09 jun 2014 06:00

07 jan 2015 12:12

Möjlighet till eget boende

Nu har friggeboden fått en efterträdare. I onsdags fattade riksdagen det positiva beslutet att godkänna de så kallade Attefallhusen.

Friggeboden fick sitt namn efter folkpartisten Birgit Friggebo som var bostadsminister när reglerna om att en mindre byggnad får uppföras utan bygglov i anslutning till småhus antogs 1979. För några år sedan, 2008, utökades friggebodens tillåtna yta från 10 kvadratmeter till 15.

I och med riksdagens beslut i onsdags kommer det redan i sommar att finnas möjlighet att bygga hus på 25 kvadratmeter utan bygglov, om man anmäler detta till byggnadsnämnden och lämnar startbesked före bygget. Den nya lite större friggeboden har således kommit att kallas Attefallhus, efter kristdemokraten Stefan Attefall som nu är bostadsminister.

Attefall har under sin tid som bostadsminister utmärkt sig för att göra omfattande utredningar i syfte att reformera bostadsmarknaden. De nya komplementhusen som ska kunna användas som permanentbostäder är ett exempel på hur Attefall har satsat på att möjliggöra för mer effektivt utnyttjande av befintlig tomt och mark. Ett annat exempel är de förenklade reglerna för uthyrning i andra hand.

Attefallhusen får inte säljas vidare enskilt, men kan väl hyras ut. Då bostadsbristen är ett ständigt växande problem på många håll i landet kan den här typen av bostäder vara en del av lösningen för att öka bostadsbeståndet. För att möta den stora efterfrågan på bostäder behövs nytänkande förslag av denna sort.

I Lagrådets remissvar kritiserades förslaget för att inte tillräckligt ha tagit hänsyn till hur grannar och närboende har rätt till domstolsprövning. Det bör förstås göras tydligt och ytterligare lagstiftning kan komma att behövas för att justera detta. Ingen önskar utdragna och svårlösta grannfejder.

Den som vill bygga sitt Attefallhus närmare än 4,5 meter från tomtgränsen behöver först få grannarnas godkännande. Men även vid 5 eller ytterligare några meter från tomtgränsen bör förstås den gode grannen samtala med sina närboende. Bara för att man får bygga betyder inte att man nödvändigtvis bör göra det. Sunt förnuft gäller.

Samtidigt belyser detta ett problem med dagens bostadsmarknad: alla vill att det ska byggas mer för att lösa bostadsbristen, som är särskilt svår för unga, men ingen vill att det ska ske på deras bakgård. Om bostadsbristen ska kunna lösas kommer emellertid några bakgårdar att behöva bebyggas, och det är bra att regeringen ökar möjligheterna för det.

Från och med juli kan de första nya Attefallhusen stå klara. Fler reformer är nödvändiga för att bostadsbristen på många orter ska lösas. Likväl kan 25 kvadrat med egen ingång nu bli ett första eget boende för några av de ungdomar som i dagarna tar studenten och är på väg att flytta hemifrån för jobb eller studier.

Friggeboden fick sitt namn efter folkpartisten Birgit Friggebo som var bostadsminister när reglerna om att en mindre byggnad får uppföras utan bygglov i anslutning till småhus antogs 1979. För några år sedan, 2008, utökades friggebodens tillåtna yta från 10 kvadratmeter till 15.

I och med riksdagens beslut i onsdags kommer det redan i sommar att finnas möjlighet att bygga hus på 25 kvadratmeter utan bygglov, om man anmäler detta till byggnadsnämnden och lämnar startbesked före bygget. Den nya lite större friggeboden har således kommit att kallas Attefallhus, efter kristdemokraten Stefan Attefall som nu är bostadsminister.

Attefall har under sin tid som bostadsminister utmärkt sig för att göra omfattande utredningar i syfte att reformera bostadsmarknaden. De nya komplementhusen som ska kunna användas som permanentbostäder är ett exempel på hur Attefall har satsat på att möjliggöra för mer effektivt utnyttjande av befintlig tomt och mark. Ett annat exempel är de förenklade reglerna för uthyrning i andra hand.

Attefallhusen får inte säljas vidare enskilt, men kan väl hyras ut. Då bostadsbristen är ett ständigt växande problem på många håll i landet kan den här typen av bostäder vara en del av lösningen för att öka bostadsbeståndet. För att möta den stora efterfrågan på bostäder behövs nytänkande förslag av denna sort.

I Lagrådets remissvar kritiserades förslaget för att inte tillräckligt ha tagit hänsyn till hur grannar och närboende har rätt till domstolsprövning. Det bör förstås göras tydligt och ytterligare lagstiftning kan komma att behövas för att justera detta. Ingen önskar utdragna och svårlösta grannfejder.

Den som vill bygga sitt Attefallhus närmare än 4,5 meter från tomtgränsen behöver först få grannarnas godkännande. Men även vid 5 eller ytterligare några meter från tomtgränsen bör förstås den gode grannen samtala med sina närboende. Bara för att man får bygga betyder inte att man nödvändigtvis bör göra det. Sunt förnuft gäller.

Samtidigt belyser detta ett problem med dagens bostadsmarknad: alla vill att det ska byggas mer för att lösa bostadsbristen, som är särskilt svår för unga, men ingen vill att det ska ske på deras bakgård. Om bostadsbristen ska kunna lösas kommer emellertid några bakgårdar att behöva bebyggas, och det är bra att regeringen ökar möjligheterna för det.

Från och med juli kan de första nya Attefallhusen stå klara. Fler reformer är nödvändiga för att bostadsbristen på många orter ska lösas. Likväl kan 25 kvadrat med egen ingång nu bli ett första eget boende för några av de ungdomar som i dagarna tar studenten och är på väg att flytta hemifrån för jobb eller studier.

  • Amelie Langby