09 apr 2014 06:00

23 jan 2015 14:34

Regeringen på rätt spår

Oppositionen har för vana att klaga på att regeringen satsar alldeles för lite på infrastruktur. Nu blir det desto svårare att påstå.

Vid en presskonferens på tisdagen meddelade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) att regeringen satsar 522 miljarder kronor på Sveriges transportsystem under perioden 2014-2025. De största utgiftsposterna går till underhåll och drift av järnvägsnätet och statliga vägar samt utveckling av transportsystemet.

Det är glädjande nyheter, särskilt att regeringen väljer att storsatsa på järnvägen. Att se till att infrastrukturen fungerar väl hör till statens viktigaste uppgifter. Det är en nödvändighet, inte minst för jobbens skull. En flexibel arbetsmarknad kräver att människor kan tågpendla och röra sig mellan landsändar. För många är det en nödvändighet att ta tåget för att komma till jobbet. Därför är det olyckligt att de allt för ofta står stilla, i stället för att gå som på räls.

Tågförseningar hör till vardagen för många som pendlar till arbetet, något som bidrar till enorma samhällsekonomiska förluster. Under de senaste månaderna har flera godståg spårat ur. Som tur är har ingen skadats i samband med incidenterna. De har ”endast” orsakat stopp i trafiken och betydande förseningar som ibland varat i flera dagar.

Det finns många anledningar till järnvägsnätets problem. En av dem är att den lider av kraftigt eftersatt underhåll. Situationen har blivit akut. Enligt den kapacitetsutredning som Trafikverket gjorde 2012 kommer det att ta mellan sju till tio år för att få järnvägen i acceptabelt skick. Därför är det välkommet att regeringen nu avsätter 86 miljarder kronor till drift och underhåll.

Vissa problem kan åtgärdas med ökade anslag, men det gäller inte alla –däribland de frekventa tågförseningarna. I en granskning gjord av Riksrevisionen från förra året konstateras att sent ankommande tåg inte enbart kan förklaras med hänvisning till bristande resurser. Riksrevisorn Claes Norgren kommenterar utredningen på myndighetens hemsida: ”Tågförseningarna kan minskas och staten få mer valuta för pengarna om styrningen och uppföljningen av järnvägssystemet förbättras.”.

Enligt Riksrevisionen har inte regeringen tillräcklig överblick, eller fullgott underlag, för att kunna åtgärda och förebygga tågförseningarna. Förhoppningsvis tar regeringen, och inte minst infrastrukturministern, till sig av Riksrevisionens kritik när infrastruktursatsningen ska genomföras.

Regeringen har många utmaningar framför sig när det gäller att förbättra Sveriges infrastruktur. Och för att den kommande satsningen verkligen ska ha den effekt som är tänkt krävs inte bara pengar, utan också att pengarna läggs på rätt saker.

Naomi Abramowicz

Oppositionen har för vana att klaga på att regeringen satsar alldeles för lite på infrastruktur. Nu blir det desto svårare att påstå.

Vid en presskonferens på tisdagen meddelade infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) att regeringen satsar 522 miljarder kronor på Sveriges transportsystem under perioden 2014-2025. De största utgiftsposterna går till underhåll och drift av järnvägsnätet och statliga vägar samt utveckling av transportsystemet.

Det är glädjande nyheter, särskilt att regeringen väljer att storsatsa på järnvägen. Att se till att infrastrukturen fungerar väl hör till statens viktigaste uppgifter. Det är en nödvändighet, inte minst för jobbens skull. En flexibel arbetsmarknad kräver att människor kan tågpendla och röra sig mellan landsändar. För många är det en nödvändighet att ta tåget för att komma till jobbet. Därför är det olyckligt att de allt för ofta står stilla, i stället för att gå som på räls.

Tågförseningar hör till vardagen för många som pendlar till arbetet, något som bidrar till enorma samhällsekonomiska förluster. Under de senaste månaderna har flera godståg spårat ur. Som tur är har ingen skadats i samband med incidenterna. De har ”endast” orsakat stopp i trafiken och betydande förseningar som ibland varat i flera dagar.

Det finns många anledningar till järnvägsnätets problem. En av dem är att den lider av kraftigt eftersatt underhåll. Situationen har blivit akut. Enligt den kapacitetsutredning som Trafikverket gjorde 2012 kommer det att ta mellan sju till tio år för att få järnvägen i acceptabelt skick. Därför är det välkommet att regeringen nu avsätter 86 miljarder kronor till drift och underhåll.

Vissa problem kan åtgärdas med ökade anslag, men det gäller inte alla –däribland de frekventa tågförseningarna. I en granskning gjord av Riksrevisionen från förra året konstateras att sent ankommande tåg inte enbart kan förklaras med hänvisning till bristande resurser. Riksrevisorn Claes Norgren kommenterar utredningen på myndighetens hemsida: ”Tågförseningarna kan minskas och staten få mer valuta för pengarna om styrningen och uppföljningen av järnvägssystemet förbättras.”.

Enligt Riksrevisionen har inte regeringen tillräcklig överblick, eller fullgott underlag, för att kunna åtgärda och förebygga tågförseningarna. Förhoppningsvis tar regeringen, och inte minst infrastrukturministern, till sig av Riksrevisionens kritik när infrastruktursatsningen ska genomföras.

Regeringen har många utmaningar framför sig när det gäller att förbättra Sveriges infrastruktur. Och för att den kommande satsningen verkligen ska ha den effekt som är tänkt krävs inte bara pengar, utan också att pengarna läggs på rätt saker.

Naomi Abramowicz