19 sep 2014 06:00

07 jan 2015 12:02

Ställ krav men respektera olika roller

Den som är utan synd kastar första stenen.Det är ett gammalt citat ur Bibeln som brukar användas till vardags för att uppmana människor att inte döma varandra för hårt.

Socialdemokraterna använde den här taktiken i valrörelsen angående tveksamma utbetalningar för förlorad arbetsförtjänst till Sture Pettersson. Lite extra knepigt är det förstås att Sture Pettersson ertappades med vad som kunde betecknas som fusk 2013, vilket riskerar ligga honom till last moraliskt när det blir en ny prövning. Då var det hans arbetsgivare som slog larm. Den här gången handlar det mer om otydlig regeltolkning och hårdragning av ersättningsmöjligheter.

Vad den nya granskningen, som genomförs av extern konsult, kommer att utvisa återstår att se. Det blir också en senare fråga hur ärendet praktiskt ska behandlas. Klokast är förmodligen att låta alla stenar ligga och inte glömma att det är mänskligt att begå misstag. I det här fallet tycks det dessutom ha varit tveksamma råd från kommunledningen och en bristande kontroll från lönekontoret vilket inte kan belasta Sture Pettersson.

Stenar har däremot kastats friskt av Sture Pettersson själv. Han får väl anses stå för det grövsta personangreppet under valrörelsen när han kallade det moderata kommunalrådet för ”ondskan själv”. Det är svårt att svälja även om det naturligtvis sades i affekt.

Men det mest anmärkningsvärda är ändå att Sture Pettersson via arbetarekommunens styrelse fått gå ut med en skrivelse till alla medlemmar där han helt riktigt förklarar hur han fått felaktiga uppgifter från ledande tjänstemän, men där han också pekar ut kommunalrådet som ansvarig. I brevet framhärdar han att det bara är ett politiskt spel initierat för att fälla honom.

I skrivelsen hävdas att ansvarig tjänsteman i personliga samtal erkänt att han bara är en bricka i ett politiskt spel. Om vi skalar bort allt politiskt käbbel kommer vi till det som är den oroande kärnan i den här historien. Hur mycket press får den politiska makten sätta på sina granskare, tjänstemännen? De ska visserligen verkställa politikernas beslut men även säkerställa att de håller sig inom lagar och regler. Det är en viktig demokratisk funktion.

Tjänstemännen ska fullfölja sin granskningsplikt oavsett hur många politiska spel som flödar runtomkring. Det är sakfrågan som tjänstemännen har att reda ut. Någon recension av politikerna är överflödig i sammanhanget. Det borde Sture Pettersson och alla andra politiker förstå och respektera.

I det här fallet har lönekontoret uppenbarligen inte slagit larm i tid eller haft en tillräcklig kvalitetssäkring. Följden blir att någon annan, utanför kommunen, måste ta hand om den nedsmutsade byken till betydligt högre kostnad för skattebetalarna. Frågan vi bör ställa oss är om kommunens egna tjänstemän verkligen har en tillräcklig och neutral granskning? En annan fråga är om de vågar kritisera när de riskerar hamna under hård press från den politiska makten?

Det kan också finnas anledning att reflektera runt förlåtelse. Hur ställde Socialdemokraterna exempelvis upp för tidigare kommunalråd Jens Söder när han tvingades avgå? Vem gick ut med en skrivelse då och uppmanade till förståelse?

Få stenar, om ens någon, skulle kastas om det bara var människor utan synd som fick uppgiften. Lite för många stenar har dock kastats av Sture Pettersson för att det ska vara klädsamt i rådande läge.

Karin Eriksson

Socialdemokraterna använde den här taktiken i valrörelsen angående tveksamma utbetalningar för förlorad arbetsförtjänst till Sture Pettersson. Lite extra knepigt är det förstås att Sture Pettersson ertappades med vad som kunde betecknas som fusk 2013, vilket riskerar ligga honom till last moraliskt när det blir en ny prövning. Då var det hans arbetsgivare som slog larm. Den här gången handlar det mer om otydlig regeltolkning och hårdragning av ersättningsmöjligheter.

Vad den nya granskningen, som genomförs av extern konsult, kommer att utvisa återstår att se. Det blir också en senare fråga hur ärendet praktiskt ska behandlas. Klokast är förmodligen att låta alla stenar ligga och inte glömma att det är mänskligt att begå misstag. I det här fallet tycks det dessutom ha varit tveksamma råd från kommunledningen och en bristande kontroll från lönekontoret vilket inte kan belasta Sture Pettersson.

Stenar har däremot kastats friskt av Sture Pettersson själv. Han får väl anses stå för det grövsta personangreppet under valrörelsen när han kallade det moderata kommunalrådet för ”ondskan själv”. Det är svårt att svälja även om det naturligtvis sades i affekt.

Men det mest anmärkningsvärda är ändå att Sture Pettersson via arbetarekommunens styrelse fått gå ut med en skrivelse till alla medlemmar där han helt riktigt förklarar hur han fått felaktiga uppgifter från ledande tjänstemän, men där han också pekar ut kommunalrådet som ansvarig. I brevet framhärdar han att det bara är ett politiskt spel initierat för att fälla honom.

I skrivelsen hävdas att ansvarig tjänsteman i personliga samtal erkänt att han bara är en bricka i ett politiskt spel. Om vi skalar bort allt politiskt käbbel kommer vi till det som är den oroande kärnan i den här historien. Hur mycket press får den politiska makten sätta på sina granskare, tjänstemännen? De ska visserligen verkställa politikernas beslut men även säkerställa att de håller sig inom lagar och regler. Det är en viktig demokratisk funktion.

Tjänstemännen ska fullfölja sin granskningsplikt oavsett hur många politiska spel som flödar runtomkring. Det är sakfrågan som tjänstemännen har att reda ut. Någon recension av politikerna är överflödig i sammanhanget. Det borde Sture Pettersson och alla andra politiker förstå och respektera.

I det här fallet har lönekontoret uppenbarligen inte slagit larm i tid eller haft en tillräcklig kvalitetssäkring. Följden blir att någon annan, utanför kommunen, måste ta hand om den nedsmutsade byken till betydligt högre kostnad för skattebetalarna. Frågan vi bör ställa oss är om kommunens egna tjänstemän verkligen har en tillräcklig och neutral granskning? En annan fråga är om de vågar kritisera när de riskerar hamna under hård press från den politiska makten?

Det kan också finnas anledning att reflektera runt förlåtelse. Hur ställde Socialdemokraterna exempelvis upp för tidigare kommunalråd Jens Söder när han tvingades avgå? Vem gick ut med en skrivelse då och uppmanade till förståelse?

Få stenar, om ens någon, skulle kastas om det bara var människor utan synd som fick uppgiften. Lite för många stenar har dock kastats av Sture Pettersson för att det ska vara klädsamt i rådande läge.

Karin Eriksson

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.