28 jul 2015 06:00

28 jul 2015 06:00

Avskaffa lönebidragen

Debatt:

Varje år satsar staten runt 20 miljarder kronor på olika former av lönebidrag. Syftet är att uppmuntra arbetsgivare att anställa arbetslösa. Tyvärr används bidragen allt oftare till att snedvrida konkurrensen. Företag som inte utnyttjar bidragen riskerar att slås ut. Anställningsbidragen måste därför avvecklas.

Bakgrunden till införandet av anställningsstöd var att människor som hade funktionshinder eller av någon annan anledning hade nedsatt arbetsförmåga skulle bli anställningsbara med hjälp av ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Alliansregeringen ändrade spelplanen drastiskt och utvecklade konceptet till att omfatta så gott som alla arbetslösa. Detta beslut var oerhört naivt. För inte nog med att konkurrensen i hela branscher snedvridits, det har också skapat ett enormt fusk.

Det satsas runt 20 miljarder varje år på olika former av anställningsbidrag. Men någon nämnvärd utvärdering eller uppföljning av riktigheten i de beviljade fallen saknas. Medias rapportering om utnyttjande av arbetskraft, bedrägerier och bidragsfusk duggar tätt. Och det är ju inte särskilt konstigt att vargarna flockas när arbetsmarknadspolitiken ter sig så pass fåraktig.

I flera branscher blir det allt svårare att konkurrera utan bidrag. I taxibranschen bygger allt fler bolag hela sin verksamhet på till exempel nystartsbidrag. Enligt avstår runt hälften av alla städföretag från att delta i offentliga upphandlingar eftersom de inte kan konkurrera med bolag som dumpar timpriserna med hjälp av bidragsanställda. Med andra ord vinner skattesubventionerade företag kontrakt som sedan ska betalas med skattepengar.

I platsannonser är det inte ovanligt att arbetsgivare uttryckligen söker någon som är berättigad till bidrag. Det finns till och med en jobbsajt som riktar sig just till arbetsgivare som söker subventionerad arbetskraft. Denna upptrappning av bidragsutnyttjande slår ut seriösa företag och kan paradoxalt nog skapa nya arbetslösa. Knappast något som Arbetsförmedlingen vill skylta med.

Genom att berättiga allt fler till lönesubventioner slår man också indirekt mot de svagaste i samhället. Funktionshindrade och andra med nedsatt arbetsförmåga riskerar att konkurreras ut när fullt arbetsföra är berättigade till lika stora subventioner. Även bland fullt arbetsföra kan den med störst subventioner få förtur framför kandidaten med störst kompetens. På sikt kan Sveriges konkurrenskraft skadas av vår missriktade arbetsmarknadspolitik.

För det är inte bidragsjobb till fullt arbetsföra som behövs för att stärka vår konkurrenskraft. Sänkta arbetsgivaravgifter, mindre regelkrångel, en reformerad arbetsrätt och ett bättre utbildningssystem skulle ge företagare hållbara möjligheter att anställa - utan bidrag. Subventionerna skulle kunna fasas ut. De som verkligen behöver och ska ha lönebidrag skulle gynnas av en sådan reform.

Adam Rydström

Företagarombudsmannen vid tankesmedjan Den Nya Välfärden

Varje år satsar staten runt 20 miljarder kronor på olika former av lönebidrag. Syftet är att uppmuntra arbetsgivare att anställa arbetslösa. Tyvärr används bidragen allt oftare till att snedvrida konkurrensen. Företag som inte utnyttjar bidragen riskerar att slås ut. Anställningsbidragen måste därför avvecklas.

Bakgrunden till införandet av anställningsstöd var att människor som hade funktionshinder eller av någon annan anledning hade nedsatt arbetsförmåga skulle bli anställningsbara med hjälp av ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Alliansregeringen ändrade spelplanen drastiskt och utvecklade konceptet till att omfatta så gott som alla arbetslösa. Detta beslut var oerhört naivt. För inte nog med att konkurrensen i hela branscher snedvridits, det har också skapat ett enormt fusk.

Det satsas runt 20 miljarder varje år på olika former av anställningsbidrag. Men någon nämnvärd utvärdering eller uppföljning av riktigheten i de beviljade fallen saknas. Medias rapportering om utnyttjande av arbetskraft, bedrägerier och bidragsfusk duggar tätt. Och det är ju inte särskilt konstigt att vargarna flockas när arbetsmarknadspolitiken ter sig så pass fåraktig.

I flera branscher blir det allt svårare att konkurrera utan bidrag. I taxibranschen bygger allt fler bolag hela sin verksamhet på till exempel nystartsbidrag. Enligt avstår runt hälften av alla städföretag från att delta i offentliga upphandlingar eftersom de inte kan konkurrera med bolag som dumpar timpriserna med hjälp av bidragsanställda. Med andra ord vinner skattesubventionerade företag kontrakt som sedan ska betalas med skattepengar.

I platsannonser är det inte ovanligt att arbetsgivare uttryckligen söker någon som är berättigad till bidrag. Det finns till och med en jobbsajt som riktar sig just till arbetsgivare som söker subventionerad arbetskraft. Denna upptrappning av bidragsutnyttjande slår ut seriösa företag och kan paradoxalt nog skapa nya arbetslösa. Knappast något som Arbetsförmedlingen vill skylta med.

Genom att berättiga allt fler till lönesubventioner slår man också indirekt mot de svagaste i samhället. Funktionshindrade och andra med nedsatt arbetsförmåga riskerar att konkurreras ut när fullt arbetsföra är berättigade till lika stora subventioner. Även bland fullt arbetsföra kan den med störst subventioner få förtur framför kandidaten med störst kompetens. På sikt kan Sveriges konkurrenskraft skadas av vår missriktade arbetsmarknadspolitik.

För det är inte bidragsjobb till fullt arbetsföra som behövs för att stärka vår konkurrenskraft. Sänkta arbetsgivaravgifter, mindre regelkrångel, en reformerad arbetsrätt och ett bättre utbildningssystem skulle ge företagare hållbara möjligheter att anställa - utan bidrag. Subventionerna skulle kunna fasas ut. De som verkligen behöver och ska ha lönebidrag skulle gynnas av en sådan reform.

Adam Rydström

Företagarombudsmannen vid tankesmedjan Den Nya Välfärden

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.