14 maj 2014 06:00

07 jan 2015 12:11

Bolagen borde få lägre skatt

I juni ska regeringens tillsatta utredning om beskattning av bolag lämna förslag. I tisdags kunde Dagens industri berätta att utredningen enligt källor kommer att föreslå sänkt bolagsskatt.

Innan ett sådant förslag kan genomföras måste det förstås godkännas av riksdagen. Med tanke på det ljumma partipolitiska engagemanget för skattesänkningar i nuläget kommer utredningens förslag inte särskilt lägligt. Enligt källorna ska dock både regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet ha ställt sig försiktigt positiva till förslaget. Se där, skattesänkningar som idé får inte kalla handen.

Regeringen har försatt sig i en tuff situation inför valet att försvara skattesänkningarna som har genomförts och samtidigt gå till val på stopp för skattesänkningar. Att försvara skattesänkningarna som har gjort det mer lönsamt att arbeta och skapat fler jobb borde inte vara den tuffa uppgiften.

Oppositionen har dock gått till angrepp och försökt sätta bilden av att det har orsakat problem i skolan och omsorgen. Mer pengar i plånboken är förstås lätt att fnysa åt för den som har, men regeringens skattepolitik har främst inneburit att människor med lägre inkomst har fått större marginaler. Det är där de extra hundralapparna märks.

Hur den högljudda opinionen än låter tycker nog de allra flesta att regeringens reformer är rätt bra. Det inser också S som har sagt att de inte vill riva upp jobbskatteavdragen utifall de skulle vinna valet.

Något tuffare torde det vara för regeringen att förklara varför de nu sätter tillfälligt stopp för skattesänkningar. Likväl är politikomläggningen förståelig för att staten ska kunna nå överskottsmålet och spara till sämre tider. S däremot vacklar i idén om överskottsmålet och ordning och reda i finanserna. De tycks enbart vilja sätta stopp för skattesänkningar.

Det är lätt att lova förändring i opposition, men utan finansiering förblir det ohållbara löften. Och någonstans måste finansieringen komma ifrån, oavsett parti vid makten. Det är därför alla tankar om skattesänkningar inte bör avfärdas.

Ekot rapporterade i slutet av april att såväl forskare vid Lunds universitet som Skatteverkets generaldirektör förordar ytterligare sänkningar av bolagsskatten för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt. Lägre bolagsskatt stärker incitamenten för näringslivet att investera i Sverige, det leder till högre sysselsättning och därmed fler som betalar skatt –och således mer resurser till skolan och omsorgen.

Utredningens förslag ska även gynna bolag som finansieras av eget kapital, vilket gör det enklare för små nystartade företag. Ränteavdragen, som även justerades vid sänkningen av bolagsskatten förra året, ska begränsas och således finansiera sänkningen av bolagsskatten.

Förslaget behöver först presenteras i sin helhet, men regeringen skulle göra gott i att förorda en ny sänkning av bolagsskatten. Snart kommer väl S, som vid förra sänkningen först påstod att det var oansvarigt, ändå att ändra sig igen. För det där med att sänka skatter behöver inte vara så dumt.

Amelie Langby

Innan ett sådant förslag kan genomföras måste det förstås godkännas av riksdagen. Med tanke på det ljumma partipolitiska engagemanget för skattesänkningar i nuläget kommer utredningens förslag inte särskilt lägligt. Enligt källorna ska dock både regeringspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet ha ställt sig försiktigt positiva till förslaget. Se där, skattesänkningar som idé får inte kalla handen.

Regeringen har försatt sig i en tuff situation inför valet att försvara skattesänkningarna som har genomförts och samtidigt gå till val på stopp för skattesänkningar. Att försvara skattesänkningarna som har gjort det mer lönsamt att arbeta och skapat fler jobb borde inte vara den tuffa uppgiften.

Oppositionen har dock gått till angrepp och försökt sätta bilden av att det har orsakat problem i skolan och omsorgen. Mer pengar i plånboken är förstås lätt att fnysa åt för den som har, men regeringens skattepolitik har främst inneburit att människor med lägre inkomst har fått större marginaler. Det är där de extra hundralapparna märks.

Hur den högljudda opinionen än låter tycker nog de allra flesta att regeringens reformer är rätt bra. Det inser också S som har sagt att de inte vill riva upp jobbskatteavdragen utifall de skulle vinna valet.

Något tuffare torde det vara för regeringen att förklara varför de nu sätter tillfälligt stopp för skattesänkningar. Likväl är politikomläggningen förståelig för att staten ska kunna nå överskottsmålet och spara till sämre tider. S däremot vacklar i idén om överskottsmålet och ordning och reda i finanserna. De tycks enbart vilja sätta stopp för skattesänkningar.

Det är lätt att lova förändring i opposition, men utan finansiering förblir det ohållbara löften. Och någonstans måste finansieringen komma ifrån, oavsett parti vid makten. Det är därför alla tankar om skattesänkningar inte bör avfärdas.

Ekot rapporterade i slutet av april att såväl forskare vid Lunds universitet som Skatteverkets generaldirektör förordar ytterligare sänkningar av bolagsskatten för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt. Lägre bolagsskatt stärker incitamenten för näringslivet att investera i Sverige, det leder till högre sysselsättning och därmed fler som betalar skatt –och således mer resurser till skolan och omsorgen.

Utredningens förslag ska även gynna bolag som finansieras av eget kapital, vilket gör det enklare för små nystartade företag. Ränteavdragen, som även justerades vid sänkningen av bolagsskatten förra året, ska begränsas och således finansiera sänkningen av bolagsskatten.

Förslaget behöver först presenteras i sin helhet, men regeringen skulle göra gott i att förorda en ny sänkning av bolagsskatten. Snart kommer väl S, som vid förra sänkningen först påstod att det var oansvarigt, ändå att ändra sig igen. För det där med att sänka skatter behöver inte vara så dumt.

Amelie Langby