30 jul 2014 06:00

07 jan 2015 12:13

Integritet måste följa med teknologin

Ett missilplan i miniatyr på militärt uppdrag långt borta. Det är så de flesta föreställer sig drönare. I själva verket används de flesta i kommersiellt syfte, och teknologin närmar sig Sverige med stormsteg.

Även om den innebär många möjligheter har den dock en mörk baksida. Kameraförsedda drönare utgör nämligen ett påtagligt hot mot den personliga integriteten, en problematik som Sverige står passivt inför.

Media-, jordbruks- och fastighetsföretag har upptäckt hur praktiska de små luftburna kamerorna är, och poliser och budfirmor nosar på tekniken. Precis som Googles Street view-fotograferingar för några år sedan kan drönare dock alltför lätt göra intrång i människors privatliv.

Ingenting förhindrar att drönare hamnar i felaktiga händer. Datainspektionens tillstånd krävs för att filma eller fotografera med drönare i offentliga miljöer, men ännu har ingen ansökan mottagits. Privatpersoner behöver inte ens något tillstånd om de uppger att drönaren inte ska ta bilder eller filma. Vad de faktiskt gör kontrollerar ingen.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) är av uppfattningen att de redan gällande lagarna kring övervakning och luftfart gör oss väl förberedda inför kommande problem. Det är inte omöjligt att hon har rätt, men det kan också visa sig vara ett ödesdigert antagande.

Med tekniken kommer en ökad risk för missbruk med personliga integritetskränkningar som följd. Utvecklingen bör följas upp noggrant för att säkerställa att det nuvarande regelverket fungerar.

Norge har redan börjat erfara följderna. En kameraförsedd drönare svävade runt en mans hus och tog bilder genom hans fönster, och i vintras anmälde en kvinna att hon blivit filmad genom ett fönster på tionde våningen. Sådana kränkningar av privatlivet är djupt obehagliga, och det är bara en tidsfråga innan fenomenet kan blossa upp i Sverige.

Drönarnas framväxt är ett monument över tekniska landvinningar och det är praktiskt taget bara fantasin som sätter stopp för de nya användningsområdena. Det kan erbjuda stora möjligheter för nya industrier, förenkla människors liv och säkerligen också förgylla fritiden för en hel del av oss. Det är viktigt att fördelarna med tekniken inte överskuggas av nackdelarna den möjliggör.

Förbuden mot övervakning och smygfilmande av andra finns redan. Framför allt måste man se till att förbuden efterlevs. Privatlivets gräns måste hållas vid trädgårdshäcken och sovrumsfönstret, oavsett hur lätt det blir att kika förbi dem.

Därför är det viktigt med regeluppföljning. Används de på rätt sätt? Hur ofta sker övertramp? Fungerar systemet med frivillig tillståndsprövning? Dessa frågor kommer att behöva besvaras.

När EU-kommissionen presenterade sitt arbete inför den kommande drönarpolicyn beskrevs Sverige som ett föregångsland inom tekniken. Det ska vi vara även på integritetsområdet.

Även om den innebär många möjligheter har den dock en mörk baksida. Kameraförsedda drönare utgör nämligen ett påtagligt hot mot den personliga integriteten, en problematik som Sverige står passivt inför.

Media-, jordbruks- och fastighetsföretag har upptäckt hur praktiska de små luftburna kamerorna är, och poliser och budfirmor nosar på tekniken. Precis som Googles Street view-fotograferingar för några år sedan kan drönare dock alltför lätt göra intrång i människors privatliv.

Ingenting förhindrar att drönare hamnar i felaktiga händer. Datainspektionens tillstånd krävs för att filma eller fotografera med drönare i offentliga miljöer, men ännu har ingen ansökan mottagits. Privatpersoner behöver inte ens något tillstånd om de uppger att drönaren inte ska ta bilder eller filma. Vad de faktiskt gör kontrollerar ingen.

Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) är av uppfattningen att de redan gällande lagarna kring övervakning och luftfart gör oss väl förberedda inför kommande problem. Det är inte omöjligt att hon har rätt, men det kan också visa sig vara ett ödesdigert antagande.

Med tekniken kommer en ökad risk för missbruk med personliga integritetskränkningar som följd. Utvecklingen bör följas upp noggrant för att säkerställa att det nuvarande regelverket fungerar.

Norge har redan börjat erfara följderna. En kameraförsedd drönare svävade runt en mans hus och tog bilder genom hans fönster, och i vintras anmälde en kvinna att hon blivit filmad genom ett fönster på tionde våningen. Sådana kränkningar av privatlivet är djupt obehagliga, och det är bara en tidsfråga innan fenomenet kan blossa upp i Sverige.

Drönarnas framväxt är ett monument över tekniska landvinningar och det är praktiskt taget bara fantasin som sätter stopp för de nya användningsområdena. Det kan erbjuda stora möjligheter för nya industrier, förenkla människors liv och säkerligen också förgylla fritiden för en hel del av oss. Det är viktigt att fördelarna med tekniken inte överskuggas av nackdelarna den möjliggör.

Förbuden mot övervakning och smygfilmande av andra finns redan. Framför allt måste man se till att förbuden efterlevs. Privatlivets gräns måste hållas vid trädgårdshäcken och sovrumsfönstret, oavsett hur lätt det blir att kika förbi dem.

Därför är det viktigt med regeluppföljning. Används de på rätt sätt? Hur ofta sker övertramp? Fungerar systemet med frivillig tillståndsprövning? Dessa frågor kommer att behöva besvaras.

När EU-kommissionen presenterade sitt arbete inför den kommande drönarpolicyn beskrevs Sverige som ett föregångsland inom tekniken. Det ska vi vara även på integritetsområdet.

  • Blanche Jarn