20 aug 2015 06:00

20 aug 2015 06:00

Myndigheter måste finnas utanför Stockholm

Debatt:

Myndigheter. Regeringen och ansvariga statsrådet Ardalan Shekarabi har annonserat en översyn av hur myndigheternas verksamhet lokaliseras i landet. Det är välkommet då det finns skevheter i placeringen och en mer genomtänkt strategi skulle kunna ge både demokratiska och ekonomiska vinster.

Västsvenska Handelskammaren ser flera anledningar till att staten borde placera mer myndighetsverksamhet utanför huvudstaden. Men låt oss först, eftersom det var ingången till översynen, fastslå att det är viktigt att myndigheterna är närvarande i hela landet och kan ge service via sina lokalkontor, så som Skatteverket i Mariestad. Och det är lika viktigt att de andra två stora städerna blir hemvist för myndigheters huvudkontor.

Vi efterlyser inte fler eller nya myndigheter, det är inget självändamål. Men omorganisationer eller förändrade uppgifter gör att nya ibland är nödvändiga. Den enklaste metoden för att få dem över hela landet hade varit om nya myndigheter, som regel, hade placerats utanför Stockholm från starten. Sedan 2006 har dock 75 % av alla nya myndigheter placerats i Stockholmsregionen.

I sommar startade ännu en myndighet sin verksamhet i Stockholm trots att nästan två tredjedelar av huvudkontoren redan ligger där. Det gör att det kommer att finnas runt 150 myndigheter i och runt huvudstaden medan Göteborg har fyra. För att sätta det i ett större perspektiv kan man jämföra det med nio i Sundsvall, fem i Karlstad och Karlskrona.

Huvudkontor utanför Stockholm skulle ge myndigheterna nya nätverk, anställda med andra kompetenser och erfarenheter än de som är tillgängliga idag. Därför föreslår vi två saker; att regeringen lägger förslag eller uttalar redan nu, att varje ny myndighets huvudkontor ska placeras i någon av de andra två storstäderna, där statliga myndigheter blivit eftersatta, samt att man vid varje omorganisation utreder placeringen av myndigheten.

Statliga jobb är populära hos unga. Var fjärde student vill i första hand arbeta på en statlig myndighet, enligt en undersökning från Statens Arbetsgivarverk. Med dagens fördelning av myndigheter tvingas dessa till Stockholms bostadsmarknad och statliga jobb lokalt dras också ned.

Många unga som etablerar sig på arbetsmarknaden lever i par där båda är utbildade för kunskapsintensiva jobb. I Västsverige är det inga problem för en ingenjör att välja mellan intressanta karriärmöjligheter. Men om hen under studietiden träffar en partner som pluggat till jurist eller ekonom så blir det svårare för denne att hitta spännande utmaningar. Då väljer alltför många att flytta till Stockholm. Huvudkontor i till exempel Göteborg skulle bidra till en bredare arbetsmarknad även för samhällsvetare, jurister och ekonomer boende i hela Västra Götaland.

Landet som helhet skulle kunna få en bättre utveckling om regeringen lyssnar till idéer om hur lokaliseringen av myndigheter, både huvud- och lokalkontor, kan bidra till större, mer mångfacetterade och effektivare arbetsmarknader i både storstadsregionerna och ute i landet.

Bjarne Pettersson

Västsvenska Handelskammaren, Regionchef Skaraborg

Anders Wagner

Västsvenska Handelskammaren, Public Affairs

Västsvenska Handelskammaren ser flera anledningar till att staten borde placera mer myndighetsverksamhet utanför huvudstaden. Men låt oss först, eftersom det var ingången till översynen, fastslå att det är viktigt att myndigheterna är närvarande i hela landet och kan ge service via sina lokalkontor, så som Skatteverket i Mariestad. Och det är lika viktigt att de andra två stora städerna blir hemvist för myndigheters huvudkontor.

Vi efterlyser inte fler eller nya myndigheter, det är inget självändamål. Men omorganisationer eller förändrade uppgifter gör att nya ibland är nödvändiga. Den enklaste metoden för att få dem över hela landet hade varit om nya myndigheter, som regel, hade placerats utanför Stockholm från starten. Sedan 2006 har dock 75 % av alla nya myndigheter placerats i Stockholmsregionen.

I sommar startade ännu en myndighet sin verksamhet i Stockholm trots att nästan två tredjedelar av huvudkontoren redan ligger där. Det gör att det kommer att finnas runt 150 myndigheter i och runt huvudstaden medan Göteborg har fyra. För att sätta det i ett större perspektiv kan man jämföra det med nio i Sundsvall, fem i Karlstad och Karlskrona.

Huvudkontor utanför Stockholm skulle ge myndigheterna nya nätverk, anställda med andra kompetenser och erfarenheter än de som är tillgängliga idag. Därför föreslår vi två saker; att regeringen lägger förslag eller uttalar redan nu, att varje ny myndighets huvudkontor ska placeras i någon av de andra två storstäderna, där statliga myndigheter blivit eftersatta, samt att man vid varje omorganisation utreder placeringen av myndigheten.

Statliga jobb är populära hos unga. Var fjärde student vill i första hand arbeta på en statlig myndighet, enligt en undersökning från Statens Arbetsgivarverk. Med dagens fördelning av myndigheter tvingas dessa till Stockholms bostadsmarknad och statliga jobb lokalt dras också ned.

Många unga som etablerar sig på arbetsmarknaden lever i par där båda är utbildade för kunskapsintensiva jobb. I Västsverige är det inga problem för en ingenjör att välja mellan intressanta karriärmöjligheter. Men om hen under studietiden träffar en partner som pluggat till jurist eller ekonom så blir det svårare för denne att hitta spännande utmaningar. Då väljer alltför många att flytta till Stockholm. Huvudkontor i till exempel Göteborg skulle bidra till en bredare arbetsmarknad även för samhällsvetare, jurister och ekonomer boende i hela Västra Götaland.

Landet som helhet skulle kunna få en bättre utveckling om regeringen lyssnar till idéer om hur lokaliseringen av myndigheter, både huvud- och lokalkontor, kan bidra till större, mer mångfacetterade och effektivare arbetsmarknader i både storstadsregionerna och ute i landet.

Bjarne Pettersson

Västsvenska Handelskammaren, Regionchef Skaraborg

Anders Wagner

Västsvenska Handelskammaren, Public Affairs

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.