13 jun 2014 06:00

07 jan 2015 11:59

Ett sundare sätt att bygga ekonomin

Sverige har klarat sig bra ur den ekonomiska krisen. Det hörs ofta från moderata företrädare, inte minst statsminister Fredrik Reinfeldt och finansminister Anders Borg.

Många börjar tröttna på de där meningarna om att Sverige har klarat sig väl –och det är egentligen utmärkt. Det tyder på att bilden stämmer. Sverige har klarat sig bra, trots att världen har genomgått det som ibland beskrivs som den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talets depression.

För snart sex år sedan bröt finanskrisen ut, först i USA. Redan under 2007 hade instabiliteten i ekonomin börjat märkas och i tidningarna kunde vi läsa om så kallade subprimelån. En ogynnsam kombination av åtgärder, bland annat lån till hushåll med låga inkomster och en extrem lågräntepolitik, ledde till kraftigt stigande huspriser i USA. I september 2008 sprack bubblan. När investmentbanken Lehman Brothers sedan gick i konkurs, utan att räddas av staten, spred sig konsekvenserna snabbt över världens sammanflätade finansmarknader. I Europa följde skuldkrisen med Grekland i spetsen.

I början av 1990-talet hade Sverige en liknande fastighetsbubbla. Efter det sågs de svenska finansiella systemen över. Det har varit en mycket viktig del, vid sidan av regeringens aktiva politik, i att Sverige har klarat sig bra genom krisen. Det pekar också på vikten för hela samhället av att ha robusta finansiella system. Dessa behöver med jämna mellanrum ses över.

I torsdags presenterade Företagsskattekommittén sin rapport som tagit fasta på hur den finansiella sårbarheten kan minska. Utredningens fokus har varit att ge förslag till ett nytt system för bolagsbeskattning. Det berör alltså inte enskilda näringsidkare, utan handels- och aktiebolag.

De nya principerna för företagsbeskattning som föreslås innebär att finansiering med lånat och eget kapital ska behandlas lika. Ledstjärnan har varit att det är ett sundare sätt att bygga ekonomin än dagens system som gynnar lånat kapital framför eget. Att från politiskt håll acceptera lånande är en sak –men staten bör inte subventionera lån genom skattesystemet.

När de ekonomiska prognoserna nu börjar peka uppåt efter krisåren skulle det även vara ett bra läge att i samma anda se över hur hushållens ekonomiska sårbarhet kan minska. Finansinspektionen konstaterar i en ny rapport att det svenska finansiella systemet är förhållandevis motståndskraftigt. Det kan ses som ett gott betyg för regeringens finanspolitik. Myndigheten varnar dock för hushållens stora skulder, som till stor del är kopplade till bostadslån.

Samma princip som nu förordas för bolagen, att staten inte ska uppmuntra lånande, gäller också på hushållssidan. Ränteavdrag för hushållen, som gynnar lånande framför sparande, borde i konsekvensens namn också ses över och trappas ner över ett antal år.

Kriser och bubblor är inslag i ekonomin som ständigt riskerar att återkomma. Från politiskt håll är det därför nödvändigt att i bättre tider reformera för en sundare ekonomisk kultur, så att Sverige kan klara sig väl även genom framtida kriser.

Många börjar tröttna på de där meningarna om att Sverige har klarat sig väl –och det är egentligen utmärkt. Det tyder på att bilden stämmer. Sverige har klarat sig bra, trots att världen har genomgått det som ibland beskrivs som den värsta ekonomiska krisen sedan 1930-talets depression.

För snart sex år sedan bröt finanskrisen ut, först i USA. Redan under 2007 hade instabiliteten i ekonomin börjat märkas och i tidningarna kunde vi läsa om så kallade subprimelån. En ogynnsam kombination av åtgärder, bland annat lån till hushåll med låga inkomster och en extrem lågräntepolitik, ledde till kraftigt stigande huspriser i USA. I september 2008 sprack bubblan. När investmentbanken Lehman Brothers sedan gick i konkurs, utan att räddas av staten, spred sig konsekvenserna snabbt över världens sammanflätade finansmarknader. I Europa följde skuldkrisen med Grekland i spetsen.

I början av 1990-talet hade Sverige en liknande fastighetsbubbla. Efter det sågs de svenska finansiella systemen över. Det har varit en mycket viktig del, vid sidan av regeringens aktiva politik, i att Sverige har klarat sig bra genom krisen. Det pekar också på vikten för hela samhället av att ha robusta finansiella system. Dessa behöver med jämna mellanrum ses över.

I torsdags presenterade Företagsskattekommittén sin rapport som tagit fasta på hur den finansiella sårbarheten kan minska. Utredningens fokus har varit att ge förslag till ett nytt system för bolagsbeskattning. Det berör alltså inte enskilda näringsidkare, utan handels- och aktiebolag.

De nya principerna för företagsbeskattning som föreslås innebär att finansiering med lånat och eget kapital ska behandlas lika. Ledstjärnan har varit att det är ett sundare sätt att bygga ekonomin än dagens system som gynnar lånat kapital framför eget. Att från politiskt håll acceptera lånande är en sak –men staten bör inte subventionera lån genom skattesystemet.

När de ekonomiska prognoserna nu börjar peka uppåt efter krisåren skulle det även vara ett bra läge att i samma anda se över hur hushållens ekonomiska sårbarhet kan minska. Finansinspektionen konstaterar i en ny rapport att det svenska finansiella systemet är förhållandevis motståndskraftigt. Det kan ses som ett gott betyg för regeringens finanspolitik. Myndigheten varnar dock för hushållens stora skulder, som till stor del är kopplade till bostadslån.

Samma princip som nu förordas för bolagen, att staten inte ska uppmuntra lånande, gäller också på hushållssidan. Ränteavdrag för hushållen, som gynnar lånande framför sparande, borde i konsekvensens namn också ses över och trappas ner över ett antal år.

Kriser och bubblor är inslag i ekonomin som ständigt riskerar att återkomma. Från politiskt håll är det därför nödvändigt att i bättre tider reformera för en sundare ekonomisk kultur, så att Sverige kan klara sig väl även genom framtida kriser.

  • Amelie Langby