16 sep 2015 06:00

16 sep 2015 13:55

En levande landsbygd kräver kontanter

Debatt:

Bankerna. Hur klarar sig den enskilde personen, föreningars kassörer, ansvariga näringsidkare eller andra som är beroende av kontanter, utan bankens service ?

I veckan ställdes detta på sin spets. Längs kanalen och i norra Skaraborg anordnades Skörde- och kulturfesten med många olika arrangemang. Föreningar, företag och enskilda var i behov av bankens tjänster. I Töreboda var uttagsautomaten ur funktion tidigt på veckan. Under helgen fanns inga kontanter att tillgå då uttagsautomaten fortfarande inte var lagad. Uttagsautomaten på ICA Supermarket var tömd på kontanter redan kl 10.00 på förmiddagarna och fick inte laddas med mer pengar den dagen. Övriga näringsidkare var rädda om sina växelpengar vilket är mycket förståeligt.

Detta gjorde att många inte kunde göra sina tänkta inköp på Skörde- och kulturfesten. Utställare och handlare fick begränsad försäljning.

När en förening, näringsidkare eller företag är i behov av växelpengar måste dessa beställas och köpas mot en avgift. På motsvarande sätt när man vill bli av med pengar måste ett avtal tecknas med Loomis och en ny avgift betalas. Alternativt ska man åka till Mariestad eller Skövde och sätta in dessa pengar mot avgift.

I Hajstorp var en förening i behov av 2 stycken kortläsare, vilka beställdes tidigt i somras och blev då lovad dessa. För cirka tre veckor sedan meddelade banken via mejl till föreningens kassör att de bara kunde få disponera en. Banken har bara två kortläsare och någon annan hade prioriterats att få låna den andra.

Resultatet blev att föreningen som hade behov av två kortläsare under 2 dagar fick klara sig med en. Kontanter gick inte att få tag på i Töreboda. Långa köer uppstod vid den enda kortläsaren som fanns. Swish var ett alternativ som fanns att tillgå och utnyttjades i mindre omfattning.

Jag är utomordentligt förvånad över bankens nonchalans över hur man kan låta sin enda uttagsautomat vara ur funktion under så lång tid utan att åtgärda felet.

Frivilligorganisationer försöker på alla sätt att vara egen bank och gå till dem som måste betala för att skaffa växel. Affärer och näringsidkare tar gärna emot växelpengar.

Man försöker fasa ut kontanthantering genom att ta ut avgift för att få tag i kontanter och nästan omöjliggöra att lämna ifrån sig kontanter.

Är bankens filosofi att vi inte ska hantera pengar. Riksbanken har beslutat att ge ut nya sedlar och mynt. Alltså anser Riksbanken att vi ska hantera pengar. Borde inte våra banker också handla efter detta?

Banken borde stötta ideella föreningar med kortläsare om önskemål finns att låna vid enstaka evenemang. Föreningar kan köpa eller leasa kortläsare men måste då skriva avtal med banken på minst ett år och betala en månadskostnad. Detta även om kortläsaren bara behövs 2 dagar/år.

Även en säkerhetsaspekt kan vägas in i denna problematik.

Med en alltför stor kontanthantering blir följderna att mer och mer kontanter förvaras hemma i madrassen, skokartonger under sängen eller i bästa fall i säkerhetsskåp. Dessa ska förr eller senare sättas in på något konto även om det kostar en avgift, Detta blir en stor säkerhetsrisk för den enskilde som representerar föreningar eller enskilda näringsidkare.

Alla talar om en levande landsbygd men för att överleva måste möjligheten finnas att få tag på, men också att göra sig av med kontanter. Servicen får inte urholkas ytterligare utanför storstadsregionerna. Ansvaret måste fördelas över hela landet – endast då kan hela Sverige överleva.

Göran Johansson

Ordförande i Fredsbergs Bygdegårdsförening

Ledamot för Centerpartiet i Töreboda kommunfullmäktige

I veckan ställdes detta på sin spets. Längs kanalen och i norra Skaraborg anordnades Skörde- och kulturfesten med många olika arrangemang. Föreningar, företag och enskilda var i behov av bankens tjänster. I Töreboda var uttagsautomaten ur funktion tidigt på veckan. Under helgen fanns inga kontanter att tillgå då uttagsautomaten fortfarande inte var lagad. Uttagsautomaten på ICA Supermarket var tömd på kontanter redan kl 10.00 på förmiddagarna och fick inte laddas med mer pengar den dagen. Övriga näringsidkare var rädda om sina växelpengar vilket är mycket förståeligt.

Detta gjorde att många inte kunde göra sina tänkta inköp på Skörde- och kulturfesten. Utställare och handlare fick begränsad försäljning.

När en förening, näringsidkare eller företag är i behov av växelpengar måste dessa beställas och köpas mot en avgift. På motsvarande sätt när man vill bli av med pengar måste ett avtal tecknas med Loomis och en ny avgift betalas. Alternativt ska man åka till Mariestad eller Skövde och sätta in dessa pengar mot avgift.

I Hajstorp var en förening i behov av 2 stycken kortläsare, vilka beställdes tidigt i somras och blev då lovad dessa. För cirka tre veckor sedan meddelade banken via mejl till föreningens kassör att de bara kunde få disponera en. Banken har bara två kortläsare och någon annan hade prioriterats att få låna den andra.

Resultatet blev att föreningen som hade behov av två kortläsare under 2 dagar fick klara sig med en. Kontanter gick inte att få tag på i Töreboda. Långa köer uppstod vid den enda kortläsaren som fanns. Swish var ett alternativ som fanns att tillgå och utnyttjades i mindre omfattning.

Jag är utomordentligt förvånad över bankens nonchalans över hur man kan låta sin enda uttagsautomat vara ur funktion under så lång tid utan att åtgärda felet.

Frivilligorganisationer försöker på alla sätt att vara egen bank och gå till dem som måste betala för att skaffa växel. Affärer och näringsidkare tar gärna emot växelpengar.

Man försöker fasa ut kontanthantering genom att ta ut avgift för att få tag i kontanter och nästan omöjliggöra att lämna ifrån sig kontanter.

Är bankens filosofi att vi inte ska hantera pengar. Riksbanken har beslutat att ge ut nya sedlar och mynt. Alltså anser Riksbanken att vi ska hantera pengar. Borde inte våra banker också handla efter detta?

Banken borde stötta ideella föreningar med kortläsare om önskemål finns att låna vid enstaka evenemang. Föreningar kan köpa eller leasa kortläsare men måste då skriva avtal med banken på minst ett år och betala en månadskostnad. Detta även om kortläsaren bara behövs 2 dagar/år.

Även en säkerhetsaspekt kan vägas in i denna problematik.

Med en alltför stor kontanthantering blir följderna att mer och mer kontanter förvaras hemma i madrassen, skokartonger under sängen eller i bästa fall i säkerhetsskåp. Dessa ska förr eller senare sättas in på något konto även om det kostar en avgift, Detta blir en stor säkerhetsrisk för den enskilde som representerar föreningar eller enskilda näringsidkare.

Alla talar om en levande landsbygd men för att överleva måste möjligheten finnas att få tag på, men också att göra sig av med kontanter. Servicen får inte urholkas ytterligare utanför storstadsregionerna. Ansvaret måste fördelas över hela landet – endast då kan hela Sverige överleva.

Göran Johansson

Ordförande i Fredsbergs Bygdegårdsförening

Ledamot för Centerpartiet i Töreboda kommunfullmäktige

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.