26 nov 2014 06:00

07 jan 2015 12:04

Kunskapsskolans uppförsbacke

Helt plötsligt talade alla om Pisa. Inte om den italienska staden med det lutande tornet, utan om den internationella studien av 15-åringars kunskapsresultat. Den visade att svenska elever befann sig i en brant utförsbacke.

Pisa-undersökningen mäter vart tredje år kunskaperna i läsning, matematik och naturvetenskap. I början av december förra året slog den ner som en bomb. Sverige hade rasat rejält i rankingen, från 22:a plats till 28:e plats bland de 34 länderna i OECD. Särskilt bristfälliga var kunskaperna i matematik, men inom varje ämne hade resultaten försämrats så till den grad att svenska elever presterar sämre än genomsnittet. Kritiker har menat att alltför stor vikt inte ska läggas vid en enstaka studie. Men även om Pisa inte är något facit över svensk skola, så ger den i högsta grad en fingervisning om hur väl –eller illa –rustade eleverna är för framtiden.

När Skolverket under tisdagen redovisade statistik över de nationella prov som elever i årskurs 9 skrev i våras låg resultaten i huvudsak i linje med Pisa. Statistiken kan förstås inte jämföras rakt av, men liksom i Pisa-studien blottar resultaten i de nationella proven bristande kunskaper i framförallt matematik och naturvetenskap. Statistiken pekar också på en rad andra utmaningar.

I ämnet svenska som andra språk klarade bara 81 procent av flickorna, och 75 procent av pojkarna, något av de godkända betygen A-E. Det är oroande, särskilt som elever med sämre kunskaper i svenska även generellt fick lägre provresultat, enligt Skolverket. En annan slutsats som kan dras är att flickor generellt presterar bättre än pojkar. Det vore högst intressant att ta del av hur vår nya feministiska regering ska stötta alla de pojkar som halkar efter.

Skolverket konstaterar även att eleverna i fristående skolor hade högre resultat än elever i kommunala skolor. Eftersom de nationella proven, trots bristerna med ett sådant system, fortfarande rättas av lärarna själva och inte centralt är det svårt att säga om rättningen som det ibland påståtts är mer generös i friskolorna, eller om kommunala skolor i själva verket har en hel del att lära av friskolorna.

Den som försöker göra det fria skolvalet till syndabock för sjunkande kunskapsresultat använder dock sin energi fel. Valfriheten har ett värde i sig och den som tror att strypta förutsättningar för olika sorters pedagogik är lösningen bör rimligen ompröva sin strategi. Det är föga konstruktivt att som den nya regeringen börja med att skapa osäkra villkor för landets fristående skolor.

För att rusta eleverna bättre för framtiden bör fokus riktas mot skolans kunskapsuppdrag. Arbetsmiljön i klassrummen, ordning och reda, lärarnas roll och villkor, ja listan kan göras lång på områden som måste stärkas. Med samlad kraft behöver Sverige se till att elevernas resultat inte fortsätter utför, utan istället vänder uppåt.

Amelie Langby

Helt plötsligt talade alla om Pisa. Inte om den italienska staden med det lutande tornet, utan om den internationella studien av 15-åringars kunskapsresultat. Den visade att svenska elever befann sig i en brant utförsbacke.

Pisa-undersökningen mäter vart tredje år kunskaperna i läsning, matematik och naturvetenskap. I början av december förra året slog den ner som en bomb. Sverige hade rasat rejält i rankingen, från 22:a plats till 28:e plats bland de 34 länderna i OECD. Särskilt bristfälliga var kunskaperna i matematik, men inom varje ämne hade resultaten försämrats så till den grad att svenska elever presterar sämre än genomsnittet. Kritiker har menat att alltför stor vikt inte ska läggas vid en enstaka studie. Men även om Pisa inte är något facit över svensk skola, så ger den i högsta grad en fingervisning om hur väl –eller illa –rustade eleverna är för framtiden.

När Skolverket under tisdagen redovisade statistik över de nationella prov som elever i årskurs 9 skrev i våras låg resultaten i huvudsak i linje med Pisa. Statistiken kan förstås inte jämföras rakt av, men liksom i Pisa-studien blottar resultaten i de nationella proven bristande kunskaper i framförallt matematik och naturvetenskap. Statistiken pekar också på en rad andra utmaningar.

I ämnet svenska som andra språk klarade bara 81 procent av flickorna, och 75 procent av pojkarna, något av de godkända betygen A-E. Det är oroande, särskilt som elever med sämre kunskaper i svenska även generellt fick lägre provresultat, enligt Skolverket. En annan slutsats som kan dras är att flickor generellt presterar bättre än pojkar. Det vore högst intressant att ta del av hur vår nya feministiska regering ska stötta alla de pojkar som halkar efter.

Skolverket konstaterar även att eleverna i fristående skolor hade högre resultat än elever i kommunala skolor. Eftersom de nationella proven, trots bristerna med ett sådant system, fortfarande rättas av lärarna själva och inte centralt är det svårt att säga om rättningen som det ibland påståtts är mer generös i friskolorna, eller om kommunala skolor i själva verket har en hel del att lära av friskolorna.

Den som försöker göra det fria skolvalet till syndabock för sjunkande kunskapsresultat använder dock sin energi fel. Valfriheten har ett värde i sig och den som tror att strypta förutsättningar för olika sorters pedagogik är lösningen bör rimligen ompröva sin strategi. Det är föga konstruktivt att som den nya regeringen börja med att skapa osäkra villkor för landets fristående skolor.

För att rusta eleverna bättre för framtiden bör fokus riktas mot skolans kunskapsuppdrag. Arbetsmiljön i klassrummen, ordning och reda, lärarnas roll och villkor, ja listan kan göras lång på områden som måste stärkas. Med samlad kraft behöver Sverige se till att elevernas resultat inte fortsätter utför, utan istället vänder uppåt.

Amelie Langby

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.