21 nov 2014 06:00

07 jan 2015 12:17

Socialdemokraternas verkliga pensionärsskatt

Vi lever längre och andelen av befolkningen som är äldre ökar. Det är en positiv utveckling, vilken också ställer krav på en hållbar politik inte minst vad gäller äldres möjligheter att vara aktiva.

Socialdemokraterna med flera lyckades i valrörelsen skapa och sprida en myt om att de borgerliga partierna skulle ha infört någon särskild pensionärsskatt, trots att sanningen är den att regeringen Reinfeldt flera gånger sänkte skatten för pensionärer. Utöver S drev Sverigedemokraterna frågan om den så kallade pensionärsskatten hårt i valrörelsen, vilket inte kan uteslutas vara en fråga som bidrog till att Alliansen inte vann valet.

Jobbskatteavdragen som gjort det mer lönsamt att arbeta sänkte skatten för löntagare, vilket dessutom varit särskilt gynnsamt för pensionärer som har valt att fortsätta jobba en del, eftersom avdraget för dem har varit större. Det innebär ju inte att de som inte arbetar, pensionärer som inte fortsatt arbeta och andra, har fått högre skatt. Dessutom har jobbskatteavdragen gjort att fler jobbar. Det är bra för samhället som helhet och pensionerna i synnerhet. De baseras ju på hur ekonomin utvecklas.

Hur blir det då med Socialdemokraternas vallöften när partiet nu bildat regering tillsammans med Miljöpartiet? Pensionärerna ska få sänkt skatt, och gott så, även om talet om den så kallade pensionärsskatten var ren förvrängning. Regeringens föreslagna sänkning på omkring 120 kr i månaden bör dock jämföras med de skattesänkningar den borgerliga regeringen gjorde under de två senaste mandatperioderna. De uppgick till i genomsnitt 600-1000 kronor i månaden.

Högst anmärkningsvärt är även att S, som gjort så stort nummer av att stå på pensionärernas sida, återinför en särskild löneskatt för personer som fyllt 65 år och fortsätter att arbeta. Det drabbar såväl äldre arbetstagare som egenföretagare.

Särskild löneskatt för äldre avskaffades av alliansregeringen i januari 2008. Då röstade S för förslaget i riksdagen, men har sedan dess kommit på andra tankar. När S aviserade återinförandet av skatten var förslaget först att höjningen skulle bli 8,5 procent. Sannolikt har också regeringen insett skadan i en sådan skatt och i budgeten föreslogs en höjning på 5,6 procent.

Det blir i vilket fall en rejäl kostnadsökning för arbetsgivarna. Det blir färre jobb och mindre lönsamt för äldre att arbeta, vilket leder till färre arbetade timmar och därmed lägre skatteintäkter än vad regeringen räknat med. Ekonomifakta presenterade häromdagen statistik från SCB som visar att sysselsättningen bland äldre har ökat kraftigt sedan 2005. Det var just under de åren som det blev mer lönsamt för äldre att jobba.

Trots att vi lever längre och andelen av befolkningen som är äldre ökar vill vår nuvarande regering försämra möjligheterna för äldre att arbeta. Detta om något är en pensionärsskatt som slår mot dem som vill och kan fortsätta hålla sig aktiva i arbetslivet.

Amelie Langby

Vi lever längre och andelen av befolkningen som är äldre ökar. Det är en positiv utveckling, vilken också ställer krav på en hållbar politik inte minst vad gäller äldres möjligheter att vara aktiva.

Socialdemokraterna med flera lyckades i valrörelsen skapa och sprida en myt om att de borgerliga partierna skulle ha infört någon särskild pensionärsskatt, trots att sanningen är den att regeringen Reinfeldt flera gånger sänkte skatten för pensionärer. Utöver S drev Sverigedemokraterna frågan om den så kallade pensionärsskatten hårt i valrörelsen, vilket inte kan uteslutas vara en fråga som bidrog till att Alliansen inte vann valet.

Jobbskatteavdragen som gjort det mer lönsamt att arbeta sänkte skatten för löntagare, vilket dessutom varit särskilt gynnsamt för pensionärer som har valt att fortsätta jobba en del, eftersom avdraget för dem har varit större. Det innebär ju inte att de som inte arbetar, pensionärer som inte fortsatt arbeta och andra, har fått högre skatt. Dessutom har jobbskatteavdragen gjort att fler jobbar. Det är bra för samhället som helhet och pensionerna i synnerhet. De baseras ju på hur ekonomin utvecklas.

Hur blir det då med Socialdemokraternas vallöften när partiet nu bildat regering tillsammans med Miljöpartiet? Pensionärerna ska få sänkt skatt, och gott så, även om talet om den så kallade pensionärsskatten var ren förvrängning. Regeringens föreslagna sänkning på omkring 120 kr i månaden bör dock jämföras med de skattesänkningar den borgerliga regeringen gjorde under de två senaste mandatperioderna. De uppgick till i genomsnitt 600-1000 kronor i månaden.

Högst anmärkningsvärt är även att S, som gjort så stort nummer av att stå på pensionärernas sida, återinför en särskild löneskatt för personer som fyllt 65 år och fortsätter att arbeta. Det drabbar såväl äldre arbetstagare som egenföretagare.

Särskild löneskatt för äldre avskaffades av alliansregeringen i januari 2008. Då röstade S för förslaget i riksdagen, men har sedan dess kommit på andra tankar. När S aviserade återinförandet av skatten var förslaget först att höjningen skulle bli 8,5 procent. Sannolikt har också regeringen insett skadan i en sådan skatt och i budgeten föreslogs en höjning på 5,6 procent.

Det blir i vilket fall en rejäl kostnadsökning för arbetsgivarna. Det blir färre jobb och mindre lönsamt för äldre att arbeta, vilket leder till färre arbetade timmar och därmed lägre skatteintäkter än vad regeringen räknat med. Ekonomifakta presenterade häromdagen statistik från SCB som visar att sysselsättningen bland äldre har ökat kraftigt sedan 2005. Det var just under de åren som det blev mer lönsamt för äldre att jobba.

Trots att vi lever längre och andelen av befolkningen som är äldre ökar vill vår nuvarande regering försämra möjligheterna för äldre att arbeta. Detta om något är en pensionärsskatt som slår mot dem som vill och kan fortsätta hålla sig aktiva i arbetslivet.

Amelie Langby

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.