14 jan 2014 06:00

07 jan 2015 11:54

Vänstern är mer än vinstförbud

Vänsterpartiet avslutade nyligen partiets 40:e kongress. Partiledaren Jonas Sjöstedt känner att valrörelsen kan komma att gå hans och partiets väg. Den senaste opinionsmätningen visar ett lågt stöd för allianspartierna på 39,7 procent. De rödgröna har i samma mätning 49,8 procent av sympatierna och V har hela 8,4 procent. Men mycket kan dock hända fram till valet, vilket förra valet tydligt visade.

Partiets nuvarande styrka grundar sig i en djup skyttegrav kring ett förbud mot vinster i välfärden, det vill säga allt som kan beskrivas som ”privat” och vinstdrivande. Vänsterpartiet kommer inte att stödja en regering som tillåter att offentlig vård utsätts för konkurrens av effektivare privata aktörer. V upprörs uppenbarligen mer av att privata skolor kan få skolpengen att räcka till verksamheten och vinst, än av ineffektiviteten inom offentlig sektor.

Hittills har det varit ett lyckat koncept att fokusera på en stor fråga som väljarna gillar. Problemet infinner sig när man tvingas redovisa den övriga politiken och den dagen ser ut att komma tidigare än partiledningen önskar. Kongressen bestämde att valplattformen ska presenteras redan i april. Den överkörda partiledningen hade naturligtvis hellre talat vinstförbud i välfärden tiden fram till valet.

Inte nog med det. Kongressen dammade av det politiskt hopplösa kravet på sex timmars arbetsvecka med bibehållen lön. En kurs som S med alla sannolikhet inte kommer att slå in på.

Ironiskt nog verkar det som om V, i alla fall partiledningen, tagit lärdom av de för dem så förhatliga riskkapitalbolagen på en punkt: nyttan av en hävstång. Om man vill öka avkastningen på eget kapital ska man investera med så mycket lånade pengar som möjligt. Risken ökar men vinsten kan bli större. V har hittat sin hävstång i ett vinstförbud.

Eftersom inte bara övervintrade kommunister är kritiska mot vinster i sjukvård och skola kan V utnyttja frågan som en hävstång för att vinna väljare de normalt sett inte når. Ett bra valresultat kan sedan användas som en ytterligare hävstång för att sätta press på S och MP vid en eventuell regeringsförhandling.

S har hittills undvikit att låsa sig vid ett rödgrönt regeringsalternativ och det är nog klokt även om det inte är ärligt mot väljarna. Nu verkar V:s kongress vara lika ideologisk som partiledningen är valtaktiskt slug, så Sjöstedt kommer nog till sist tvingas att förklara för väljarna hur arbetstidsförkortningar och annat ska gå till. V är ett ideologiskt drivet parti som har en syn på privat ägande och företagande som varken MP eller sansade delen av S delar, vilket rimligen skulle göra ett samregerande spännande –på det dåliga sättet.

Om Sjöstedt tillåts att helt monomant rabbla besvärjelser mot privata vårdgivare och skolor ända fram till valrörelsen, är risken stor att väljarna kommer att baxa en trojansk häst i riktning mot Rosenbad. Låt oss därför hoppas att V innan valet tvingas presentera sin övriga politik och statsministerkandidaten Löfven sitt regeringsalternativ.

Greger Ekman

Vänsterpartiet avslutade nyligen partiets 40:e kongress. Partiledaren Jonas Sjöstedt känner att valrörelsen kan komma att gå hans och partiets väg. Den senaste opinionsmätningen visar ett lågt stöd för allianspartierna på 39,7 procent. De rödgröna har i samma mätning 49,8 procent av sympatierna och V har hela 8,4 procent. Men mycket kan dock hända fram till valet, vilket förra valet tydligt visade.

Partiets nuvarande styrka grundar sig i en djup skyttegrav kring ett förbud mot vinster i välfärden, det vill säga allt som kan beskrivas som ”privat” och vinstdrivande. Vänsterpartiet kommer inte att stödja en regering som tillåter att offentlig vård utsätts för konkurrens av effektivare privata aktörer. V upprörs uppenbarligen mer av att privata skolor kan få skolpengen att räcka till verksamheten och vinst, än av ineffektiviteten inom offentlig sektor.

Hittills har det varit ett lyckat koncept att fokusera på en stor fråga som väljarna gillar. Problemet infinner sig när man tvingas redovisa den övriga politiken och den dagen ser ut att komma tidigare än partiledningen önskar. Kongressen bestämde att valplattformen ska presenteras redan i april. Den överkörda partiledningen hade naturligtvis hellre talat vinstförbud i välfärden tiden fram till valet.

Inte nog med det. Kongressen dammade av det politiskt hopplösa kravet på sex timmars arbetsvecka med bibehållen lön. En kurs som S med alla sannolikhet inte kommer att slå in på.

Ironiskt nog verkar det som om V, i alla fall partiledningen, tagit lärdom av de för dem så förhatliga riskkapitalbolagen på en punkt: nyttan av en hävstång. Om man vill öka avkastningen på eget kapital ska man investera med så mycket lånade pengar som möjligt. Risken ökar men vinsten kan bli större. V har hittat sin hävstång i ett vinstförbud.

Eftersom inte bara övervintrade kommunister är kritiska mot vinster i sjukvård och skola kan V utnyttja frågan som en hävstång för att vinna väljare de normalt sett inte når. Ett bra valresultat kan sedan användas som en ytterligare hävstång för att sätta press på S och MP vid en eventuell regeringsförhandling.

S har hittills undvikit att låsa sig vid ett rödgrönt regeringsalternativ och det är nog klokt även om det inte är ärligt mot väljarna. Nu verkar V:s kongress vara lika ideologisk som partiledningen är valtaktiskt slug, så Sjöstedt kommer nog till sist tvingas att förklara för väljarna hur arbetstidsförkortningar och annat ska gå till. V är ett ideologiskt drivet parti som har en syn på privat ägande och företagande som varken MP eller sansade delen av S delar, vilket rimligen skulle göra ett samregerande spännande –på det dåliga sättet.

Om Sjöstedt tillåts att helt monomant rabbla besvärjelser mot privata vårdgivare och skolor ända fram till valrörelsen, är risken stor att väljarna kommer att baxa en trojansk häst i riktning mot Rosenbad. Låt oss därför hoppas att V innan valet tvingas presentera sin övriga politik och statsministerkandidaten Löfven sitt regeringsalternativ.

Greger Ekman