31 okt 2014 06:00

07 jan 2015 12:03

Miljöpartiet – Landsbygdens dödgrävare?

DEBATT

Replik till Stina Bergström (MP) den 27 oktober.

I sin debattartikel lyfter Stina Bergström fram att en gödselskatt skulle leda till mindre näringsläckage av gödning och minska tillförseln av tungmetaller i jorden. Dessutom påstår hon att det skulle vara en viktig åtgärd för att ställa om fler jordbruk till ekologisk odling. Samtidigt lyfter hon fram att Miljöpartiet vill satsa på landsbygden och jordbruket.

När det gäller näringsläckage finns det många studier som visar att det snarare är geografi, jordart och/eller djurintensitet som avgör detta, än om odlingen bedrivs ekologisk eller inte. Jordbrukets läckage av växtnäringsämnen har minskat på senare år genom minskad spannmålsodling och ett målmedvetet miljöarbete. För att minska övergödningen behöver vi satsa mer på stöd till skyddszoner, fånggrödor, minskad jordbearbetning och ökad vallodling. Andra åtgärder kan vara att gödsla effektivare och förbättra markstrukturen med exempelvis en bra dränering och strukturkalkning.

Vi tror inte på att en ny gödselskatt med ineffektiv verkan kommer att påverka särskilt många bönder att bli ekologiska. Bäst effekt nås genom stabila ekonomiska villkor, en fungerande marknad och en kvalificerad rådgivning. Regeringens förslag verkar snarare vara ännu en ursäkt för att stärka Statens skrala ekonomi på böndernas bekostnad.

Regeringens landsbygdsbudget för 2015 innehåller ett sammelsurium av dåligt underbyggda förslag, straffskatter och nya pålagor. Regeringen verkar ha en fortsatt tro på att svenskt jord- och skogsbruk och dess industri lever i högsta välmåga. Snarare är det så att det svenska lantbruket lever i en hård, konkurrensutsatt internationell marknad, där vi snarare måste sträva efter bättre konkurrensvillkor än att lägga ut fler ekonomiska snaror.

Regeringen har i sin budget lyft fram ett förslag kring en ny livsmedelsstrategi, men utredningar och strategier i all ära, det svenska jordbruket och landsbygden behöver framtidstro och optimism för att kunna utvecklas. Knappast något, den nya regeringen bidrar med, genom flera skattehöjningar som slår hårt mot landsbygden och svensk livsmedelsproduktion. Dessa budgetförslag verkar ha som enda syfte att tillfredsställa missriktade och direkt landsbygdsfientliga miljöambitioner hos det ena regeringspartiet, med sin miljö- och invandringsextremistiska agenda.

Såhär ser regeringens skatteförslag ut i korthet: Högre skatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen. 100 Mkr. Högre skatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen. 380 Mkr. Skatt på handelsgödsel från 2016. Ca 300 mkr.

Så frågan återstår. Med nya skattehöjningar på ca 680 Mkr undrar vi vilken sorts landsbygd vill Miljöpartiet se? Ett nedmonterat jordbruk med nedlagd och utflyttad produktion eller en levande, livskraftigt svensk landsbygd?

Anders Forsberg (SD)

Landsbygdspolitisk talesperson

I sin debattartikel lyfter Stina Bergström fram att en gödselskatt skulle leda till mindre näringsläckage av gödning och minska tillförseln av tungmetaller i jorden. Dessutom påstår hon att det skulle vara en viktig åtgärd för att ställa om fler jordbruk till ekologisk odling. Samtidigt lyfter hon fram att Miljöpartiet vill satsa på landsbygden och jordbruket.

När det gäller näringsläckage finns det många studier som visar att det snarare är geografi, jordart och/eller djurintensitet som avgör detta, än om odlingen bedrivs ekologisk eller inte. Jordbrukets läckage av växtnäringsämnen har minskat på senare år genom minskad spannmålsodling och ett målmedvetet miljöarbete. För att minska övergödningen behöver vi satsa mer på stöd till skyddszoner, fånggrödor, minskad jordbearbetning och ökad vallodling. Andra åtgärder kan vara att gödsla effektivare och förbättra markstrukturen med exempelvis en bra dränering och strukturkalkning.

Vi tror inte på att en ny gödselskatt med ineffektiv verkan kommer att påverka särskilt många bönder att bli ekologiska. Bäst effekt nås genom stabila ekonomiska villkor, en fungerande marknad och en kvalificerad rådgivning. Regeringens förslag verkar snarare vara ännu en ursäkt för att stärka Statens skrala ekonomi på böndernas bekostnad.

Regeringens landsbygdsbudget för 2015 innehåller ett sammelsurium av dåligt underbyggda förslag, straffskatter och nya pålagor. Regeringen verkar ha en fortsatt tro på att svenskt jord- och skogsbruk och dess industri lever i högsta välmåga. Snarare är det så att det svenska lantbruket lever i en hård, konkurrensutsatt internationell marknad, där vi snarare måste sträva efter bättre konkurrensvillkor än att lägga ut fler ekonomiska snaror.

Regeringen har i sin budget lyft fram ett förslag kring en ny livsmedelsstrategi, men utredningar och strategier i all ära, det svenska jordbruket och landsbygden behöver framtidstro och optimism för att kunna utvecklas. Knappast något, den nya regeringen bidrar med, genom flera skattehöjningar som slår hårt mot landsbygden och svensk livsmedelsproduktion. Dessa budgetförslag verkar ha som enda syfte att tillfredsställa missriktade och direkt landsbygdsfientliga miljöambitioner hos det ena regeringspartiet, med sin miljö- och invandringsextremistiska agenda.

Såhär ser regeringens skatteförslag ut i korthet: Högre skatt på uppvärmningsbränslen inom växthus- och jordbruksnäringen. 100 Mkr. Högre skatt för diesel till arbetsmaskiner inom jord- och skogsbruksnäringen. 380 Mkr. Skatt på handelsgödsel från 2016. Ca 300 mkr.

Så frågan återstår. Med nya skattehöjningar på ca 680 Mkr undrar vi vilken sorts landsbygd vill Miljöpartiet se? Ett nedmonterat jordbruk med nedlagd och utflyttad produktion eller en levande, livskraftigt svensk landsbygd?

Anders Forsberg (SD)

Landsbygdspolitisk talesperson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.