10 sep 2015 06:00

10 sep 2015 06:00

Löfvens nya kläder

Statsminister Stefan Löfven (S) har börjat omnämnas som den allseende. Det finns ingen gräns för hur många frågor han ska titta på. Under hans första tid som statsminister har det varit gott om löften, som att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020, men ont om politik som kommer leda dit.

Löfven har på olika sätt försökt visa sig handlingskraftig, men politiken har inte kunnat backa upp de stora orden. Arbetslösheten ska bekämpas genom högre skatter på arbete. Bostadsbristen ska åtgärdas med snedvridande subventioner. Energifrågan ska lösas med straffskatter på kärnkraften. Landsbygden belönas med höjda skatter på diesel och bensin. Inte konstigt att väljarnas förtroende för Löfven i senaste Novus-mätningen sjunkit med sex procentenheter vilket innebär att Annie Lööf nu är mer populär bland väljarna.

I början av veckan trädde dock åter en statsminister med självförtroende fram. Löfven presenterade en lista på tio krav för att reformera EU:s flyktingpolitik som han tog med till Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Flyktingströmmarna från Syrien har berört det svenska folket på djupet. Det är således mycket bra att Löfven engagerar sig i frågan. På den lista som han visade Merkel fanns förslag som kommer underlätta för flyktingar som vill ta sig till EU, men också en tydlig ambition att även fortsättningsvis upprätthålla EU:s gränsskydd.

Värt att notera på Löfvens lista är att han uppenbarligen ändrat sig om så kallade säkra länder. Det går ut på att ansökningar om asyl, från personer som kommer från länder vars medborgare normalt sett inte har asylskäl, ska kunna snabbehandlas.

När det förslaget lanserades av Kristdemokraterna var Löfven kritisk och menade att förändringar av invandringspolitiken bör ske genom samtal mellan partierna. Det hoppade han själv dock över inför mötet med Merkel.

Den socialdemokratiske bloggaren Johan Westerholm har jämfört Löfvens tiopunktslista med det brev som Merkel, tillsammans med Frankrikes president Francois Hollande, skickat till bland annat EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Löfvens tio punkter är i själva verket blott en sammanfattning av det som Merkel och Hollande redan kommit fram till.

Det enda nya som Löfvens lista tillför är att EU ska ta emot 100 000 kvotflyktingar jämfört med 20 000 som EU-kommissionen tidigare föreslagit. Det kan låta mycket, men man ska betänka att enligt kommissionens förslag skulle Sveriges del uppgå till 491 av de kvotflyktingarna. Överfört till Löfvens förslag skulle det alltså röra sig om 2 455 personer. Antalet personer från Syrien som ansöker om asyl i Sverige uppgår nu till över tusen personer i veckan.

Den här gången ville Löfven inte bara verka handlingskraftig statsminister utan dessutom ikläda sig rollen som statsman. Merkel är förvisso en god förebild, men hon har inte kommit dit hon är genom att posera med andras förslag eller att skygga från verkligheten. Det är vad Löfven borde ha kopierat från henne.

Jonatan Lönnqvist

Statsminister Stefan Löfven (S) har börjat omnämnas som den allseende. Det finns ingen gräns för hur många frågor han ska titta på. Under hans första tid som statsminister har det varit gott om löften, som att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020, men ont om politik som kommer leda dit.

Löfven har på olika sätt försökt visa sig handlingskraftig, men politiken har inte kunnat backa upp de stora orden. Arbetslösheten ska bekämpas genom högre skatter på arbete. Bostadsbristen ska åtgärdas med snedvridande subventioner. Energifrågan ska lösas med straffskatter på kärnkraften. Landsbygden belönas med höjda skatter på diesel och bensin. Inte konstigt att väljarnas förtroende för Löfven i senaste Novus-mätningen sjunkit med sex procentenheter vilket innebär att Annie Lööf nu är mer populär bland väljarna.

I början av veckan trädde dock åter en statsminister med självförtroende fram. Löfven presenterade en lista på tio krav för att reformera EU:s flyktingpolitik som han tog med till Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

Flyktingströmmarna från Syrien har berört det svenska folket på djupet. Det är således mycket bra att Löfven engagerar sig i frågan. På den lista som han visade Merkel fanns förslag som kommer underlätta för flyktingar som vill ta sig till EU, men också en tydlig ambition att även fortsättningsvis upprätthålla EU:s gränsskydd.

Värt att notera på Löfvens lista är att han uppenbarligen ändrat sig om så kallade säkra länder. Det går ut på att ansökningar om asyl, från personer som kommer från länder vars medborgare normalt sett inte har asylskäl, ska kunna snabbehandlas.

När det förslaget lanserades av Kristdemokraterna var Löfven kritisk och menade att förändringar av invandringspolitiken bör ske genom samtal mellan partierna. Det hoppade han själv dock över inför mötet med Merkel.

Den socialdemokratiske bloggaren Johan Westerholm har jämfört Löfvens tiopunktslista med det brev som Merkel, tillsammans med Frankrikes president Francois Hollande, skickat till bland annat EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Löfvens tio punkter är i själva verket blott en sammanfattning av det som Merkel och Hollande redan kommit fram till.

Det enda nya som Löfvens lista tillför är att EU ska ta emot 100 000 kvotflyktingar jämfört med 20 000 som EU-kommissionen tidigare föreslagit. Det kan låta mycket, men man ska betänka att enligt kommissionens förslag skulle Sveriges del uppgå till 491 av de kvotflyktingarna. Överfört till Löfvens förslag skulle det alltså röra sig om 2 455 personer. Antalet personer från Syrien som ansöker om asyl i Sverige uppgår nu till över tusen personer i veckan.

Den här gången ville Löfven inte bara verka handlingskraftig statsminister utan dessutom ikläda sig rollen som statsman. Merkel är förvisso en god förebild, men hon har inte kommit dit hon är genom att posera med andras förslag eller att skygga från verkligheten. Det är vad Löfven borde ha kopierat från henne.

Jonatan Lönnqvist

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.