17 jul 2014 06:00

07 jan 2015 12:13

Inget fel i att vara behövd

Under det senaste året har flera hjälpsidor startats på nätet. De ger människor möjlighet att hjälpa andra när de verkligen behöver det och erbjuder därmed en ovärderlig utväg för människor i trångmål.

Sveriges television har i ett nyhetsreportage (16/7) talat med några av de engagerade. Huruvida de som medverkar i reportaget är representativa för flertalet engagerade är oklart, men det får antas vara osannolikt. De är nämligen huvudsakligen kritiska till att den egna verksamheten alls existerar.

”Det är tragiskt att man måste starta sådana här organisationer för att hjälpa när inte systemet fungerar”, säger en kvinna som berömvärt har valt att hjälpa andra via en av de nya Facebookgrupperna.

Är det tragiskt att dessa organisationer finns? Absolut inte, tvärtom. Det är underbart och ett synnerligen gott betyg för den mänskliga naturen.

Det finns sådant vi sköter gemensamt genom det offentliga. På det viset har vi löst merparten av de situationer som människor ställs inför utan egen förskyllan. Systemet ställer dock krav på dem som vill ha hjälp, vi har inte medborgarlön. Det ska också nå dem som är i behov av det utan att gå till dem som annars skulle försöka utnyttja systemet. Det är inte ett perfekt system, ett sådant finns inte, men det är på de allra flesta sätt ett rätt bra system.

Några kommer alltid att falla mellan stolarna trots att de inte borde ha gjort det, så blir det när människor ska göra bedömningar. Det är tråkigt, men ofrånkomligt.

Den offentligt organiserade hjälpen är dessutom främst långsiktig. Byråkratin är sällsynt illa lämpad för att hantera akuta ärenden. Där är dock vi som människor överlägsna. Vi hanterar våra egna pengar vilket gör att vi utan problem kan välja att helt enkelt bara lita på att en människa som säger sig ha det svårt faktiskt har det och erbjuda oss att hjälpa till. Inga utredningar behövs, bara medmänsklighet.

Nu är lyckligtvis medmänsklighet och empati inga bristvaror. Människan är en social varelse och vår benägenhet att hjälpa varandra trots att vi inte är tvungna har kraftigt bidragit till att vi har kommit så här långt.

Det är inte konstigt att människor hamnar i situationer där de behöver hjälp av andra. Inte heller är det konstigt att hjälpa någon som behöver det. Det är definitivt inte tragiskt, eller någonting vars existens vi ska skämmas över.

För många kommer hjälpen från släkt och vänner. Andra saknar dessa naturliga relationer och just därför är det bra att man genom organisering skapar dessa möjligheter.

Vissa situationer hanterar vi enklast genom det offentliga. Andra situationer sköts däremot bäst av människor på egen hand. Det är genom att låta dessa två funktioner samexistera som vi kan hjälpa flest människor på bästa sätt. Just därför är det också så viktigt att vi har råd att hjälpa varandra.

Daniel Persson

Under det senaste året har flera hjälpsidor startats på nätet. De ger människor möjlighet att hjälpa andra när de verkligen behöver det och erbjuder därmed en ovärderlig utväg för människor i trångmål.

Sveriges television har i ett nyhetsreportage (16/7) talat med några av de engagerade. Huruvida de som medverkar i reportaget är representativa för flertalet engagerade är oklart, men det får antas vara osannolikt. De är nämligen huvudsakligen kritiska till att den egna verksamheten alls existerar.

”Det är tragiskt att man måste starta sådana här organisationer för att hjälpa när inte systemet fungerar”, säger en kvinna som berömvärt har valt att hjälpa andra via en av de nya Facebookgrupperna.

Är det tragiskt att dessa organisationer finns? Absolut inte, tvärtom. Det är underbart och ett synnerligen gott betyg för den mänskliga naturen.

Det finns sådant vi sköter gemensamt genom det offentliga. På det viset har vi löst merparten av de situationer som människor ställs inför utan egen förskyllan. Systemet ställer dock krav på dem som vill ha hjälp, vi har inte medborgarlön. Det ska också nå dem som är i behov av det utan att gå till dem som annars skulle försöka utnyttja systemet. Det är inte ett perfekt system, ett sådant finns inte, men det är på de allra flesta sätt ett rätt bra system.

Några kommer alltid att falla mellan stolarna trots att de inte borde ha gjort det, så blir det när människor ska göra bedömningar. Det är tråkigt, men ofrånkomligt.

Den offentligt organiserade hjälpen är dessutom främst långsiktig. Byråkratin är sällsynt illa lämpad för att hantera akuta ärenden. Där är dock vi som människor överlägsna. Vi hanterar våra egna pengar vilket gör att vi utan problem kan välja att helt enkelt bara lita på att en människa som säger sig ha det svårt faktiskt har det och erbjuda oss att hjälpa till. Inga utredningar behövs, bara medmänsklighet.

Nu är lyckligtvis medmänsklighet och empati inga bristvaror. Människan är en social varelse och vår benägenhet att hjälpa varandra trots att vi inte är tvungna har kraftigt bidragit till att vi har kommit så här långt.

Det är inte konstigt att människor hamnar i situationer där de behöver hjälp av andra. Inte heller är det konstigt att hjälpa någon som behöver det. Det är definitivt inte tragiskt, eller någonting vars existens vi ska skämmas över.

För många kommer hjälpen från släkt och vänner. Andra saknar dessa naturliga relationer och just därför är det bra att man genom organisering skapar dessa möjligheter.

Vissa situationer hanterar vi enklast genom det offentliga. Andra situationer sköts däremot bäst av människor på egen hand. Det är genom att låta dessa två funktioner samexistera som vi kan hjälpa flest människor på bästa sätt. Just därför är det också så viktigt att vi har råd att hjälpa varandra.

Daniel Persson