08 jan 2018 06:00

08 jan 2018 06:00

Skilj på lagliga och illegala vapen

Den svenska vapenlagen reglerar skjutvapen och ammunition för alla användningsområden. Från jakt och sportskytte till kriminellas olaga vapeninnehav. De som drabbas av skärpta vapenlagar tenderar dock i stället att vara jägare och sportskyttar, medan dem Polisen faktiskt vill komma åt fortsätter med sin verksamhet.

Till skillnad från kriminella vill jägare och sportskyttar hålla sig på rätt sida lagen. Därför finns det anledning att överväga lösningar som värnar deras rättigheter samtidigt som trycket på illegala vapeninnehav och kriminella ökar.

En sådan lösning föreslår Roland Dahlman, ordförande för Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, i en debattartikel i Svenska Jägareförbundets tidning Svensk Jakt (20/12). För att inte felaktigt ifyllda blanketter ska falla under samma lagparagraf som olaga vapeninnehav föreslår Dahlman att straffbestämmelserna skiljs från de administrativa bestämmelserna. På så vis drabbas inte personer med vapenlicens av skärpta straff för kriminellas vapenbruk.

Att skilja på bestämmelserna, som Dahlman föreslår, skulle göra det lättare att hantera de illegala vapeninnehav som ger upphov till stor otrygghet och ökad brottslighet, utan att ytterligare begränsa reglerna för jägare och sportskyttar. Avsikten bakom vapeninnehavet bör således avgöra under vilken bestämmelse ett brott hamnar.

Konsekvensen av dagens samlade lagstiftning blir att Polisen i vissa fall hanterar ägare av lagliga vapen som kriminella. Ett sådant fall behandlades nyligen av kammarrätten i Göteborg, som avslog en jägares överklagan då Polisen inte beviljat licens på hans vapen. Anledningen till att licensen nekades var att vapnet inte ansågs vara lämpligt för jakt, eftersom det också kunde laddas med vad domstolen benämner som ”militär ammunition”. De möjliga användningsområdena avgjorde domen i stället för det faktiska, det vill säga jakt med helt annan ammunition.

Polisen vill förebygga missbruk av vapen, och närmast till hands för begränsningar står ägare av lagliga vapen – en grupp där olyckor, medvetna eller omedvetna, i samband med vapenanvändning är högst ovanliga. Att lägga tid och resurser på att hantera jägare och sportskyttar är ett slöseri som bara gör livet lättare för kriminella.

Den stränga vapenlagstiftningen får dock inte släppas helt, varken för dem med eller utan licens. Blanketter och tillstånd må vara besvärliga, men de fyller sin tydliga funktion i att förhindra olyckor och kriminell verksamhet. En enklare lagstiftning ska därför inte vara detsamma som en slappare sådan. Säkerhet och trygghet måste komma i första hand, men insatser bör enbart riktas mot kriminella snarare än mot jägare och sportskyttar.

Agnes Karnatz

Den svenska vapenlagen reglerar skjutvapen och ammunition för alla användningsområden. Från jakt och sportskytte till kriminellas olaga vapeninnehav. De som drabbas av skärpta vapenlagar tenderar dock i stället att vara jägare och sportskyttar, medan dem Polisen faktiskt vill komma åt fortsätter med sin verksamhet.

Till skillnad från kriminella vill jägare och sportskyttar hålla sig på rätt sida lagen. Därför finns det anledning att överväga lösningar som värnar deras rättigheter samtidigt som trycket på illegala vapeninnehav och kriminella ökar.

En sådan lösning föreslår Roland Dahlman, ordförande för Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, i en debattartikel i Svenska Jägareförbundets tidning Svensk Jakt (20/12). För att inte felaktigt ifyllda blanketter ska falla under samma lagparagraf som olaga vapeninnehav föreslår Dahlman att straffbestämmelserna skiljs från de administrativa bestämmelserna. På så vis drabbas inte personer med vapenlicens av skärpta straff för kriminellas vapenbruk.

Att skilja på bestämmelserna, som Dahlman föreslår, skulle göra det lättare att hantera de illegala vapeninnehav som ger upphov till stor otrygghet och ökad brottslighet, utan att ytterligare begränsa reglerna för jägare och sportskyttar. Avsikten bakom vapeninnehavet bör således avgöra under vilken bestämmelse ett brott hamnar.

Konsekvensen av dagens samlade lagstiftning blir att Polisen i vissa fall hanterar ägare av lagliga vapen som kriminella. Ett sådant fall behandlades nyligen av kammarrätten i Göteborg, som avslog en jägares överklagan då Polisen inte beviljat licens på hans vapen. Anledningen till att licensen nekades var att vapnet inte ansågs vara lämpligt för jakt, eftersom det också kunde laddas med vad domstolen benämner som ”militär ammunition”. De möjliga användningsområdena avgjorde domen i stället för det faktiska, det vill säga jakt med helt annan ammunition.

Polisen vill förebygga missbruk av vapen, och närmast till hands för begränsningar står ägare av lagliga vapen – en grupp där olyckor, medvetna eller omedvetna, i samband med vapenanvändning är högst ovanliga. Att lägga tid och resurser på att hantera jägare och sportskyttar är ett slöseri som bara gör livet lättare för kriminella.

Den stränga vapenlagstiftningen får dock inte släppas helt, varken för dem med eller utan licens. Blanketter och tillstånd må vara besvärliga, men de fyller sin tydliga funktion i att förhindra olyckor och kriminell verksamhet. En enklare lagstiftning ska därför inte vara detsamma som en slappare sådan. Säkerhet och trygghet måste komma i första hand, men insatser bör enbart riktas mot kriminella snarare än mot jägare och sportskyttar.

Agnes Karnatz