04 aug 2015 06:00

04 aug 2015 06:00

Ökad turism med gårdsförsäljning

Inte på 75 år har antalet bryggerier varit så många i Sverige som de är idag. De senaste sex åren har antalet bryggerier ökat med över 100 stycken. De flesta är mikrobryggerier, små som endast producerar några tusen liter åt gången. De flesta av dessa bryggerier ligger utanför storstäderna, och har bidragit till ökad turism till många små orter då det lockar att besöka ett bryggeri under semestertider. Att köpa med dryck för att avnjuta hemma går dock inte för sig. Det är folkhälsominister Gabriel Wikström (S) tydlig med.

Wikström berättade genom en debattartikel i vintras tillsammans med nykterhetsorganisationen IOGT-NTO att regeringen la delbetänkandet om gårdsförsäljning till handlingarna och stängde därmed dörren för gårdsförsäljning i Sverige. Artikeln visade på regeringens oförmåga att förstå den svenska landsbygdens villkor samt svenskarnas intresse för vin- och öl som ökat de senare åren.

Regeringen motiverar förbudet med att förklara alkoholens skadliga biverkningar. Wikström har rätt i att det finns skadliga biverkningar av för hög alkoholkonsumtion. Att flaskorna som skulle säljas vid utflykter och studiebesök vid bryggerier eller vingårdar skulle leda till ökade biverkningar från alkoholen i samhället är långsökt.

Alkoholberoende är ett beroende som drabbar hela samhället, inte minst närstående och familjer. Att gårdsförsäljningen skulle öka alkoholkonsumtionen i stort finns det dock inga belägg för. De små volymer som produceras tenderar att ge en väsentligt högre prisbild än produkter som säljs av Systembolaget. Alkoholen som säljs på bryggerier och vingårdar skulle som all försäljning av alkohol i Sverige vara hårt reglerad, men göra det möjligt att köpa med sig ett minne från semestern.

Regeringen hävdar också att gårdsförsäljningen skulle äventyra systembolagets ensamrätt. Det är dock i enlighet med att samhället förändras rimligt att systembolagets monopol förändras. Gårdsförsäljning skulle inte innebära att det statliga handelsmonopolet avskaffades. Mikrobryggerierna har uppkommit som ett led i utvecklingen att vi numera dricker mer vin och öl istället för starksprit. Det sammanfaller väl med ambitionen att uppmuntra ett mer kontrollerat drickande.

De senaste åren har upplevelseturismen ökat i Sverige i takt med att svenskarna under alliansregeringen fick mer pengar att röra sig med. Svenskarnas nyfunna intresse för öl och viner har gynnat små orter. För att denna utveckling ska kunna fortsätta behövs goda villkor för att driva turismföretag. Enbart de svenska bryggerierna sysselsätter idag drygt 60 000 personer, varav 4 000 är anställda direkt av bryggerierna. På många småorter är dessa arbetstillfällen viktiga för att flera familjer ska kunna bo kvar på orten.

Att tillåta gårdsförsäljning är nästa steg i en alkoholpolitik som anpassas mer efter verkligheten istället för domedagsprofetior om biverkningarna av alkohol.

Anna Sandström

Inte på 75 år har antalet bryggerier varit så många i Sverige som de är idag. De senaste sex åren har antalet bryggerier ökat med över 100 stycken. De flesta är mikrobryggerier, små som endast producerar några tusen liter åt gången. De flesta av dessa bryggerier ligger utanför storstäderna, och har bidragit till ökad turism till många små orter då det lockar att besöka ett bryggeri under semestertider. Att köpa med dryck för att avnjuta hemma går dock inte för sig. Det är folkhälsominister Gabriel Wikström (S) tydlig med.

Wikström berättade genom en debattartikel i vintras tillsammans med nykterhetsorganisationen IOGT-NTO att regeringen la delbetänkandet om gårdsförsäljning till handlingarna och stängde därmed dörren för gårdsförsäljning i Sverige. Artikeln visade på regeringens oförmåga att förstå den svenska landsbygdens villkor samt svenskarnas intresse för vin- och öl som ökat de senare åren.

Regeringen motiverar förbudet med att förklara alkoholens skadliga biverkningar. Wikström har rätt i att det finns skadliga biverkningar av för hög alkoholkonsumtion. Att flaskorna som skulle säljas vid utflykter och studiebesök vid bryggerier eller vingårdar skulle leda till ökade biverkningar från alkoholen i samhället är långsökt.

Alkoholberoende är ett beroende som drabbar hela samhället, inte minst närstående och familjer. Att gårdsförsäljningen skulle öka alkoholkonsumtionen i stort finns det dock inga belägg för. De små volymer som produceras tenderar att ge en väsentligt högre prisbild än produkter som säljs av Systembolaget. Alkoholen som säljs på bryggerier och vingårdar skulle som all försäljning av alkohol i Sverige vara hårt reglerad, men göra det möjligt att köpa med sig ett minne från semestern.

Regeringen hävdar också att gårdsförsäljningen skulle äventyra systembolagets ensamrätt. Det är dock i enlighet med att samhället förändras rimligt att systembolagets monopol förändras. Gårdsförsäljning skulle inte innebära att det statliga handelsmonopolet avskaffades. Mikrobryggerierna har uppkommit som ett led i utvecklingen att vi numera dricker mer vin och öl istället för starksprit. Det sammanfaller väl med ambitionen att uppmuntra ett mer kontrollerat drickande.

De senaste åren har upplevelseturismen ökat i Sverige i takt med att svenskarna under alliansregeringen fick mer pengar att röra sig med. Svenskarnas nyfunna intresse för öl och viner har gynnat små orter. För att denna utveckling ska kunna fortsätta behövs goda villkor för att driva turismföretag. Enbart de svenska bryggerierna sysselsätter idag drygt 60 000 personer, varav 4 000 är anställda direkt av bryggerierna. På många småorter är dessa arbetstillfällen viktiga för att flera familjer ska kunna bo kvar på orten.

Att tillåta gårdsförsäljning är nästa steg i en alkoholpolitik som anpassas mer efter verkligheten istället för domedagsprofetior om biverkningarna av alkohol.

Anna Sandström

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.