15 aug 2015 06:00

15 aug 2015 06:00

Information krävs om ny arvslagstiftning

Från och med den 17 augusti i år omfattas inte längre utlandssvenskar av svensk arvsrätt. Då träder nya EU-bestämmelser i kraft, vilka syftar till att underlätta för EU-medborgare vid ett internationellt arv eller testamente.

Många omfattas av de nya reglerna. Några av de populäraste EU-länderna för svenskar att bosätta sig i är Storbritannien, Spanien och Tyskland.

Det finns flera fördelar med den nya lagen. Lagen innebär en garanti för att avgöranden som meddelats i en medlemsstat erkänns i hela EU och man undviker motstridiga domstolsavgöranden genom att en arvsprocess enbart kan föras i en domstol. Bor en person i Sverige tas det upp i svensk domstol, bor en person i Frankrike tas det upp i fransk domstol.

Det landet den avlidne bodde i vid sin bortgång blir det land vars lag gäller vid fördelning av arvet. Det finns möjligheter till undantag från principen. För att det inte ska vara lagen i landet man bor i som gäller måste man upprätta ett testamente där det framgår att man vill att ett annat lands lag ska gälla. Om en svensk är bosatt i ett annat land behöver han eller hon således skriva att svensk lag ska gälla för att den svenska arvsrätten fortfarande ska vara tillämpbar.

Trots flera fördelar med de nya EU-bestämmelserna finns det några farhågor. Det kan vara nog så svårt att vara insatt i svensk arvsrätt och veta hur den ser ut. Inom privaträttens område är lagstiftningen inte alltid helt okomplicerad. Särskilt lagar som gäller utan att något avtal ingås, så som arvs- och sambolagstiftningen kan orsaka missförstånd. Att sambor ärver varandra är exempelvis en vanlig missuppfattning, som orsakar olyckliga konsekvenser när en part går bort och den efterlevande inte har det juridiska skyddet han eller hon förväntat sig. Liknande missförstånd kan ske med den nya lagstiftningen om människor inte får tillräckligt med information om vad som gäller.

Lagens definition om när en person antas bo någonstans måste klargöras, annars riskerar personer som vistas utomlands under en längre tid omfattas av utländsk arvsrätt, utan att dem vet om det. Om en person är bosatt i ett annat EU-land men har missat att skriva att svensk lag ska gälla i sitt testamente kan skillnaderna bli stora. I vissa länder som exempelvis Finland och Danmark finns arvsskatt, i andra länder som Spanien ärver barnen skulderna.

De personer som flyttar runt mellan olika länder behöver också veta vad som gäller om testamenten i de olika länderna. I Sverige har vi ingen tradition av att upprätta testamenten. I vissa länder, så som Spanien måste en svensk som flyttar dit använda sig av en myndighetsperson för att författa ett giltigt testamente.

Tanken bakom de nya arvsreglerna är god, men för att det inte komplikationerna med lagstiftningen ska drabba människor behövs ordentlig information till alla svenskar som flyttar utomlands om vad som gäller.

Anna Sandström

Många omfattas av de nya reglerna. Några av de populäraste EU-länderna för svenskar att bosätta sig i är Storbritannien, Spanien och Tyskland.

Det finns flera fördelar med den nya lagen. Lagen innebär en garanti för att avgöranden som meddelats i en medlemsstat erkänns i hela EU och man undviker motstridiga domstolsavgöranden genom att en arvsprocess enbart kan föras i en domstol. Bor en person i Sverige tas det upp i svensk domstol, bor en person i Frankrike tas det upp i fransk domstol.

Det landet den avlidne bodde i vid sin bortgång blir det land vars lag gäller vid fördelning av arvet. Det finns möjligheter till undantag från principen. För att det inte ska vara lagen i landet man bor i som gäller måste man upprätta ett testamente där det framgår att man vill att ett annat lands lag ska gälla. Om en svensk är bosatt i ett annat land behöver han eller hon således skriva att svensk lag ska gälla för att den svenska arvsrätten fortfarande ska vara tillämpbar.

Trots flera fördelar med de nya EU-bestämmelserna finns det några farhågor. Det kan vara nog så svårt att vara insatt i svensk arvsrätt och veta hur den ser ut. Inom privaträttens område är lagstiftningen inte alltid helt okomplicerad. Särskilt lagar som gäller utan att något avtal ingås, så som arvs- och sambolagstiftningen kan orsaka missförstånd. Att sambor ärver varandra är exempelvis en vanlig missuppfattning, som orsakar olyckliga konsekvenser när en part går bort och den efterlevande inte har det juridiska skyddet han eller hon förväntat sig. Liknande missförstånd kan ske med den nya lagstiftningen om människor inte får tillräckligt med information om vad som gäller.

Lagens definition om när en person antas bo någonstans måste klargöras, annars riskerar personer som vistas utomlands under en längre tid omfattas av utländsk arvsrätt, utan att dem vet om det. Om en person är bosatt i ett annat EU-land men har missat att skriva att svensk lag ska gälla i sitt testamente kan skillnaderna bli stora. I vissa länder som exempelvis Finland och Danmark finns arvsskatt, i andra länder som Spanien ärver barnen skulderna.

De personer som flyttar runt mellan olika länder behöver också veta vad som gäller om testamenten i de olika länderna. I Sverige har vi ingen tradition av att upprätta testamenten. I vissa länder, så som Spanien måste en svensk som flyttar dit använda sig av en myndighetsperson för att författa ett giltigt testamente.

Tanken bakom de nya arvsreglerna är god, men för att det inte komplikationerna med lagstiftningen ska drabba människor behövs ordentlig information till alla svenskar som flyttar utomlands om vad som gäller.

Anna Sandström

Välkommen att kommentera på mariestadstidningen.se. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, om det är första gången du kommenterar läs våra regler kring artikelkommentarer.