23 aug 2014 06:00

07 jan 2015 12:01

Undergången är inte nära

Det politiska samtalet i Sverige har inte varit som vanligt. Varken kring kaffeborden på jobbet, hemma eller i valrörelsen. Inte sedan statsminister Fredrik Reinfeldt i sommartalet i lördags tog bladet från munnen och talade om att vi står inför stora humanitära utmaningar i flyktingpolitiken.

Bakgrunden är att Migrationsverket efter kraftigt ökade flyktingströmmar i juni och juli skrivit upp prognosen för hur många asylsökande som kommer hit och hur mycket extra medel som verket därmed kommer att behöva. När något nytt inträffar behövs tid för eftertanke och reflexion innan det går att sätta ned foten om vad det innebär.

På onsdagen gav utrikesminister Carl Bildt och finansminister Anders Borg sina synpunkter på utmaningarna vi står inför. Omvärlden är oroligare än på länge. 1990- och 2000-talen var ganska lugna trots att de senaste vågorna av terror fick sin upprinnelse då. 2010-talet bjuder på betydligt fler konflikter på betydligt fler ställen. Vi ser Ukraina i vårt närområde, strider och folkmord i Mellanöstern, oro i flera afrikanska stater och spänningar i Asien, såsom mellan Nord- och Sydkorea.

Konflikterna resulterar i flyktingströmmar som måste mötas. I Sverige har det funnits en stor uppslutning kring en human syn på migration. Den behöver fortgå, det vore märkligt att ändra sig när det verkligen spelar roll. Samtidigt får vi inte glömma att vi inte står ensamma. Sverige och Tyskland står för den största delen av EU:s flyktingmottagande. Vi bör ställa krav på de andra länderna att dela ansvaret med oss. Konflikterna berör Europas närområde och är alla europeiska staters ansvar.

Ett viktigt besked från finansministern var att vi klarar våra finanser. Det blir ingen vinter i välfärdslandet. Under 2014 och 2015 kommer migrationsströmmarna i princip inte att påverka oss ekonomiskt. De kostnader som nu tillkommer kan vi täcka ur biståndsbudgeten, det internationella regelverket kring enprocentsmålet för biståndet medger att migrationskostnader belastar biståndsbudgeten. Från 2016 och framför allt 2017-2018 kommer vi att se högre kostnader för integration. Ökningen är i storleksordningen en procent av statsbudgeten per år. Den ska mötas krona för krona enligt besked från finansministern. Till vår hjälp kommer vi att ha en vändande konjunktur med högre tillväxt och högre skatteintäkter. Men svenska reformer för att bland annat korta tiden till jobb och egen försörjning för flyktingarna kommer vara viktigt.

Vi får dock inte glömma konflikten i Ukraina och Rysslands aggressiva uppträdande. Den ställer krav på att vi möter med en kraftig markering på försvarets område. Vår beredskap måste stärkas så att det inte råder någon tvekan om att vi tar vår och våra grannars oberoende och territoriella integritet på allvar. Den samlade konfliktnivån i omvärlden ställer krav på oss. Sverige står dock osedvanligt väl fiskalt rustat att möta dem.

Det politiska samtalet i Sverige har inte varit som vanligt. Varken kring kaffeborden på jobbet, hemma eller i valrörelsen. Inte sedan statsminister Fredrik Reinfeldt i sommartalet i lördags tog bladet från munnen och talade om att vi står inför stora humanitära utmaningar i flyktingpolitiken.

Bakgrunden är att Migrationsverket efter kraftigt ökade flyktingströmmar i juni och juli skrivit upp prognosen för hur många asylsökande som kommer hit och hur mycket extra medel som verket därmed kommer att behöva. När något nytt inträffar behövs tid för eftertanke och reflexion innan det går att sätta ned foten om vad det innebär.

På onsdagen gav utrikesminister Carl Bildt och finansminister Anders Borg sina synpunkter på utmaningarna vi står inför. Omvärlden är oroligare än på länge. 1990- och 2000-talen var ganska lugna trots att de senaste vågorna av terror fick sin upprinnelse då. 2010-talet bjuder på betydligt fler konflikter på betydligt fler ställen. Vi ser Ukraina i vårt närområde, strider och folkmord i Mellanöstern, oro i flera afrikanska stater och spänningar i Asien, såsom mellan Nord- och Sydkorea.

Konflikterna resulterar i flyktingströmmar som måste mötas. I Sverige har det funnits en stor uppslutning kring en human syn på migration. Den behöver fortgå, det vore märkligt att ändra sig när det verkligen spelar roll. Samtidigt får vi inte glömma att vi inte står ensamma. Sverige och Tyskland står för den största delen av EU:s flyktingmottagande. Vi bör ställa krav på de andra länderna att dela ansvaret med oss. Konflikterna berör Europas närområde och är alla europeiska staters ansvar.

Ett viktigt besked från finansministern var att vi klarar våra finanser. Det blir ingen vinter i välfärdslandet. Under 2014 och 2015 kommer migrationsströmmarna i princip inte att påverka oss ekonomiskt. De kostnader som nu tillkommer kan vi täcka ur biståndsbudgeten, det internationella regelverket kring enprocentsmålet för biståndet medger att migrationskostnader belastar biståndsbudgeten. Från 2016 och framför allt 2017-2018 kommer vi att se högre kostnader för integration. Ökningen är i storleksordningen en procent av statsbudgeten per år. Den ska mötas krona för krona enligt besked från finansministern. Till vår hjälp kommer vi att ha en vändande konjunktur med högre tillväxt och högre skatteintäkter. Men svenska reformer för att bland annat korta tiden till jobb och egen försörjning för flyktingarna kommer vara viktigt.

Vi får dock inte glömma konflikten i Ukraina och Rysslands aggressiva uppträdande. Den ställer krav på att vi möter med en kraftig markering på försvarets område. Vår beredskap måste stärkas så att det inte råder någon tvekan om att vi tar vår och våra grannars oberoende och territoriella integritet på allvar. Den samlade konfliktnivån i omvärlden ställer krav på oss. Sverige står dock osedvanligt väl fiskalt rustat att möta dem.

  • Per Selstam