 06:00

Rättssystem med problem

Inte mycket var rätt i misshandelsdomen från Solna tingsrätt. De två centerpartistiska nämndemän som friade den anklagade mannen skriver bland annat att det har betydelse för bedömningen att han kommer från en bra familj, ”till skillnad från hennes”.

Mest anmärkningsvärt i domskälen är att kvinnans trovärdighet anses minska på grund av att hon har anmält ärendet till polisen utan att först försöka lösa det inom familjen. Att tala med mannens släktingar är ”det normala i dessa kretsar”, skriver rätten.

Vad skapar vi för slags ordning om människor kan misstänkliggöras i domstol för att ha sökt sig direkt till polisen? Rättsstaten måste alltid uppmana medborgare att vända sig direkt till rättsväsendet – inte att skapa egna informella rättsskipningsstrukturer.

En av nämndemännen, Ebtisam Aldebe, försvarar domen. Hon kandiderade senast 2014 till riksdagen för Centerpartiet och har tidigare förespråkat särlagstiftning för muslimer. Hon har även suttit som nämndeman i Migrationsdomstolen och nekat kristna konvertiter från Afghanistan asyl. Hennes make Mahmoud Aldebe, tidigare ordförande för Sveriges muslimska förbund, hävdade då att kristna kyrkor utnyttjar asylsökandes utsatta situation för att förmå dem att konvertera till kristendomen.

Inför valet 2006 skickade Mahmoud Aldebe ett brev till alla riksdagspartier i vilket han bland annat krävde att imamer automatiskt ska få lärarbehörighet för att skapa en ”naturlig integrering av islam i skolan”. År 2010 kandiderade han till riksdagen för Centerpartiet, men lämnade partiet efter intern kritik. Ebtisam Aldebe blev dock kvar – och har sedan 2016 suttit som nämndeman i tingsrätten.

Domen ger skäl att ifrågasätta dagens utformning av nämndemannasystemet. Två av de viktigaste syftena med systemet är att öka allmänhetens förtroende för domstolarnas verksamhet och att utgöra en garanti för att rättens avgöranden ligger i linje med det allmänna rättsmedvetandet. Det är svårt att se att domar som denna gör någotdera.

Tidigare har faran att politiska lekmannadomare agerar utifrån egna intressen lyfts fram med anledning av sverigedemokratiska nämndemän i migrationsdomstolarna. Uppenbarligen finns det dock fler orosmoln än så. En av nämndemännen valde under måndagen att lämna alla sina uppdrag – men att de alls har blivit valda ger skäl att fundera över lämplighetskravens utformning.

Så länge systemet ser ut som det gör vilar ett stort ansvar hos de politiska partierna. Det är Centerpartiet som har givit Aldebe möjlighet att skipa svensk rätt utifrån sin islamistiska övertygelse. ”Vi står inte bakom uttalandena och är inte för sharialagar”, skrev partiet på Twitter i söndags kväll. Samtidigt bagatelliserar man situationen genom att kalla resonemangen för sexistiska utan att nämna de bakomliggande ideologiska skälen.

Det är de dock inte ensamma om. Centerpartiet är varken första eller sista parti att ha problem med företrädare med islamistiska värderingar.

Catarina Kärkkäinen

Inte mycket var rätt i misshandelsdomen från Solna tingsrätt. De två centerpartistiska nämndemän som friade den anklagade mannen skriver bland annat att det har betydelse för bedömningen att han kommer från en bra familj, ”till skillnad från hennes”.

Mest anmärkningsvärt i domskälen är att kvinnans trovärdighet anses minska på grund av att hon har anmält ärendet till polisen utan att först försöka lösa det inom familjen. Att tala med mannens släktingar är ”det normala i dessa kretsar”, skriver rätten.

Vad skapar vi för slags ordning om människor kan misstänkliggöras i domstol för att ha sökt sig direkt till polisen? Rättsstaten måste alltid uppmana medborgare att vända sig direkt till rättsväsendet – inte att skapa egna informella rättsskipningsstrukturer.

En av nämndemännen, Ebtisam Aldebe, försvarar domen. Hon kandiderade senast 2014 till riksdagen för Centerpartiet och har tidigare förespråkat särlagstiftning för muslimer. Hon har även suttit som nämndeman i Migrationsdomstolen och nekat kristna konvertiter från Afghanistan asyl. Hennes make Mahmoud Aldebe, tidigare ordförande för Sveriges muslimska förbund, hävdade då att kristna kyrkor utnyttjar asylsökandes utsatta situation för att förmå dem att konvertera till kristendomen.

Inför valet 2006 skickade Mahmoud Aldebe ett brev till alla riksdagspartier i vilket han bland annat krävde att imamer automatiskt ska få lärarbehörighet för att skapa en ”naturlig integrering av islam i skolan”. År 2010 kandiderade han till riksdagen för Centerpartiet, men lämnade partiet efter intern kritik. Ebtisam Aldebe blev dock kvar – och har sedan 2016 suttit som nämndeman i tingsrätten.

Domen ger skäl att ifrågasätta dagens utformning av nämndemannasystemet. Två av de viktigaste syftena med systemet är att öka allmänhetens förtroende för domstolarnas verksamhet och att utgöra en garanti för att rättens avgöranden ligger i linje med det allmänna rättsmedvetandet. Det är svårt att se att domar som denna gör någotdera.

Tidigare har faran att politiska lekmannadomare agerar utifrån egna intressen lyfts fram med anledning av sverigedemokratiska nämndemän i migrationsdomstolarna. Uppenbarligen finns det dock fler orosmoln än så. En av nämndemännen valde under måndagen att lämna alla sina uppdrag – men att de alls har blivit valda ger skäl att fundera över lämplighetskravens utformning.

Så länge systemet ser ut som det gör vilar ett stort ansvar hos de politiska partierna. Det är Centerpartiet som har givit Aldebe möjlighet att skipa svensk rätt utifrån sin islamistiska övertygelse. ”Vi står inte bakom uttalandena och är inte för sharialagar”, skrev partiet på Twitter i söndags kväll. Samtidigt bagatelliserar man situationen genom att kalla resonemangen för sexistiska utan att nämna de bakomliggande ideologiska skälen.

Det är de dock inte ensamma om. Centerpartiet är varken första eller sista parti att ha problem med företrädare med islamistiska värderingar.

Catarina Kärkkäinen