19 mar 2014 06:00

07 jan 2015 12:10

Läraren måste få undervisa

Att bli lärare i Sverige är i dag inte särskilt populärt, vilket inte är så konstigt. För att bli lärare behövs i regel fem års heltidsstudier, vilket innebär hundratusentals kronor i studieskulder samt en, i förhållande till utbildningslängden, tämligen låg lön. Möjligheten att göra karriär eller få löneförhöjning har under en längre tid varit närmast omöjligt, vilket har gjort att många ambitiösa studenter har valt att lägga sina studieår på andra utbildningar.

Alliansregeringen har infört högre lärarlöner, karriärmöjligheter och lärarlegitimationer med avsikten att höja standarden på den svenska lärarkåren och locka till sig duktiga studenter, vilket är avgörande för att få den svenska skolan på rätt köl igen. Det är viktiga steg framåt, om än inte tillräckliga.

Oavsett lönemöjligheter och samhällstatus så finns det ett stort problem som präglar läraryrket, nämligen den ytterst dåliga arbetsmiljön. Det är tyvärr inte första gången detta dystra faktum framkommer. Bland annat Lärarnas Riksförbund larmade 2011 om att många lärare upplever sig ha fått en försämrad arbetssituation.

Enligt Svenska Dagbladet (17/3) anser sig lärarna ha den sämsta arbetsmiljön, vilket slås fast i en ny jobbarometer. Den dåliga arbetsmiljön beror på flera aspekter, i synnerhet stress och konflikter. Att många lärare även upplever att det är svårt att påverka faktorerna bakom missnöjet gör situationen än värre.

Att som lärare behöva gå till jobbet med en ständig oro över huruvida det kommer att uppstå bråk i klassrummet under dagen är en hemsk tillvaro som ingen ska behöva leva med. Särskilt påfrestande blir en sådan verklighet för de lärare som upplever sig varken ha befogenheter eller auktoritet att reda ut en liknande situationer. Sådana konflikter förstärks också ju äldre eleverna är. Att konflikter på arbetsplatsen leder till högre stress råder det ingen tvekan om, något som försvårar mycket av arbetsuppgifterna.

Många av de svarande lärarna upplever även att de har för många arbetsuppgifter. Dels är administrationen väldigt hög och när den minskar klagar i stället föräldrarna på att informationen är dålig, dels har de många satsningarna på skolan inneburit en ny praxis för lärarna, vilket kan vara stressigt innan rutinerna har satt sig.

Att många lärare upplever sig allt för stressade för att kunna dra nytta av regeringens satsningar kan bero på många faktorer, men deras arbetssituation får inte negligeras. Att uppvärdera läraryrkets status är inte endast en fråga om lön eller karriärmöjligheter, det handlar lika mycket om lärarens självbild. Om den stora mängden administrativa uppgifter anses befogad, bör den också i den mån det är möjligt kunna utföras av administratörer i stället för lärare med flera års universitetsutbildning.

Ett första steg mot en bra och trivsam lärarroll är att möjliggöra för läraren att kunna prioritera sin undervisning.

Att bli lärare i Sverige är i dag inte särskilt populärt, vilket inte är så konstigt. För att bli lärare behövs i regel fem års heltidsstudier, vilket innebär hundratusentals kronor i studieskulder samt en, i förhållande till utbildningslängden, tämligen låg lön. Möjligheten att göra karriär eller få löneförhöjning har under en längre tid varit närmast omöjligt, vilket har gjort att många ambitiösa studenter har valt att lägga sina studieår på andra utbildningar.

Alliansregeringen har infört högre lärarlöner, karriärmöjligheter och lärarlegitimationer med avsikten att höja standarden på den svenska lärarkåren och locka till sig duktiga studenter, vilket är avgörande för att få den svenska skolan på rätt köl igen. Det är viktiga steg framåt, om än inte tillräckliga.

Oavsett lönemöjligheter och samhällstatus så finns det ett stort problem som präglar läraryrket, nämligen den ytterst dåliga arbetsmiljön. Det är tyvärr inte första gången detta dystra faktum framkommer. Bland annat Lärarnas Riksförbund larmade 2011 om att många lärare upplever sig ha fått en försämrad arbetssituation.

Enligt Svenska Dagbladet (17/3) anser sig lärarna ha den sämsta arbetsmiljön, vilket slås fast i en ny jobbarometer. Den dåliga arbetsmiljön beror på flera aspekter, i synnerhet stress och konflikter. Att många lärare även upplever att det är svårt att påverka faktorerna bakom missnöjet gör situationen än värre.

Att som lärare behöva gå till jobbet med en ständig oro över huruvida det kommer att uppstå bråk i klassrummet under dagen är en hemsk tillvaro som ingen ska behöva leva med. Särskilt påfrestande blir en sådan verklighet för de lärare som upplever sig varken ha befogenheter eller auktoritet att reda ut en liknande situationer. Sådana konflikter förstärks också ju äldre eleverna är. Att konflikter på arbetsplatsen leder till högre stress råder det ingen tvekan om, något som försvårar mycket av arbetsuppgifterna.

Många av de svarande lärarna upplever även att de har för många arbetsuppgifter. Dels är administrationen väldigt hög och när den minskar klagar i stället föräldrarna på att informationen är dålig, dels har de många satsningarna på skolan inneburit en ny praxis för lärarna, vilket kan vara stressigt innan rutinerna har satt sig.

Att många lärare upplever sig allt för stressade för att kunna dra nytta av regeringens satsningar kan bero på många faktorer, men deras arbetssituation får inte negligeras. Att uppvärdera läraryrkets status är inte endast en fråga om lön eller karriärmöjligheter, det handlar lika mycket om lärarens självbild. Om den stora mängden administrativa uppgifter anses befogad, bör den också i den mån det är möjligt kunna utföras av administratörer i stället för lärare med flera års universitetsutbildning.

Ett första steg mot en bra och trivsam lärarroll är att möjliggöra för läraren att kunna prioritera sin undervisning.

  • Mattias Holmström