17 jan 2015 06:00

23 jan 2015 13:57

Vem bär ansvar för tiggeriet?

INSÄNDARE

Fattigdom. Flera dagar varje vecka spenderar jag i vår vackra huvudstad men det börjar bli mer och mer outhärdligt att vandra på gatorna. Att möta tiggarnas blick utan att kunna göra något som hjälper dem på sikt gör mig illa till mods. Den nöd som driver dessa människor att tigga i kylan i Sverige måste vara bottenlös. En del bäddar till och med ner sig för att sova mitt på trottoarerna inne i city.

Som alla vet gäller inte detta bara Stockholm. I två tredjedelar av landets kommuner lever i dag EU-migranter – i var femte kommun också med barn. De flesta kommer från Rumänien. Tre månader har familjerna rätt att vara i Sverige, sedan reser de hem, för att direkt komma tillbaka igen. Jag tror att vi alla berörs av situationen oavsett om vi väljer att skänka pengar eller inte. Frågan är hur vi hjälper på bästa sätt.

Rumäniens behandling och diskriminering av den romska minoriteten är ett svek mot de grundläggande värden som EU bygger på. Vi behöver således påverka våra EU-parlamentariker att jobba med frågan inom ramen för det europeiska samarbetet. Parlamentets makt är dock liten eftersom EU inte har någon direkt lagstiftning i sådana frågor. Men parlamentet kan uttala sig och kritisera länder.

Under 2007 till 2013 fanns det 32 miljarder svenska kronor i EU:s socialfond som Rumänien kunde använda för att bekämpa fattigdom och diskriminering men bara en bråkdel har utnyttjats. En anledning är att landet måste stå för en självfinansiering på 15 procent. Kristdemokraterna föreslår att självfinansieringen slopas under perioden 2015-2019 och lovar att driva frågan i EU. Detta för att sätta press på Rumänien från EU:s sida och för att det inte skall finnas några ursäkter att inte hjälpa romerna ur fattigdom.

Som alla vet gäller inte detta bara Stockholm. I två tredjedelar av landets kommuner lever i dag EU-migranter – i var femte kommun också med barn. De flesta kommer från Rumänien. Tre månader har familjerna rätt att vara i Sverige, sedan reser de hem, för att direkt komma tillbaka igen. Jag tror att vi alla berörs av situationen oavsett om vi väljer att skänka pengar eller inte. Frågan är hur vi hjälper på bästa sätt.

Rumäniens behandling och diskriminering av den romska minoriteten är ett svek mot de grundläggande värden som EU bygger på. Vi behöver således påverka våra EU-parlamentariker att jobba med frågan inom ramen för det europeiska samarbetet. Parlamentets makt är dock liten eftersom EU inte har någon direkt lagstiftning i sådana frågor. Men parlamentet kan uttala sig och kritisera länder.

Under 2007 till 2013 fanns det 32 miljarder svenska kronor i EU:s socialfond som Rumänien kunde använda för att bekämpa fattigdom och diskriminering men bara en bråkdel har utnyttjats. En anledning är att landet måste stå för en självfinansiering på 15 procent. Kristdemokraterna föreslår att självfinansieringen slopas under perioden 2015-2019 och lovar att driva frågan i EU. Detta för att sätta press på Rumänien från EU:s sida och för att det inte skall finnas några ursäkter att inte hjälpa romerna ur fattigdom.

  • Annika Eclund (KD)Riksdagsledamot Skaraborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.