25 sep 2014 06:00

07 jan 2015 12:02

Se över terrorlagarna

Den sunniislamistiska rörelsen Islamiska staten, IS, som medvetet gjort sig ökänd för sin brutalitet, avancerade under den gångna helgen i kurdiska områden i Syrien. Det startade den största massflykten sedan det syriska inbördeskriget bröt ut för mer än tre år sedan.

Konflikten är komplex och rör sig över gränserna i regionen liksom den påverkar relationerna globalt mellan länder i öst och väst. Men det råder inget tvivel om att det mänskliga lidande IS förorsakar med råhet ska bekämpas med kraft.

Sedan en tid genomför USA, med den irakiska regeringens godkännande, flygbombningar riktade mot IS-fästen i Irak, och det med rätt. Även Frankrike har satt in flygattacker. I veckan inledde USA och ett antal arabländer också flygbombningar mot IS i Syrien. Det ser dock dessvärre inte ut att vara början på slutet, utan endast ett nytt skede i en fortsatt utdragen konflikt. Flyktingströmmarna kommer att fortsätta.

Sverige har främst en humanitär roll att fylla, då vi på det området har både kunskap och kapacitet. Det kan vi göra genom att hjälpa på plats, men också genom att se till att mottagandet fungerar för den bråkdel av människor som tar sig bortom grannländerna och kommer till Sverige för att söka skydd. Statsminister Fredrik Reinfeldts tal från i somras om öppna hjärtan är en uppmaning som kommer att leva kvar även efter att han snart har lämnat posten som statsminister.

På samma gång finns ingen anledning att blunda för den problematik som riskerar uppstå i följderna av en alltmer sammanlänkade värld. För resorna från konfliktområdena går även i motsatt riktning. Det är en tid som kräver förmåga att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Utan att förstärka islamofobi eller rasism måste Sverige klara av att förbättra arbetet mot våldsbejakande religiös extremism och terrorism.

På onsdagen uttalade EU:s antiterrorchef Gilles de Kerchove att det från Europa nu rör sig om 3 000 personer som slåss för IS i Irak och Syrien. Enligt Säpo har ca 80 svenska medborgare anslutit sig till extremistgrupper för att strida i regionen, men mörkertalet befaras vara stort. Det ställer krav på Sverige att kunna fånga upp personer innan de rest, men också de som redan åkt och kan komma tillbaka och riskerar att utföra terrordåd.

När FN:s säkerhetsråd träffades i New York på onsdagskvällen svensk tid stod på mötesagendan en resolution om ett globalt förbud för extremister att strida med terrorgrupper som IS. På särskild inbjudan deltog både Sveriges statsminister och utrikesminister. Gränsdragningarna är inte enkla och rättssäkerheten får inte hamna i kläm, men det är angeläget att diskussionen förs på hög nivå.

Reinfeldt öppnade redan i valrörelsen för att se över den svenska lagstiftningen och om den bör skärpas i syfte att stoppa svenska medborgare från att delta i terrorverksamhet. Den tillträdande regeringen bör nu se till att lagstiftningen ses över. Lagen bör markera tydligt mot de oacceptabla aktiviteterna som i grunden utgör ett hot mot det fria och öppna samhället.

Konflikten är komplex och rör sig över gränserna i regionen liksom den påverkar relationerna globalt mellan länder i öst och väst. Men det råder inget tvivel om att det mänskliga lidande IS förorsakar med råhet ska bekämpas med kraft.

Sedan en tid genomför USA, med den irakiska regeringens godkännande, flygbombningar riktade mot IS-fästen i Irak, och det med rätt. Även Frankrike har satt in flygattacker. I veckan inledde USA och ett antal arabländer också flygbombningar mot IS i Syrien. Det ser dock dessvärre inte ut att vara början på slutet, utan endast ett nytt skede i en fortsatt utdragen konflikt. Flyktingströmmarna kommer att fortsätta.

Sverige har främst en humanitär roll att fylla, då vi på det området har både kunskap och kapacitet. Det kan vi göra genom att hjälpa på plats, men också genom att se till att mottagandet fungerar för den bråkdel av människor som tar sig bortom grannländerna och kommer till Sverige för att söka skydd. Statsminister Fredrik Reinfeldts tal från i somras om öppna hjärtan är en uppmaning som kommer att leva kvar även efter att han snart har lämnat posten som statsminister.

På samma gång finns ingen anledning att blunda för den problematik som riskerar uppstå i följderna av en alltmer sammanlänkade värld. För resorna från konfliktområdena går även i motsatt riktning. Det är en tid som kräver förmåga att hålla flera tankar i huvudet samtidigt. Utan att förstärka islamofobi eller rasism måste Sverige klara av att förbättra arbetet mot våldsbejakande religiös extremism och terrorism.

På onsdagen uttalade EU:s antiterrorchef Gilles de Kerchove att det från Europa nu rör sig om 3 000 personer som slåss för IS i Irak och Syrien. Enligt Säpo har ca 80 svenska medborgare anslutit sig till extremistgrupper för att strida i regionen, men mörkertalet befaras vara stort. Det ställer krav på Sverige att kunna fånga upp personer innan de rest, men också de som redan åkt och kan komma tillbaka och riskerar att utföra terrordåd.

När FN:s säkerhetsråd träffades i New York på onsdagskvällen svensk tid stod på mötesagendan en resolution om ett globalt förbud för extremister att strida med terrorgrupper som IS. På särskild inbjudan deltog både Sveriges statsminister och utrikesminister. Gränsdragningarna är inte enkla och rättssäkerheten får inte hamna i kläm, men det är angeläget att diskussionen förs på hög nivå.

Reinfeldt öppnade redan i valrörelsen för att se över den svenska lagstiftningen och om den bör skärpas i syfte att stoppa svenska medborgare från att delta i terrorverksamhet. Den tillträdande regeringen bör nu se till att lagstiftningen ses över. Lagen bör markera tydligt mot de oacceptabla aktiviteterna som i grunden utgör ett hot mot det fria och öppna samhället.

  • Amelie Langby