04 jun 2015 06:00

04 jun 2015 06:00

I Sverige är det staten som buffertsparar

INSÄNDARE: Hårt tryck

Ekonomi. Samtidigt som nästan vart femte hushåll saknar pengar till en oväntad utgift har staten EU:s sjunde lägsta skuld. Det är givetvis positivt med låg statsskuld. Pengar som annars skulle ha gått till räntebetalningar kan istället användas till vettigare ting och investerare kan känna sig trygga i att landet lever upp till sina åtaganden, idag och imorgon. Betydligt negativare är att den statliga kreditvärdigheten uppnåtts på bekostnad av statens invånare.

Enligt uppgifter från SCB svarar nästan 19 procent av svenskarna nej på frågan om de har pengar att betala en plötslig räkning på 11 000 kronor. Det är skrämmande siffror som visar på att många svenskar lever i ett korthus och hand ur mun. Att förhållandet mellan stat och individ blivit så snett förklaras till största del av det skattesystem som staten bygger sina inkomster på. Inte bara har Sverige Europas femte högsta skattetryck, vi subventionerar även belåning, beskattar sparande och är ytterst ogina mot höginkomsttagarna. Konsekvensen av detta uppochnedvända tillstånd är att det offentliga blivit alla goda gåvors givare, i tid och otid. Helt enkelt för att det är denna samhällssektor som sitter på spargrisen.

Situationen manar till eftertanke även om den förra regeringen gjorde mycket väl, både för den offentliga spargrisen och den privata. Men nu verkar åter de statliga bankdirektörerna ha tagit över, med risken att vare sig stat eller individ kommer kunna buffertspara.

Sivert Aronsson (FP), Göteborg

Enligt uppgifter från SCB svarar nästan 19 procent av svenskarna nej på frågan om de har pengar att betala en plötslig räkning på 11 000 kronor. Det är skrämmande siffror som visar på att många svenskar lever i ett korthus och hand ur mun. Att förhållandet mellan stat och individ blivit så snett förklaras till största del av det skattesystem som staten bygger sina inkomster på. Inte bara har Sverige Europas femte högsta skattetryck, vi subventionerar även belåning, beskattar sparande och är ytterst ogina mot höginkomsttagarna. Konsekvensen av detta uppochnedvända tillstånd är att det offentliga blivit alla goda gåvors givare, i tid och otid. Helt enkelt för att det är denna samhällssektor som sitter på spargrisen.

Situationen manar till eftertanke även om den förra regeringen gjorde mycket väl, både för den offentliga spargrisen och den privata. Men nu verkar åter de statliga bankdirektörerna ha tagit över, med risken att vare sig stat eller individ kommer kunna buffertspara.

Sivert Aronsson (FP), Göteborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.