18 jul 2014 06:00

07 jan 2015 12:00

Smink apotekens framgångsrecept

Om man jämför priserna på smink och hälsoprodukter hos Apoteket och Ica Maxi kommer man att komma fram till att Apoteket är dyrare. Det är just vad TT gjorde och basunerade ut som en stor nyhet (15/7).

Skulle man å andra sidan ha jämfört vad receptfria läkemedel som exempelvis värktabletter kostar på Apoteket och på valfri bensinmack kunde man lika gärna ha haft nyheten att Apoteket är väldigt billigt.

TT:s undersökning må vara ett utslag av bristande omdöme och resultatet utan intresse, det hindrar dock inte att Apoteket är ineffektivt och dyrt.

Att det blev möjligt att köpa receptfria läkemedel även i andra butiker än Apoteket var milt sagt en välsignelse, åtminstone för konsumenterna. Att kunna införskaffa värktabletter och bot mot halsbränna på sin vanliga livsmedelsbutik eller nattöppna mack har inneburit en väsentlig förbättring. Försäljningen av kringprodukter som smink och hälsoartiklar på apoteken bevisar hur uppskattat det har varit.

När en stor del av försäljningen av receptfria läkemedel flyttade från apoteken blev dessa tvungna att se sig om efter andra intäktsmöjligheter. Receptbelagda läkemedel kan visserligen sägas vara apotekens raison d’être men kan inte bära upp verksamheten.

Apoteken får ersättning, den så kallade handelsmarginalen, för att hantera läkemedel och andra varor som skrivs ut på recept. Sveriges apoteksförening har dock visat att handelsersättningen inte täcker kostnaderna för att hantera dessa läkemedel.

Tidigare kunde apoteken sälja den kopia som var billigast på det lokala lagret. Nu är det lag på att apoteken ska sälja den kopia som är billigast av de tillgängliga på marknaden, vilket fastslås månadsvis. Det medför att den medicin som köpts in och hålls i lager men som inte går åt ibland inte får säljas nästa månad.

Att bygga verksamhetens lönsamhet kring receptbelagda läkemedel torde vara direkt uteslutet. Det är därför inte undra på att apoteken har valt att ta mer av ett helhetsgrepp kring kropp och hälsa. Ja, det är dyrare att köpa samma märken på Apoteket än på Ica Maxi, men det samma kan sägas om mindre Ica-butiker något som dock ännu inte verkar ha blivit föremål för TT:s granskande reportrar.

Om försäljningen av smink och hälsoprodukter gör att apoteken går runt är det värt att applådera. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat med 40 procent. Öppettiderna har också förbättrats väsentligt. Sedan apoteksmonopolet avskaffades 2009 har den totala öppettiden i Sverige ökat med hela 70 procent. Antalet apotek som har söndagsöppet har ökat med fantastiska 174 procent.

Förutsättningarna för apoteken kunde vara bättre. Regleringarna är många och skapar problem som nästan alltid drabbar dem som behöver läkemedlen. Apoteken gör i de flesta fall sitt yttersta för att förbättra verksamheten och erbjuda bästa tänkbara service.

Allt detta tenderar dock att utelämnas ur de mediala granskningarna som hellre fokuserar ensidigt på negativa effekter, hur små eller som i det aktuella fallet ointressanta de än må vara.

Skulle man å andra sidan ha jämfört vad receptfria läkemedel som exempelvis värktabletter kostar på Apoteket och på valfri bensinmack kunde man lika gärna ha haft nyheten att Apoteket är väldigt billigt.

TT:s undersökning må vara ett utslag av bristande omdöme och resultatet utan intresse, det hindrar dock inte att Apoteket är ineffektivt och dyrt.

Att det blev möjligt att köpa receptfria läkemedel även i andra butiker än Apoteket var milt sagt en välsignelse, åtminstone för konsumenterna. Att kunna införskaffa värktabletter och bot mot halsbränna på sin vanliga livsmedelsbutik eller nattöppna mack har inneburit en väsentlig förbättring. Försäljningen av kringprodukter som smink och hälsoartiklar på apoteken bevisar hur uppskattat det har varit.

När en stor del av försäljningen av receptfria läkemedel flyttade från apoteken blev dessa tvungna att se sig om efter andra intäktsmöjligheter. Receptbelagda läkemedel kan visserligen sägas vara apotekens raison d’être men kan inte bära upp verksamheten.

Apoteken får ersättning, den så kallade handelsmarginalen, för att hantera läkemedel och andra varor som skrivs ut på recept. Sveriges apoteksförening har dock visat att handelsersättningen inte täcker kostnaderna för att hantera dessa läkemedel.

Tidigare kunde apoteken sälja den kopia som var billigast på det lokala lagret. Nu är det lag på att apoteken ska sälja den kopia som är billigast av de tillgängliga på marknaden, vilket fastslås månadsvis. Det medför att den medicin som köpts in och hålls i lager men som inte går åt ibland inte får säljas nästa månad.

Att bygga verksamhetens lönsamhet kring receptbelagda läkemedel torde vara direkt uteslutet. Det är därför inte undra på att apoteken har valt att ta mer av ett helhetsgrepp kring kropp och hälsa. Ja, det är dyrare att köpa samma märken på Apoteket än på Ica Maxi, men det samma kan sägas om mindre Ica-butiker något som dock ännu inte verkar ha blivit föremål för TT:s granskande reportrar.

Om försäljningen av smink och hälsoprodukter gör att apoteken går runt är det värt att applådera. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat med 40 procent. Öppettiderna har också förbättrats väsentligt. Sedan apoteksmonopolet avskaffades 2009 har den totala öppettiden i Sverige ökat med hela 70 procent. Antalet apotek som har söndagsöppet har ökat med fantastiska 174 procent.

Förutsättningarna för apoteken kunde vara bättre. Regleringarna är många och skapar problem som nästan alltid drabbar dem som behöver läkemedlen. Apoteken gör i de flesta fall sitt yttersta för att förbättra verksamheten och erbjuda bästa tänkbara service.

Allt detta tenderar dock att utelämnas ur de mediala granskningarna som hellre fokuserar ensidigt på negativa effekter, hur små eller som i det aktuella fallet ointressanta de än må vara.

  • Daniel Persson