30 okt 2014 06:00

07 jan 2015 12:16

De laglösa orterna i Sverige

Enligt en ny kartläggning finns det systemhotande kriminella nätverk i över 50 områden i 22 städer i Sverige, de flesta på socioekonomiskt utsatta platser. Det handlar i första hand inte om gäng som man ser i amerikanska filmer, utan om löst sammansatta nätverk som skapar allmän oro, sätter eld på bilar och har offentliga maktuppvisningar. Det finns dock undantag, på ett antal orter är de kriminella aktörerna är mer organiserade.

Rikskriminalpolisens rapport, Kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället, visar att bland annat Enköping, Berga i Kalmar, Hässleholmen i Borås och Araby i Växjö är orter där kriminella nätverk påverkar det lokala samhället negativt. Kännetecken för områdena är bland annat offentliga våldsyttringar, utpressning och uppvisningar av maktpositioner.

Det händer att polisen blir attackerad och företag slutat verka. I den ”civila” delen av samhället finns det en rädsla att delta i rättsprocesser mot de lokala kriminella. På det stora hela bidrar detta till att allmänheten uppfattar att det är de kriminella som styr. Då blir det svårt att utreda brott och ryggmärgsgaranten för trygghet i samhället försvinner.

Många oskyldiga människor drabbas av få personers agerande. En befogad fundering är därför, varför statsmakten, som har monopol på våldsutövning och lagen på sin sida, inte lyckas komma tillrätta med problemen? Rapporten vittnar snarast om hur bekymren ökar.

Enligt polisens undersökning skiftar de ekonomiska prioriteringarna ofta. Långsiktiga åtgärder blir inte långsiktiga och gör därmed inte tilltänkt nytta. Dessutom har den polisiära närvaron generellt varit händelsestyrd och resurser har satts in ett väldigt sent skede, först när situationer urartat.

Justitieminister Beatrice Ask (M) och den förra regeringen beslutade att öka anslaget till polisen den senaste mandatperioden. Men för att trenden ska kunna vända måste S och MP fortsätta prioritera frågan om trygghet.

Förutom ekonomiska medel krävs aktiva insatser för att öka polisens befogenheter och ett mer långsiktigt tänkande. Kriminalitet måste mötas av en handlingskraftig rättskedja som har en starkt avskräckande effekt. Tidiga insatser, fysiskt närvarande polis och intensiva insatser är nödvändigt för att nya förmågor inte ska rekryteras till kriminalitet och för att mildra den utveckling som har varit.

Situationen i områdena är allvarlig. Polisen måste kunna arbeta obehindrat för att trygga ordning runt om i landet. Förtroendet för staten, rättväsendet och polisen riskerar annars att undergrävas ännu mer. Det är en viktig prioriteringsfråga och signalen från samhället bör vara konsekvent. Poliser och polisbilar är något man i regel borde akta sig för att attackera.

Terese Andersson

En befogad fundering är därför, varför statsmakten, som har monopol på våldsutövning och lagen på sin sida, inte lyckas komma tillrätta med problemen? Rapporten vittnar snarast om hur bekymren ökar.

Enligt en ny kartläggning finns det systemhotande kriminella nätverk i över 50 områden i 22 städer i Sverige, de flesta på socioekonomiskt utsatta platser. Det handlar i första hand inte om gäng som man ser i amerikanska filmer, utan om löst sammansatta nätverk som skapar allmän oro, sätter eld på bilar och har offentliga maktuppvisningar. Det finns dock undantag, på ett antal orter är de kriminella aktörerna är mer organiserade.

Rikskriminalpolisens rapport, Kriminella nätverk med stor påverkan i lokalsamhället, visar att bland annat Enköping, Berga i Kalmar, Hässleholmen i Borås och Araby i Växjö är orter där kriminella nätverk påverkar det lokala samhället negativt. Kännetecken för områdena är bland annat offentliga våldsyttringar, utpressning och uppvisningar av maktpositioner.

Det händer att polisen blir attackerad och företag slutat verka. I den ”civila” delen av samhället finns det en rädsla att delta i rättsprocesser mot de lokala kriminella. På det stora hela bidrar detta till att allmänheten uppfattar att det är de kriminella som styr. Då blir det svårt att utreda brott och ryggmärgsgaranten för trygghet i samhället försvinner.

Många oskyldiga människor drabbas av få personers agerande. En befogad fundering är därför, varför statsmakten, som har monopol på våldsutövning och lagen på sin sida, inte lyckas komma tillrätta med problemen? Rapporten vittnar snarast om hur bekymren ökar.

Enligt polisens undersökning skiftar de ekonomiska prioriteringarna ofta. Långsiktiga åtgärder blir inte långsiktiga och gör därmed inte tilltänkt nytta. Dessutom har den polisiära närvaron generellt varit händelsestyrd och resurser har satts in ett väldigt sent skede, först när situationer urartat.

Justitieminister Beatrice Ask (M) och den förra regeringen beslutade att öka anslaget till polisen den senaste mandatperioden. Men för att trenden ska kunna vända måste S och MP fortsätta prioritera frågan om trygghet.

Förutom ekonomiska medel krävs aktiva insatser för att öka polisens befogenheter och ett mer långsiktigt tänkande. Kriminalitet måste mötas av en handlingskraftig rättskedja som har en starkt avskräckande effekt. Tidiga insatser, fysiskt närvarande polis och intensiva insatser är nödvändigt för att nya förmågor inte ska rekryteras till kriminalitet och för att mildra den utveckling som har varit.

Situationen i områdena är allvarlig. Polisen måste kunna arbeta obehindrat för att trygga ordning runt om i landet. Förtroendet för staten, rättväsendet och polisen riskerar annars att undergrävas ännu mer. Det är en viktig prioriteringsfråga och signalen från samhället bör vara konsekvent. Poliser och polisbilar är något man i regel borde akta sig för att attackera.

Terese Andersson

En befogad fundering är därför, varför statsmakten, som har monopol på våldsutövning och lagen på sin sida, inte lyckas komma tillrätta med problemen? Rapporten vittnar snarast om hur bekymren ökar.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.