18 okt 2014 06:00

07 jan 2015 12:16

Kurragömma på arbetsmarknaden

På torsdagens regeringssammanträde föreslog finansminister Magdalena Andersson (S) att återta Statistsiska centralbyråns (SCB) uppdrag att samla statistik om sysselsättningsmålet i Sverige.

En sådan förändring signalerar en återgång till hur det såg ut när Göran Persson (S) var statsminister och regeringen gjorde allt för att arbetslöshetssiffrorna skulle se bra ut på pappret. Arbetsföra människor förtidspensionerades istället för att prövas mot arbetsmarknaden och människor förvisades till permanent utanförskap med oklara motiveringar.

Skillnaden mellan regeringens politik nu och hur den presenterades före valet är så stor att det är svårt att inte tolka den som avsiktlig. De lockade väljarna med en mittenpolitik som istället har blivit en skarp vänstersväng. De lovade att ta ansvar men levererar åtgärder som minskar anställningarna. De anklagade Alliansregeringen för att ha misslyckats med sysselsättningspolitiken och försäkrade väljarna att de själva kunde garantera Europas lägsta arbetslöshet till 2020. Nu förbereder de för falska siffror istället för att arbeta hårt för högre sysselsättning.

Precis som Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, skriver i Svenska Dagbladet ”kan arbetslösheten vara hög trots att många är sysselsatta”. Människor räknas inte som arbetslösa bara för att de inte arbetar. Man måste aktivt söka arbete för att räknas som arbetslös. ”Om sysselsättningen är 80 procent, men 90 procent säger sig vilja ha ett jobb då blir arbetslösheten 10 procent. Om sysselsättningen i stället är 60 procent, men bara 65 procent säger sig vilja ha ett jobb, är arbetslösheten bara hälften så stor trots att sysselsättningen är mycket lägre.” Det är alltså möjligt att arbetslösheten blir lägre även om det inte längre lönar sig att arbeta. Men antalet som inte går till ett arbete ökar och skatteintäkterna till det gemensamma minskar. Därför är det viktigt att mäta sysselsättningen som Alliansregeringen gjorde.

Den förra regeringen såg till att fler än tidigare kom ut på arbetsmarknaden, såg till att arbetsföra människor inte fastnade i utanförskap och såg potential i alla människor över hela arbetsmarknaden. Det lönade sig och i dagsläget har Sverige högst sysselsättning av alla länder i EU.

Alliansregeringens politik lyckades dessutom nå Göran Perssons sysselsättningsmål på 80 procent, trots finanskris och att sysselsättningen generellt sjönk i resten av Europa. Ett mål som Socialdemokraterna själva inte kunde nå.

Att försöka dölja hur verkligheten faktiskt ser ut är inte bara ohederligt då det ger medborgarna en skev bild, det gör det också svårt att sätta in verkningsfulla åtgärder. Det blir därför ännu svårare att rå på arbetslösheten.

Det är ren dumhet att inte låta SCB, en av världens äldsta statistiska myndigheter, fortsätta föra bok över sysselsättningen i Sverige. Att se världen som den faktiskt är ger kanske inte den vackraste utsikten, men det ger åtminstone en reell grund att bygga på.

Terese Andersson

På torsdagens regeringssammanträde föreslog finansminister Magdalena Andersson (S) att återta Statistsiska centralbyråns (SCB) uppdrag att samla statistik om sysselsättningsmålet i Sverige.

En sådan förändring signalerar en återgång till hur det såg ut när Göran Persson (S) var statsminister och regeringen gjorde allt för att arbetslöshetssiffrorna skulle se bra ut på pappret. Arbetsföra människor förtidspensionerades istället för att prövas mot arbetsmarknaden och människor förvisades till permanent utanförskap med oklara motiveringar.

Skillnaden mellan regeringens politik nu och hur den presenterades före valet är så stor att det är svårt att inte tolka den som avsiktlig. De lockade väljarna med en mittenpolitik som istället har blivit en skarp vänstersväng. De lovade att ta ansvar men levererar åtgärder som minskar anställningarna. De anklagade Alliansregeringen för att ha misslyckats med sysselsättningspolitiken och försäkrade väljarna att de själva kunde garantera Europas lägsta arbetslöshet till 2020. Nu förbereder de för falska siffror istället för att arbeta hårt för högre sysselsättning.

Precis som Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, skriver i Svenska Dagbladet ”kan arbetslösheten vara hög trots att många är sysselsatta”. Människor räknas inte som arbetslösa bara för att de inte arbetar. Man måste aktivt söka arbete för att räknas som arbetslös. ”Om sysselsättningen är 80 procent, men 90 procent säger sig vilja ha ett jobb då blir arbetslösheten 10 procent. Om sysselsättningen i stället är 60 procent, men bara 65 procent säger sig vilja ha ett jobb, är arbetslösheten bara hälften så stor trots att sysselsättningen är mycket lägre.” Det är alltså möjligt att arbetslösheten blir lägre även om det inte längre lönar sig att arbeta. Men antalet som inte går till ett arbete ökar och skatteintäkterna till det gemensamma minskar. Därför är det viktigt att mäta sysselsättningen som Alliansregeringen gjorde.

Den förra regeringen såg till att fler än tidigare kom ut på arbetsmarknaden, såg till att arbetsföra människor inte fastnade i utanförskap och såg potential i alla människor över hela arbetsmarknaden. Det lönade sig och i dagsläget har Sverige högst sysselsättning av alla länder i EU.

Alliansregeringens politik lyckades dessutom nå Göran Perssons sysselsättningsmål på 80 procent, trots finanskris och att sysselsättningen generellt sjönk i resten av Europa. Ett mål som Socialdemokraterna själva inte kunde nå.

Att försöka dölja hur verkligheten faktiskt ser ut är inte bara ohederligt då det ger medborgarna en skev bild, det gör det också svårt att sätta in verkningsfulla åtgärder. Det blir därför ännu svårare att rå på arbetslösheten.

Det är ren dumhet att inte låta SCB, en av världens äldsta statistiska myndigheter, fortsätta föra bok över sysselsättningen i Sverige. Att se världen som den faktiskt är ger kanske inte den vackraste utsikten, men det ger åtminstone en reell grund att bygga på.

Terese Andersson